Nyhet 2014-02-06

Klimatförändringarna hotar vattenkvaliteten i Göteborg

Sedan 60-talet har nederbörden över sydvästra Sverige och Göteborgsområdet närapå fördubblats, och fram till 2100 väntas den öka med ytterligare trettio procent. Mer regn leder till både förhöjda grundvattennivåer och ytavrinning vilket på sikt ökar risken för förorenat dricksvatten.

När ytliga grundvattennivåer stiger frigörs tungmetaller och andra skadliga föroreningar som ligger lagrade i jordmassor som tidigare inte har exponerats för grundvatten. En ökande nederbörd riskerar därför att höja koncentrationerna av dessa ämnen i vattendragen. Extrema väderhändelser har en särskilt försämrande effekt, inte minst på dricksvattenkvaliteten.

Det menar forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Statens Geotekniska Institut, SGI, som har analyserat ytvattenprover från olika mätplatser i Göta älv, Säveån och Mölndalsån, under både torka och mer regnintensiva perioder. Resultaten har därefter utvärderats i förhållande till klimatologiska trender för regionen.

– Med tanke på att just Västsverige är särskilt utsatt för större nederbördsmängder i framtiden är det viktigt att ta med denna effekt vid planeringen av klimatåtgärder. Då markområden med gamla föroreningar nu utsätts för en ökad urlakning från grundvatten underifrån, samtidigt som markytan oftare utsätts för ytavrinning förväntas transporten av markföroreningar öka. Risken är då att koncentrationen av föroreningar ökar i vattendragen, bottensediment, flodmynningar och ger mer förorenat dricksvatten, säger Marie Haeger-Eugensson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Studien visar att föroreningshalterna är som högst vid tillfällen med mycket nederbörd i kombination med kraftigt förhöjda grundvattennivåer och inte, som förväntat, när de högsta flödena i åarna eller intensivaste regnen hade inträffat. Orsaken är att när mer ytliggande jordlager nås av grundvattnet kan föroreningar som tidigare legat relativt ”ostörda” lösas och börja flytta på sig.

Forskarna har analyserat halter av bland annat bly, kvicksilver, krom och PAH: er, som vid långtidsexponering bland annat kan öka risken för cancer.

För mer information, kontakta Malin Gustafsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, 010-7886756 eller Gunnel Göransson, Statens Geotekniska Institut.