IVL, miljöfarlig, kemikaleir, PFAS, Kina, Svenska miljöinstitutet

IVL kartlägger miljöfarliga kemikalier i Kina

När miljöfarliga PFAS-ämnen förbjuds i väst flyttar produktionen till Kina. IVL Svenska Miljöinstitutet bedriver ett aktivt arbete på plats i Kina med att kartlägga utsläppskällor och hälsoeffekter för en av vår tids kanske farligaste kemikaliegrupp. Men även om PFAS-problemen i Kina ökar så finns det ljuspunkter enligt IVL:s expert på området.

– Det finns stora möjligheter att förbättra föroreningssituationen i Kina. De stora tillverkarna och användarna av PFAS i Kina skulle relativt enkelt kunna minska utsläppen rejält med befintlig reningsteknik och processförbättringar, säger Robin Vestergren, miljökemist vid IVL Svenska Miljöinstitutet och en av landets främsta experter på högfluorerade ämnen.

Han vill vara optimistisk. Det går att åstadkomma snabba och betydande förändringar i Kina, resonerar han, även om problemen med PFAS-ämnen just nu ökar där.

Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, är en grupp kemikalier som har tillverkats sedan 1950-talet och som finns i mängder av vardagsprodukter; matförpackningar, kläder, brandskum, smink och stekpannor. I västvärlden har myndigheterna fått upp ögonen för dessa ämnen som är omöjliga för naturen att bryta ner och som anrikas i djur och människor. På sikt kan de påverka fortplantningsförmågan hos djur och forskningen har kunnat visa på en koppling till cancer hos människor.

Kemiskandal i USA

En av de mest kända är industrikemikalien PFOA som fram till 2012 användes för framställning av teflon och andra fluorplaster i Europa och Nordamerika. Under årtionden släppte den amerikanska kemijätten Chemours, tidigare DuPont, ut PFOA från sin teflonfabrik i Parkersburg, West Virginia, direkt i dricksvattnet. Utsläppen kunde kopplas till testikelcancer och njurcancer och 2017 betalade Chemours 671 miljoner dollar i skadestånd, merparten till de 3 550 drabbade.

I EU och Nordamerika pågår nu ett omfattande arbete med att identifiera olika PFAS-ämnen och fasa ut dem ur konsumentprodukter. Det som händer då är att produktionen flyttar till Asien.

– Vi har lyckats förbjuda användningen av vissa PFAS-ämnen i västvärlden. Men fortfarande sker det gigantiska utsläpp i produktionsledet, som ofta är i Kina. Det är där vi hittar de högsta halterna av PFAS-ämnen i människors blod, säger Robin Vestergren.

2018 avslutade han ett treårigt projekt som har pågått i Kina, där han har undersökt källor till PFAS i miljön och exponeringen av människor. Han genomförde bland annat en pilotstudie bland fiskare som lever vid den PFAS-kontaminerade sjön Tangxun Lake, i närheten av niomiljonerstaden Wuhan.

– Fiskarbefolkningen som vi undersökte har bland de högsta nivåerna som man någonsin sett i blod från människor, säger Robin Vestergren.

Därefter har forskningsrådet Formas beviljat IVL ett nytt treårigt projekt för att fortsätta studera PFAS-problematiken i Kina.

– Vi är glada över att kunna fortsätta forskningssamarbetet kring PFAS där föroreningsproblemen är som störst. I Kina växer produktionsanläggningarna kraftigt och de förhåller sig inte alltid till samma spelregler som i västvärlden, säger Robin Vestergren.

På jakt efter okända miljögifter

I det nya forskningsprojektet kommer Robin och hans kollegor fokusera på att identifiera och bedöma riskerna med hittills okända PFAS. Troligen finns det många fler PFAS-ämnen som ännu inte testats och som därför flyger under myndigheternas radar. Robin Vestergren återkommer till exemplet med teflon, som inte är giftigt när det ligger som en hinna i stekpannan. Men under produktionen släpper det ut enorma mängder PFOA och uppemot ett hundratal liknande PFAS-ämnen som fort- farande inte har reglerats. Nu ökar produktionen av teflon och liknande material i Kina. Där har man fortfarande inte anammat den senaste tekniken för att rena utsläppen av PFOA.

– Det är inte så att kinesiska företag och myndigheter helt och hållet struntar i västvärldens bekymrade varningar och arbete med att förbjuda PFAS. De har skrivit under Stockholms- konventionen och det finns en nationell plan för utfasning av PFAS. Men de tar längre tid på sig innan de implementerar olika konventioner jämfört med Europa och Nordamerika.

De försöker köpa sig tid. Så kommer de troligen göra ytterligare några år till.

En förändring ligger alltså inom räckhåll, även i Kina. Robin Vestergren har ägnat många år åt PFAS-problematiken som kemist. Men på senare tid har perspektivet breddats från det rent naturvetenskapliga.
– Det är komplexa frågor. Det handlar inte bara om att snöa in på naturvetenskapen utan att också ta ett samhällsvetenskapligt grepp. Just det tycker jag är fascinerande med IVL, här kan jag ställa bredare frågor. Hur påverkar vi användarna? Var i kedjan går det att åstadkomma en förändring? Det är också spännande att IVL har sådant starkt engagemang i Kina och är med och påverkar utvecklingen på plats. Var någonstans i kedjan är det då bäst att sätta in stöten – hos kemiföretagen som tillverkar kemikalierna, hos de som köper PFAS och tillsätter
de i sina produkter eller hos de slutliga konsumenterna? Robin Vestergren lutar åt att det är mellanledet som går att
påverka: de som tillverkar produkterna.

– Fluorerade material finns i stekpannor, kläder, mobiltelefoner, smink och en mängd andra produkter. Genom att uppmärksamma dem som köper in dessa material på vilka utsläpp dessa material orsakar i produktionsledet så borde det gå att få till förändringar i rätt riktning, säger han.

Vill du veta mer om IVL:s arbete på kemikalieområdet,
kontakta: Robin Vestergren, robin.vestergren@ivl.se,
tel. 010-788 65 26

Högfluorerade kemikalier

  • PFAS, per-och polyfluorerade alkylsubstanser, är ett samlingsnamn för en stor grupp högfluorerade kemikalier som har tillverkats sedan 1950-talet och som finns i mängder av vardagsprodukter: matförpackningar, kläder, brandskum, smink och stekpannor. De mest kända ämnena i gruppen är PFOS och PFOA som är extremt svårnedbrytbara och giftiga

  • I Sverige har högfluorerade ämnen från brandskum förorenat dricksvattnet i flera kommuner och några kommuner har stängt dricksvattentäkter efter att dessa ämnen läckt till grundvattnet från brandövningsplatser.

  • IVL Svenska Miljöinstitutet har bedrivit forskning på högfluorerade ämnen i många år. Vi arbetar i hela kedjan, från analys av produkter och miljöprover till reningsteknik och policyåtgärder. I vårt laboratorium analyseras vatten, jord och fisk åt många kommuner och länsstyrelser. Vi gör även riskbedömningar av förorenade områden.

  • Resultatet av den forskningsstudie som har kartlagt utsläppskällor och hälsoeffekter av högfluorerade ämnen i Kina har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Environmental Science and Technology. Forskningen har finansierats av Formas i samarbete med Research Center for Eco- and Environmental Sciences (REES).