Transportköpen kan ge mer hållbar sjöfart

Hur tillverkande företag hanterar sina inköp av transporttjänster har stor inverkan på transportsektorns utveckling. Transportköpande företag har ökat sina miljörelaterade krav de senaste tio åren. Samtidigt har kraven gått från generella – till exempel miljöcertifiering – till mer specifika krav, som förnybara bränslen.

För sjöfarten är kunskapen lägre än för landtransporterna om hur miljökrav ställs samtidigt som det historiskt sätt har funnits få erbjudanden om sjötransporter med mindre miljöpåverkan. De senaste åren har vi dock sett ökat utbud och efterfrågan på mer hållbara sjöfartslösningar. Samtidigt finns ekonomiska och regulatoriska incitament för att minska växthusgasutsläppen genom införandet av kostnader för utsläppsrätter (EU ETS Maritime) och krav på användning av koldioxidsnåla bränslen (FuelEU Maritime).

Gröna kluster för hållbar sjöfart i norra Sverige

För att påskynda sjöfartens klimatomställning krävs en ökad förståelse för transportköpande företags drivkrafter, betalningsvilja och miljökrav på sjöfarten. Skärpta krav från kunder och andra aktörer förutsätter snabba och samordnade svar från rederier och speditörer, där samverkan kan skapa nya affärsmöjligheter. Projektet Gröna kluster för hållbar sjöfart i norra Sverige syftade till att analysera hur olika aktörers miljökrav bidrar till omställningen mot hållbar sjöfart samt att tydliggöra aktörernas roller och drivkrafter i denna process.

Norra Sverige är ett geografiskt område där ett flertal aktörer är drivande inom klimatomställningen och projektet hade en stark referensgrupp med transportköpare, hamnar och rederier aktiva i Norrbotten och Västerbotten.

Intervjuer har genomförts med samtliga företag i referensgruppen för att kartlägga befintliga och potentiella framtida miljökrav och synen på sjöfartens miljöprestanda. Vid workshoppar diskuterades gemensamt vägar framåt för att driva på omställningen.

Medverkande företag i studien är:

• Hamnaktörer: Luleå hamn, Umeå hamn, Kvarken Ports, Skellefteå hamn, Piteå hamn och Shorelink
• Rederier: AtoB@C, Wallenius SOL, Wagenborg Shipping, CMA CGM och Wasaline
• Varuägare: Smurfit Westrock, Stora Enso, Holmen Trävaror, SSAB, Northvolt, Komatsu Forest, H2GreenSteel och SCA Logistics

Trots internationella regleringar och klimatmål går sjöfartens klimat- och miljöomställning fortfarande långsamt, delvis på grund av höga kostnader för förnybara bränslen, osäkerhet kring framtida bränsleval och begränsade påverkan från styrmedel i dagsläget. Studien visar att frivilliga initiativ, goda relationer mellan aktörer och gemensamma värderingar är centrala, men otillräckliga för att nå betydande utsläppsminskningar. Det finns ett behov av långsiktiga, globala regelverk samt tydligare och mer samordnade miljökrav från varuägare, rederier och hamnar för att påskynda omställningen. Arbetet mynnar ut i en rad rekommendationer till de olika aktörerna. Varuägare föreslås ställa tydligare miljökrav på rederier, inklusive skärpa kraven på förnybara bränslen, och förbinda sig mer långsiktiga överenskommelser. Rederierna bör vidareutveckla och marknadsföra gröna erbjudanden, även proaktivt innan krav ställs. Fler hamnar kan skapa incitament såsom miljödifferentierade avgifter och ta initiativ till samarbete mellan hamn, varuägare och rederier för att fördjupa relationerna och skapa förutsättningar för hållbar sjöfart.

