Storskalig utbyggnad av vindkraft i norr – behov och flaskhalsar
Omställningen till fossilfri ståltillverkning, batterifabriker och elektrifieringen av transportsektorn kommer att kräva stora mängder el i Sverige. En utbyggd vindkraft framstår som den kanske viktigaste komponenten i omställningen av energisystemet, åtminstone på kort sikt. Trots det har utbyggnaden i Sverige bromsat in de senaste åren. I rapporten Vindkraft i kallt klimat har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt vilka behov i form av mark- och resursanvändning som en storskalig utbyggnad av vindkraften i norra Sverige skulle medföra och vilka flaskhalsar som finns.
– En stor del av ansökningarna för nya vindkraftverk stoppas av kommunala veton och det kan finnas intressekonflikter med till exempel rennäring och skyddet av hotade arter. Allmänhetens attityd till vindkraft varierar och även om en majoritet är positiv så ökar också motståndet på olika håll, så det är viktigt att se vad man kan göra för att förbättra situationen, säger Erik Lindblom, projektledare på IVL.
Enligt den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad behövs åtminstone 100 TWh ny vindkraft till 2040, i vissa scenarier ännu mer. Med en kraftig ökning av elbehovet i norr, med stålindustrins omställning, nya batterifabriker och andra elintensiva industrier kommer en stor del av vindkraftsutbyggnaden att behöva ske i norra Sverige.
I rapporten har forskarna använt scenarier mellan 12 och 60 TWh ny vindkraft i norra Sverige. En vindkraftutbyggnad i den storleken motsvarar en markyta i storleksordningen mellan 600 och 6000 kvadratkilometer. Det kan jämföras med ytan av Gotland som är drygt 3 000 kvadratkilometer. Ett tillskott på 100 TWh vindkraft i det svenska energisystemet skulle också kräva i storleksordningen åtta miljoner ton järn och två miljoner ton cement till vindkraftverk och fundament.
– Det visar hur stor utbyggnad det handlar om. Volymerna basmaterial som behövs är troligtvis inte problematiska att tillhandahålla givet de mängder som världen redan bryter och använder. Mer problematisk är sannolikt behovet av kritiska råmaterial som koppar och sällsynta jordartsmetaller. Det är många klimatvänliga tekniker som konkurrerar om de här materialen, men även försvars-, rymd- och robotindustrierna. Därför är det viktigt att vindkraften väger in risken för material- och komponentbrist när i den långsiktiga planeringen. Det pågår också en lovande teknikutveckling där behovet av en del av de här materialen minskar, säger Erik Lindblom.
Till de största utmaningarna för utbyggnaden av vindkraft i norra Sverige hör acceptans från lokalbefolkning och kommunpolitiker. Frågan om kompensation eller hur större del av nyttan av den fossilfria elproduktion kan behållas lokalt är därför viktig.
– Det finns ett behov av förbättrad strategisk planering för en storskalig utbyggnad av vindkraft, som kan bidra till att öka tempot och förutsägbarheten i genomförandet och undvika de flaskhalsar som uppstår inom nuvarande tillståndsprocesser. Det är också viktigt att man har ett helhetsperspektiv när man tittar på lämpliga lokaliseringsområden och miljöeffekter, säger Mikael Malmaeus, nationalekonom på IVL.
Rapporten är framtagen på uppdrag av Skellefteå Kraft och finns att ladda ner här: Vindkraft i kallt klimat – kunskapsläge och forskningsbehov Öppnas i nytt fönster.
För mer information, kontakta:
Erik Lindblom, erik.lindblom@ivl.se, tel. 010-788 65 71
Mikael Malmaeus, mikael.malmaeus@ivl.se, tel. 010-788 65 80
Fler nyheter
-
3 dec 2024 | nyhet
-
29 nov 2024 | analys-och-kommentarer
-
27 nov 2024 | analys-och-kommentarer
-
27 nov 2024 | debatt
-
25 nov 2024 | pressmeddelande
-
19 nov 2024 | nyhet
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies