Företag vill ställa om men bromsas av den rådande klimatpolitiken

Regeringen behöver växla upp för att hjälpa företagen i deras klimatomställning. Det skriver transport- och mobilitetsexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med andra företrädare för ett forskningsprojekt om klimat och godstransporter.

Debattartikeln publicerades i Sydsvenskan den 8 januari 2024, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Många företag i Sverige har ambitiösa mål för att minska sin klimatpåverkan, men de bromsas av den rådande klimatpolitiken. Ändringen av reduktionsplikten från årsskiftet ger till exempel ett kraftigt försämrat utgångsläge för företagen eftersom utsläppen från godstransporterna ökar. Det framkommer i ett pågående forskningsprojekt finansierat av Trafikverket där vi intervjuat transport- och hållbarhetschefer på stora företag som har ambitiösa klimatmål, bland annat vetenskapliga så kallade Science-Based Targets.

Före årsskiftet presenterade regeringen sin klimathandlingsplan där näringslivet pekas ut som en viktig aktör för Sveriges omställning. Vid pressträffen kallades näringslivet för den ”nya miljörörelsen”, och regeringen sade sig vilja skapa bra villkor för dess omställning. Men i de intervjuer vi gjort framkommer att många företag anser att deras förutsättningar att nå sina klimatmål försämras i och med ändringen av reduktionsplikten från 1 januari i år, som innebär att drivmedelsleverantörerna nu blandar in mindre biobränslen i dieseln än tidigare. Det leder till att utsläppen från varje liter diesel ökar med 35 procent, något som får stora konsekvenser för hur mycket företag med stora transportvolymer släpper ut.

Utifrån intervjuerna med transportköpande företag kan vi peka på fyra områden regeringen nu måste prioritera för att hjälpa dessa företag att minska utsläppen från sina godstransporter och därmed skapa goda förutsättningar för att företagen ska kunna nå sina klimatmål:

• Släpp inte taget om biodrivmedel. För företag som har ambitiösa klimatmål till 2025 och 2030 ses biodrivmedel som framställts av förnybara råvaror ofta som en nödvändig komponent. Både rena biodrivmedel och de som är blandade med fossil diesel beskrivs av företagen som viktiga. Även om det finns hållbarhetsaspekter som gör att användning av biodrivmedel på sikt inte kan utgöra den främsta åtgärden för klimatomställningen kan det ge störst utsläppsminskningar i ett kortare perspektiv. Därför är det viktigt att de ges bra förutsättningar.

I det perspektivet är det bekymrande att regeringen planerar att låta reduktionsplikten ligga kvar på en miniminivå till och med 2026, och i klimathandlingsplanen öppnar för att överge det nuvarande skatteundantaget från året därefter. Här uppmanar vi regeringen att tänka om.

• Återinför bättre villkor för biogas. I våras beslutade EU-domstolen att ogiltigförklara den svenska skattebefrielsen för biogas. Det innebar att priset höjdes med nästan fem kronor och har skapat stora kostnadsökningar för företag som sett biogas som en viktig del i att minska sina utsläpp. Regeringen bör skyndsamt driva på att EU-kommissionen återinför gynnsamma villkor för biogas.

• Snabba på elektrifieringen. De flesta företag vi intervjuat försöker redan snabba på elektrifieringen av sina godstransporter. Trots att elektrifieringen av lastbilar går snabbare än förväntat tar det lång tid innan företagens transporter är elektrifierade i stor utsträckning. Regeringen kan agera för att skynda på elektrifieringen av lastbilar, till exempel genom att snabba på laddstationer och laddningspunkter för lastbilar och se till att klimatstöd till lastbilar gynnar ellastbilar.

• Glöm inte bort järnvägen. Gods som går på räls har en minimal klimatpåverkan jämfört med gods som körs på väg. De flesta företag använder järnväg för delar av sina flöden. Men förtroendet för järnvägen är lågt och flera företag som försökt öka användningen av järnväg har gett upp eftersom det har fungerat dåligt. Hittills har regeringen styrt åt fel håll, till exempel genom omfördelning av underhåll från järnväg till väg. För att fler företag ska använda järnväg behövs en ny politik med effekt både på kort och lång sikt, som nya banor, bättre underhåll och andra åtgärder som att stödja nya tåglinjer som kan ta gods från väg.

I våra intervjuer framgår tydligt att företagen är mycket beroende av den politik som förs. När företagen antog sina klimatmål förväntade de sig en klimatpolitik som utgår från de nationella klimatmålen och såg det som en hävstång för att klara sina egna klimatmål. Istället har de mött en rejäl ambitionssänkning. Men regeringen är också beroende av företagen för att klara landets nationella klimatmål liksom de mål Sverige blivit ålagt av EU. Regeringen behöver växla upp för att hjälpa företagen i deras klimatomställning.

Tobias Gustavsson Binder, expert på hållbara transporter, IVL Svenska Miljöinstitutet
Gabrielle Tillberg, projektledare inom policyutveckling på företagsnätverket Transformity
Martin Flack, chef för Sustainability Economics, Ramboll Management Consulting
Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet

Samtliga undertecknare deltar i projektet Frivilliga klimatåtaganden på godstransporter – hur kan de bidra.