Rening av lakvatten från PFAS

Inom projektet testas olika tekniker för rening av lakvatten från PFAS i labb- och pilotskala på fyra deponier i Sverige. Deponierna är valda utifrån lakvattnets karaktär för att täcka den spridning av halter av PFAS och andra föroreningar som finns på deponier i Sverige. Syfte med projektet är att ta fram rekommendationer för rening av olika typer av lakvatten och beräkna reningskostnader.

I första delen av projektet har flera metoder utvärderats på avfallsanläggning Gryta i Västerås, som har lakvatten med halter av PFAS och andra föroreningar liknande många andra deponier i Sverige. Försöken på Gryta pågick under maj 2019-mars 2020. Följande reningsmetoder utvärderas i kontinuerliga och satsvisa försök: kolfilter, pulveriserat kol, ozonering, jonbyte, nanofiltrering. Försöken visade att reningskostnader varierar kraftigt mellan metoderna och vid användning av optimal metod kan reningskostnaden vara mycket lägre än förväntats i början av projektet.

Försök med två-tre mest gångbara metoder pågår nu på tre andra deponier som har lakvatten med annan karaktär och andra PFAS-halter. Det görs även satsvisa försök med de undersökta vattnen för att utveckla en metod som ger en snabb uppskattning av förbrukning av filtermaterial vid rening av PFAS samt detektion av genombrott av olika PFAS.

Projektet förväntas pågå till december 2020 och resultera i en rapport med rekommendationer för val av reningsteknik för olika typer av lakvatten, bedömning av reningskostnaden och bedömning om reningskostnad som kan anses vara rimlig i proportion till miljönyttan för olika typer av förorenat vatten. Förutom beskrivning av egna försök genomförda inom projektet kommer även resultat av andra studier som genomförs i Sverige ingå i utvärderingen.