Från privatbilism till bildelning – vad händer när bilen delas istället för ägs?

Att dela bil istället för att äga den själv lyfts ofta fram som en lösning för att minska privat bilägande, öka fordonens nyttjandegrad, och reducera utsläpp från både produktion och användning. Men frågan är vilka resvanor bildelning faktiskt ersätter – och vilka systemeffekter det får? Projektet undersöker hur utbyggd bildelning i storstäder påverkar resvanor, stadens klimatpåverkan och mobilitetssystemet. Målet är att ge konkreta svar på om – och hur – bildelning leder till hållbarare städer.

Bildelning lyfts ofta fram som ett sätt att minska privat bilägande, öka fordonens användning och på så vis bidra till lägre utsläpp från både tillverkning och körning. Men effekterna beror på vilka resor som bildelning faktiskt ersätter.

Om bildelning främst ersätter privatägda bilar kan den bidra till ett mer resurseffektivt och klimatsmart transportsystem. Men om tjänsterna i stället lockar personer som tidigare gick, cyklade eller reste kollektivt kan bilanvändningen öka. Därför behövs mer kunskap om hur bildelning bör utformas för att ge verklig miljönytta.

I projektet använder forskarna beslutsexperiment med deltagare från Göteborg och Stockholm för att undersöka hur en utbyggnad av bildelningstjänster i storstäder påverkar människors beslut kring resvanor, stadens klimatpåverkan och hela mobilitetssystemet.

Målet är att ta fram tydliga rekommendationer till kommuner, trafikplanerare och mobilitetsföretag. Rekommendationerna ska visa var och hur bildelning kan införas så att den kompletterar kollektivtrafik, gång och cykel – i stället för att konkurrera med dem.

IVL leder projektet och ansvarar för analys och forskning. Arbetet sker i nära dialog med medborgare och kopplas till flera av FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt klimat, hållbara städer och resurseffektivitet.