Vi övervakar utsläppen

Kunskap om vägtrafikens utsläpp är en förutsättning för att kunna minska dem. Inte minst sedan det visat sig att utsläppen från dieselbilar i verklig trafik är många gånger högre än EU:s gränsvärden. Men efter ”dieselgate” väntas tuffare lagstiftning och kontroller. IVL:s utsläppsexperter är med på färden.

– De fortsatt höga utsläppen av kväveoxider från dieselbilarna är en viktig förklaring till varför luften i städerna inte har blivit bättre, säger Åke Sjödin, utsläppsexpert och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Långt innan utsläppsfusket på Volkswagen avslöjades 2015 varnade han och flera forskarkollegor för att dieselbilarnas utsläpp var många gånger högre i verklig körning än vid de labbtester som biltillverkarna refererade till och som emissionslagstiftningen baseras på. Att mäta direkt i trafiken, och inte i laboratoriemiljö, har blivit det enda tillförlitliga sättet att bedöma bilarnas faktiska utsläpp.

Utsläppsdata från en miljon bilar

Tillsammans med flera europeiska parter har IVL sedan 2017 mätt och samlat data om utsläpp från nära en miljon bilar runt om i Europa. Den omfattande databasen har blivit ett viktigt verktyg för att kunna analysera trafikens utsläpp.

Nu leder IVL ett treårigt EU-projekt, City Air Remote Emission Sensing, CARES, som ska utveckla både instrument och programvara för att mäta avgaser såväl vertikalt som horisontellt över vägen, från vägkanten och med mätinstrument ombord på en efterföljande bil, så kallad ”plume chasing”. Mätningarna ska utföras i Milano, Prag och Krakow – städer som har stora problem med dålig luft, men också höga ambitioner att minska trafikens utsläpp.

För höga utsläpp kan ge böter

– De större städerna i Europa och inte minst Kina har stora problem att klara riktvärdena för kväveoxider och partiklar i luften. Frågan står högt upp på agendan. Många städer börjar nu till exempel införa miljözoner där bara fordon med låga utsläpp får köra, säger Åke Sjödin.

I förlängningen är syftet med studierna i CARES att kunna använda mätresultaten för att till exempel bötfälla eller begränsa körningen av fordon med för höga kväveoxidutsläpp.

– Vi ser nu att helt andra krav är på väg att införas. Det är en klar uppryckning från EU:s sida. Lagstiftningen har legat efter alldeles för länge och nu introduceras äntligen testmetoder som bättre speglar verkliga körförhållanden, säger Åke Sjödin.

Hade bara lagkraven från början utformats för att i första hand hålla ner utsläppen vid verklig körning och inte bara i förenklade körcykler i laboratoriemiljö skulle vi sannolikt haft både bättre luft och lägre utsläpp av koldioxid idag, säger Martin Jerksjö.

Hade bara lagkraven från början utformats för att i första hand hålla ner utsläppen vid verklig körning och inte bara i förenklade körcykler i laboratoriemiljö skulle vi haft betydligt mindre påverkan på luftkvaliteten från vägtrafiken, säger Martin Jerksjö.

Parallellt med CARES pågår ett annat nystartat EU-projekt, uCARe (”You can always reduce your emissions. Because you care.” som det står i ansökan), ett projekt som går ut på att identifiera hur man kan minska utsläppen både genom sitt körsätt och hur man sköter om sin bil.

Körsätt som minskar utsläppen

– Sättet man kör på har stor betydelse för utsläppen. Det går på ett sätt hand i hand med bränsleförbrukning och ecodriving, men även andra parametrar som föraren kan påverka avgör storleken på utsläppen av kväveoxider, partiklar och andra luftföroreningar. Med ett anpassat körsätt kan man minska utsläppen, säger Martin Jerksjö, som leder IVL:s arbete i uCARe.

Med hjälp av den europeiska utsläppsdatabasen ska uCARe ta fram en så kallad emissionsbild för olika bilmodeller för att i slutändan kunna informera ägarna om hur de själva kan minska utsläppen från just sin bil. Flera beteendevetare är därför med i projektet och ska ta reda på hur man kan påverka enskilda individer att ändra sina körbeteenden.

Enligt IVL-forskarna är det inte ovanligt att förare manipulerar sina fordon för att öka effekten, till exempel genom att plocka bort partikelfiltret eller trimma motorn. Det finns även ett omfattande fusk med så kallade AdBlue-emulatorer på tunga lastbilar som simulerar effekten av dieseltillsatsen AdBlue, vilket är en betydelsefull kostnad för många åkare. Med en emulator slutar lastbilens rening av kväveoxider helt att fungera. Det ska forskarna studera effekten av.

Drabbar de som har det sämst ställt

Men hårdare utsläppskrav riskerar också att drabba dem som har det sämst ställt, de som kör de äldsta bilarna. Och även om dieselbilar står för en betydande andel av bilflottan, omkring 40 procent i Sverige, har efterfrågan minskat. Många väljer bensinbilar igen.

– Dieselbilar är mer energieffektiva än bensinbilar och det går i dagsläget att köra på en större andel förnybart bränsle. De nyaste modellerna har också betydligt lägre utsläpp av kväveoxider jämfört med äldre modeller. Hade bara lagkraven från början utformats för att i första hand hålla ner utsläppen av luftföroreningar vid verklig körning och inte bara i förenklade körcykler i laboratoriemiljö skulle vi haft betydligt mindre påverkan på luftkvaliteten från vägtrafiken idag, säger Martin Jerksjö. 

Vill du veta mer om IVL:s arbete med utsläppsmätningar, kontakta:
Åke Sjödin, ake.sjodin@ivl.se, tel. 010-788 67 98
Martin Jerksjö, martin.jerksjo@ivl.se, tel. 010-788 68 26

Utsläppen av kväveoxid drabbar framförallt äldre och personer med astma, i form av effekter på andningsorganen. De bidrar även till miljöeffekter som övergödning, försurning och uppkomsten av marknära ozon. 

EU:s miljöklasser anger högsta tillåtna utsläpp av en rad olika luftföroreningar. Personbilar och lätta transportfordon som säljs nya i Sverige måste idag klara kraven för Euro 6.

En dieseldriven Euro 5-bil släpper i genomsnitt ut mer än fem gånger så mycket kväveoxid i verklig körning än vad Euro 5-standarden anger. Vissa bilmodeller överskrider gränsvärdet 40 gånger. Hur stora utsläppen blir beror även på den omgivande temperaturen. Utsläppen är som lägst mellan 20 till 25 grader, och ökar vid både lägre och högre temperaturer.