Metanemissioner från lagring av orötad och rötad stallgödsel

Rötning av stallgödsel kan ge stora fördelar avseende resurshushållning, resiliens och klimat. En risk med rötningen av gödseln är dock att emissioner av växthusgaser kan öka eftersom mikroorganismer som bildar metangas selekteras fram i processen. I denna studie tas ny data fram genom mätning av metanemissioner från lagring av orötad och rötad gödsel vid svenska gårdsbiogasanläggningar.

Många djurgårdar har på senare år investerat i egna gårdsbiogasanläggningar för produktion av biogas och biogödsel från sin stallgödsel. Idag finns närmare 60 gårdsbiogasanläggningar i Sverige från norr till söder. Rötning av stallgödsel kan ge stora fördelar i form av egenproducerad biogas som till exempel kan användas:

• för kraftvärmeproduktion för ökad självförsörjning av energi på gården,
• ökad växttillgänglighet av näringsämnen i den rötade gödseln genom mineralisering av näringsämnen under rötningprocessen,
• samt minskad lukt vid lagring och spridning.

En risk med rötningen av gödseln är dock att emissioner av växthusgaser och ammoniak kan öka. Det är därför viktigt att vidta åtgärder och utforma hanteringen av stallgödseln, rötningsprocessen, lagring och spridning på ett sådant sätt att växthusgasutsläpp och förlust av näringsämnen kan begränsas och hållas på en låg nivå.

Detta projekt kommer ge ny kunskap avseende lagring av rötad respektive orötad gödsel genom mätningar av metanemissioner från gödselbrunnar före respektive efter rötning på olika gårdsbiogasanläggningar runtom i Sverige. Samtidigt kommer faktorer såsom stallgödselhantering, utformning av lagringen, omgivande temperatur, processförhållanden i rötningsprocessen kartläggas för att utvärdera dessa faktorers påverkan på utsläppen.

Under projektets första år kommer mätning utföras vid 7-10 olika gårdsbiogasanläggningar. Anläggningarna kommer väljas så att såväl anläggningar med i huvudsak ko- respektive svingödsel representeras. Vid varje anläggning kommer mätning utföras vid tre olika tillfällen för att representera olika säsongsvariationer. Prover kommer tas ut före och efter rötning för analys av TS/VS-halt samt prov från biogödsellager för mätning av restmetanpotential (RMP). Insamlad mätdata kommer analyseras tillsammans med övriga analysdata och insamlade data för att bedöma vilka faktorer som kan påverka växthusgasutsläppen och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska dem.