Ny märkning kan hjälpa till att minska prylsvinnet
Vår konsumtion är ohållbar – vilket inte minst märks i julhandeln. Vi behöver producera färre och mer hållbara saker. Men hur ska vi nå dit? Ett förslag är en märkning som visar förväntad livslängd och vilken miljöpåverkan produkten har. Saker bör också designas så att de går att reparera och så att materialen kan separeras, skriver Liv Fjellander på IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med flera andra miljödebattörer i DN Debatt.
Debatten publicerades i DN den 15 december 2018. Läs den här: Ny märkning kan hjälpa till att minska prylsvinnet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller ett referat nedan.
I Sverige konsumerar vi som att vi hade fyra jordklot. Utmaningarna med vår ökande konsumtion måste tas på allvar. Efter nya säljrekord på Black Friday och nu i julhandeln vill vi – IVL Svenska Miljöinstitutet, Hygglo, WWF, Naturskyddsföreningen, Blocket, Sellpy, Repamera och Föreningen Medveten Konsumtion, mynta begreppet ”prylsvinn” för att uppmärksamma och bättre hantera vår överkonsumtion och vår slit- och slängkultur. Med prylsvinn menar vi all den tid som prylar inte används, eller att de slängs i förtid, inte går att reparera eller är tillverkade för en onödigt kort livslängd.
Det finns stora miljövinster med att producera färre produkter och mer hållbara produkter och att använda de produkter vi redan har en längre tid genom att reparera, köpa begagnat eller dela det vi sällan använder i stället för att köpa nya.
Det behövs flera åtgärder, både i regelverk, i affärsmodeller och konsumtionsmönster för att driva på den förändring som krävs. I debattartikeln lyfter vi fram tre förslag för att minska prylsvinnet:
Förbättra märkning och spårbarhet, för ökat återbruk och delning. Varje produkts ”osynliga avfall” har stor miljöpåverkan. Det gör det svårare för oss konsumenter att göra aktiva val för att minska prylsvinnet. En mobiltelefon väger till exempel mindre än 200 gram men det uppstår hela 86 kilo avfall när den produceras. En bärbar dator ger upphov till 1,2 ton avfall. Det här ”osynliga avfallet” har stor miljöpåverkan.
Saker måste hålla länge och gå att reparera. Det behövs tydligare riktlinjer och krav på sakers reparerbarhet och förväntade livslängd. Ekodesigndirektivet, som i dag gäller exempelvis tvätt- och diskmaskiner, har gått från att bara innehålla krav på energiåtgång till att också inkludera krav på livslängd, reparerbarhet och information om farliga ämnen. Motsvarande lagstiftning behövs för många fler produkter.
Ge delningen möjlighet att växa. Delning av underutnyttjade transporter, ytor och saker är en viktig pusselbit i omställningen till en mer hållbar konsumtion. En bil som delas, exempelvis genom bilpool eller genom privat uthyrning, kan ersätta mellan 4 och 13 bilar, beroende på hur många som gör sig av med den egna bilen eller avstår från att köpa en egen bil.
Läs den fullständiga debattartikeln i DN: https://www.dn.se/debatt/ny-markning-kan-hjalpa-till-att-minska-prylsvinnet/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Läs mer om vad du kan göra för att minska prylsvinnet på: prylsvinn.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Prenumerera på våra nyhetsbrev