Klimatpåverkan från torv kan minimeras
Att bryta och använda torv från redan dikade marker till energiproduktion kan på sikt leda till lägre klimatpåverkan än den klimatpåverkan som man anser att torv har idag. Detta förusätter effektiva produktionsmetoder och en efterbehandling som säkerställer upptag av växthusgaser i växande biomassa. Det framkommer i en färsk IVL-studie.
NYHET | 2009-02-03 Klimatpåverkan från torv kan minimeras Att bryta och använda torv från redan dikade marker till energiproduktion kan på sikt leda till lägre klimatpåverkan än den klimatpåverkan som man anser att torv har idag. Detta förusätter effektiva produktionsmetoder och en efterbehandling som säkerställer upptag av växthusgaser i växande biomassa. Det framkommer i en färsk IVL-studie. Klimatpåverkan från torvanvändning är komplex och det går inte att enbart betrakta emissionerna från själva förbränningen, något som tidigare IVL-studier visat. Det sker i vissa fall betydande emissioner från dikad torvmark före skörd men också ett upptag av växthusgaser. Växthusgasflödena från torvmarken påverkas både av torvbrytningen och av efterbehandlingen. I rapporten sammanställs resultat från tidigare livscykelstudier och nya data och utifrån dessa uppskattas totala emissioner och klimatpåverkan från olika torvanvändningscenarier. Slutsatsen är att man bör göra följande för att minimera klimatpåverkan från ett framtida torvbruk: Fokusera torvproduktionen till dränerade torvmarker med höga växthusgasemissioner, huvudsakligen: Odlad torvmark som har höga emissioner av CO2 och N2O eller beskogade torvmarker med hög torvnedbrytningshastighet och höga N2O emissioner, framförallt bördiga och väldränerade torvmarker. Eftersom skogsproduktiviteten i allmänhet är god på dessa torvmarker, bör torven skördas i anslutning till planerad skogsavverkning och med så kort skördetid som möjligt. Använda en produktionsmetod som minimerar skördetiden, ger en torrare och kompaktare torv vilket minskar emissionerna från lagring, transporter och förbränning samt efterlämnar ett tunnare torvlager. Efterbehandla den färdigskördade torvtäkten så fort som möjligt, t.ex. genom beskogning med erfoderliga insatser för god tillväxt (askåterföring/gödsling). Sammanfattningsvis visar studien att man måste tillämpa ett livscykelperspektiv för att ge en komplett bild av torvanvändningens klimatpåverkan. Dessutom bör man använda en analysmetod som tar hänsyn till dynamiken och växthusgasernas atmosfäriska livslängd. Läs rapporten som heter " The climate impact of future energy peat production" (B1796) i sin helhet. För mer information: Kristina Holmgren, kristina.holmgren@ivl.se
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies