Nyhet 2018-06-04

Analys: Hur får vi våra miljöbilar att stanna i landet?

Det är mindre lyckat att svenska miljöbilsubventioner används för att andra länders miljö ska bli bättre. Bilarna behövs på hemmaplan för att förbättra vår egen luftmiljö och för att bygga marknaden för till exempel gastankstationer. Det skriver IVL:s mobilitetsexpert Anders Roth i en analys för Aktuell Hållbarhets Ekotransport.

Här kan du läsa analysen i Ekotransport:

"Trafikanalys redovisade härom veckan intressant statistik om miljöbilar. För laddhybrider nyregistrerades förra året 15 989 fordon medan 1 938 fordon såldes utomlands, vilket motsvarar 12 procent. För gasbilar är siffrorna mer bekymmersamma, 2 971 nyregistrerades samtidigt som 2 604 bilar såldes utomlands – en betydligt högre andel på 65 procent. Den stora andelen gasbilar som försvann från Sverige bidrog till att nettoökningen av gasbilar under 2017 bara var 13 stycken.

Samtidigt går det bra för främst introduktion av el- och laddhybridfordon i Sverige, trots vår begagnatexport. Enligt Powercircle var ökningstakten 61 procent under den senaste tolvmånadersperioden. Det gör att Sverige hamnar på bronsplats i Europa i tillväxtligan för el-och laddhybrider, efter Norge och Island. Den främsta förklaringen till de höga försäljningssiffrorna heter subventioner och när nu Sverige förstärker försäljningsincitamenten genom bonus-malussystemet till halvårsskiftet kan det ge ytterligare en knuff.

Det är mindre lyckat att svenska miljöbilsubventioner används för att andra länders miljö ska bli bättre. Bilarna behövs på hemmaplan för att förbättra vår egen luftmiljö och för att bygga marknaden för till exempel gastankstationer.

För att behålla en större andel av bilarna i Sverige gäller det nu att hålla två bollar i luften samtidigt. Vi bör inte göra som Norge och superdopa marknaden med subventioner. Norge och de största norska städerna har haft en rad subventioner genom borttagna skatter, fri bompeng och parkering samt möjlighet att köra i busskörfält. Resultatet har blivit att bilägande och bilåkande har stimulerats, även om det varit elbilar. För Sverige gäller det nu att både kunna stimulera miljöfordon samtidigt som vi inte får missa möjligheten att få fler att gå, cykla eller ta bussen.

Regeringens förslag till nya miljözoner för personbilar är ett då bra exempel på miljöfordonsverktyg som kan användas utan att subventionera bilkörande. I den strängaste miljözonen (miljözon 3) tillåts endast el- och gasfordon. Ett införande av små miljözoner i ett antal svenska städer skulle premiera både till köp och till användning av miljöfordon, även när de är tre år gamla och ska säljas på begagnatmarknaden. Fler kommuner bör därför se miljözoner som ett aktivt verktyg till att hållbart introducera miljöfordon och inte bara något som stänger ute dieselbilar.

Ett annat exempel som ofta förs fram är att miljöbilar bör få gratis parkering. Dilemmat är dock att parkering i städer idag oftast är underprissatt utifrån marknads- och miljöaspekter. Generellt behöver därför avgifterna höjas istället för att sänkas för att styra mot ett effektivt markutnyttjande och det gäller även för miljöbilar. Tänkbart är dock att ha en bonus-malusprincip på parkeringsavgifterna, det vill säga att både nya och några år gamla miljöbilar under en begränsad tid får lägre avgifter samtidigt som vanliga bilar får högre avgifter. Idag är det dock inte tillåtet för kommuner att reglera parkeringsavgifterna utifrån miljöegenskaper.

Så förhoppningsvis exporterar vi om några år inte lika stor andel av våra miljöfordon utan exporten består istället av policyåtgärder med en mix av regleringar och icke bildrivande incitament som andra länder och städer kan ta efter."

Anders Roth
mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet

anders.roth@ivl.se, tel. 010-788 69 16