Ladda ner slutrapporten: Siktet inställt på sjöfartens klimatomställning: gröna kluster för hållbar sjöfart i norra Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tidigare studier

IVL Svenska Miljöinstitutet har tidigare, tillsammans med RISE (före detta SSPA), Maritimt Forum och Green Consulting Group, genomfört två studier inom samma område:

Transportköparens roll för ökad och hållbar sjöfart

En ökning av andelen gods som förflyttas sjövägen är en politiskt prioriterad fråga för att nå ett långsiktigt hållbart och effektivt transportsystem. Fördelar med sjöfart som ofta lyfts fram är mindre köer, minskad klimatpåverkan, sänkta kostnader för varuägare samt ökad trafiksäkerhet.

Trots detta syns inte någon ökning av andelen sjötransporter. Projektet syftade till att bättre förstå hinder och möjligheter för att transportinköpande företag ska kunna bidra till en ökad överflytt av gods från vägtransporter till sjöfart.

I projektet identifierades tre områden som utgör hinder och möjligheter för en överflyttning av gods från väg till sjöfart utifrån ett transportköparperspektiv.

1. Det är ingen prioriterad fråga bland transportköpare att jobba med överflytt från lastbil till järnväg och sjöfart.
2. Många företag saknar kunskap om sjöfartslösningar.
3. Bristande samverkan mellan aktörerna utgör ett hinder för en överflytt från land till sjö.

Studien har även identifierat förslag till åtgärder som det transportköpande företaget kan vidta för att hantera identifierade hinder och verka för en ökad överflyttning till mer hållbara sjöfartslösningar. Några exempel är att avsätta tid för att överväga och utvärdera sjölösningar och att ledningen i företaget utvecklar tydligare transportrelaterade mål för hållbarhet och trafikslag. Andra åtgärder kan vara att öka kunskapen om sjöfart och skapa dialog genom samverkan med transportleverantörerna.

Projektet finansierades av Trafikverket och genomfördes i samarbete mellan IVL, SSPA (RISE) och Maritimt Forum. Det pågick 2018–2020.

Ladda ner slutrapporten Transportköparens roll för ökad och hållbar sjöfart. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Aktörssamverkan för ökad och hållbar närsjöfart

Utgångspunkten för detta projekt var slutsatsen från det föregående (Transportköparens roll för ökad och hållbar sjöfart): att det finns en brist på samverkan mellan aktörerna som utgör ett hinder för ökad och hållbar sjöfart, och att samarbete behövs för att komma över det hindret.

Syftet med projektet var att förstå hur en ökad och hållbar containeriserad närsjöfart kan uppnås med utgångspunkt i hur rederier, varuägare, speditörer och hamnar i aktörssamverkan kan utveckla konkurrenskraftiga transportlösningar. En modell för aktörssamverkan har utvecklats som tillsammans med ökad förståelse för aktörernas roller och relationer samt krav på leveransservice och miljö, resulterat i slutsatser och rekommendationer för att närsjöfarten ska kunna nyttjas i större utsträckning samt möjliggöra initiativ för en hållbarare sjöfart.

Resultatet bygger på fallstudier av två transportupplägg bestående av varuägare, hamn, rederi och speditör. Det första fallet inkluderar transport av containers med närsjöfart där godset har en start- och slutpunkt inom Europa, och där kundgrupperna främst består av varuägare och speditörer. Det andra består av feedring av containers till/från de stora hub-hamnarna där godset transporteras vidare mellan kontinenter. Kunderna är transoceana rederier och globala speditörer.

Samverkan mellan aktörerna sker på olika nivåer där informationsdelning, strategisk vikt och aktörernas vilja att anpassa sig skiljer sig åt.

I rapporten ges rekommendationer för hur rederier, varuägare, hamnar och speditörer kan agera i samverkan för ökad och hållbar containeriserad närsjöfart. Även om de enskilda aktörerna kan göra mycket själva, är det främst genom aktörssamverkan som de stora förändringarna kan ske för att utveckla hållbar och effektiv närsjöfart.

Projektet finansierades av Trafikverket och genomfördes i samarbete mellan IVL, SSPA och Green Consulting Group och pågick 2020–2022.

Ladda ner slutrapporten Aktörssamverkan för ökad och hållbar sjöfart Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..