Exempel på klimatanpassning med blågröna lösningar i bostadsområdet Augustenborg i Malmö. Fastigheter som tidigare ofta drabbades av översvämningar från ett överfyllt avloppssystem har förnyats med dräneringssystem inklusive vattenkanaler och fördröjningsdammar som leder bort regnvatten.

Policylabb för klimatanpassningskontrakt

Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar, skyfall och värmeböljor – utmaningar som sätter dagens städer på prov. Nya områden planeras med framtidens klimat i åtanke, men den befintliga bebyggelsen är svårare att anpassa. Åtgärder är ofta kostsamma, komplexa och kräver samverkan över fastighetsgränser. Trots att behovet är stort sker denna typ av samverkan sällan idag.

Klimatanpassning tillsammans är ett tillämpat forskningsprojekt om klimatanpassningsåtgärder i befintlig stadsbebyggelse som leds av IVL. Projektet utformar och testar en samverkansmodell med lokala kontrakt i syfte att säkra genomförandet av naturbaserade klimatanpassningsåtgärder i Malmö.

Samverkan sker i form av ett ’policylabb’ där gemensamma kunskapsfördjupningar om naturbaserade och platsspecifika klimatanpassningsåtgärder växlas med insikter kring olika intressenters rådighet, ansvar och ekonomiska värdering av klimatrisker och åtgärder.

Klimatanpassningskontrakt

Projektet har identifierat fem olika typer av kontrakt anpassade för befintlig stadsmiljö:

  1. Avsiktsförklaring eller ’handslag’ – ingås mellan kommunen och fastighetsägare kring gemensamma mål för klimatanpassning på en plats, exempelvis gemensamt mål om fler träd och buskar eller en ramöverenskommelse om att göra åtgärder som ännu inte är identifierade.
  2. Samordningsavtal – ingås mellan fastighetsägare, inklusive kommunen som fastighetsägare, och fastställer vilka åtgärder som genomförs på respektive fastighet för att uppnå önskad samlad effekt kring skyfallsvatten eller ökad grönska.
  3. Nytta/kostnadsavtal – ingås mellan fastighetsägare och reglerar inte endast åtgärdernas omfattning utan även kompensation mellan parterna utifrån respektive nytta, exempelvis att kommunen får betalt från kringliggande fastigheter för åtgärder i kvartersparken som tar hand om mer skyfallsvatten.
  4. Avtal om fastighetsgemenskap – utgör en mer formaliserad kontraktsform där gemensamma anläggningar inrättas och förvaltas med juridisk koppling till fastigheterna över tid, exempelvis en gemensam skyfallsdamm med diken inom ett område.
  5. Avtal i samband med nybyggnation – ingås mellan kommunen och fastighetsägare utanför exploateringsområdet men som får nytta av åtgärder som genomförs med den nya exploateringen, exempelvis att en gata som nyanläggs ges regnbäddar som dimensioneras för att ta om hand skyfallsvatten från dessa befintliga byggnader.

Policyrekommendationer

Utifrån erfarenheterna i forskningsprojektet föreslås ett antal reformer för att underlätta den samverkan som krävs för att anpassningsåtgärder kring nederbörd och värme i stadsmiljö ska kunna genomföras.

Åtta policyrekommendationer till stat, kommun och fastighetsägare:

TYDLIGGÖR KOMMUNENS SAMVERKANDE ROLL I BYGGD MILJÖ

  1. Kommunens roll som aktiv dialogpart i klimatanpassning bör tydliggöras genom en bredare kommunal service- och upplysningsplikt i plan- och bygglagen.

UTVECKLA DAGVATTENHANTERING I SAMVERKAN

  1. Kommuners VA- och stadsutvecklingsaktörer behöver planera gemensamt för att göra plats för ökad dagvattenhanteringen och minska riskerna för översvämningar. Fastighetsägare som samverkar möjliggör mer kostnadseffektiva lösningar som kan ge större nytta för hela området.
  2. Mycket mer stöd och förenklingar krävs för att gemensamhetsanläggningar ska vara en väg för hantering av dag- och skyfallsvatten i tättbebyggt område.
  3. Se till att stadens ytor blir multifunktionella när grönska och vatten ska in mellan husen.

GE STÖD OCH INCITAMENT FÖR ÅTGÄRDER OCH SAMVERKAN

  1. Kommunen bör bjuda in fastighetsägare att bli delaktiga i klimatanpassningen av staden och erbjuda möjlighet med klimatanpassningskontrakt.
  2. Kommuner bör ge kunskapsstöd och incitament kring klimatanpassning riktat till fastighetsägare.
  3. Det statliga stödet till klimatanpassningsarbete i städer behöver utvidgas
  4. Det behövs ett system för fastighetsspecifik klimatanpassningsinformation /certifiering som incitament för åtgärder.

Läs mer om policyrekommendationerna: Så minskas klimatförändringarnas översvämnings- och värmerisker i befintlig stadsmiljö pdf, 1.8 MB.

Publikationer

Slutrapport: Klimatanpassningskontrakt - För att anpassa befintlig bebyggelse till klimatförändringarnas konsekvenser. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Events

Samverkan för smartare lösningar i en tät stad Länk till annan webbplats.
Konferens, 12 November, Nordenskiöldsgatan 24, 211 19 Malmö

Projektfakta

  • Projektnamn: Klimatanpassning tillsammans - policylabb för klimatanpassningskontrakt i Malmö
  • Budget: 4 731 874 SEK
  • Finansiär: Formas
  • Samarbetsparter: Malmö stad, Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, BID Malmö, HSB, Wihlborgs fastigheter, MKB fastigheter, Stiftelsen Länsförsäkringsgruppens Forsknings- & Utvecklingsfond.
  • Period: 2024 - 2025

Bidrar till FN:s hållbarhetsmål

  • 11. Hållbara städer och samhällen