Debatt 2020-04-07

Gör återanvändningen mer professionell

Återbruk bör ske direkt mellan lämnare och brukare, då kan väldigt mycket mer av det som idag hamnar på återvinningscentralen komma till användning. Men det kräver nya förhållningsätt och att återanvändningen professionaliseras i alla led. Det skriver Södertälje kommun, Telge Återvinning och IVL Svenska Miljöinstitutet i en debattartikel.

Debattartikeln publicerades i Avfall och Miljö den 7 april 2020, läs den här eller nedan.

En ny studie från Södertälje kommun visar att en tiondel av allt grovavfall är i så pass gott skick att sakerna skulle kunna säljas på en andrahandsmarknad. Det bekräftar tidigare rapporter, som pekar i samma riktning.

I en kommun av Södertäljes storlek slängs exempelvis varje år: 1 000 ton möbler, 400 ton husgeråd, 200 ton elektronik, 200 ton verktyg, 100 ton mattor, 80 ton cyklar, 70 ton leksaker, 60 ton kläder, 40 ton sport- och fritidsutrustning, 20 ton skor.

Det finns en stor potential att öka återanvändningen och på så sätt spara in behandlingskostnader och bidra till minskade klimatutsläpp. Idag tas drygt en procent av det som kommer till en kommunal återvinningscentral omhand för att återanvändas. Det gäller för Södertälje, men också som ett genomsnitt i Sverige. Ett realistiskt mål är att vi inom fem till tio år återanvänder minst tio procent av det som idag slängs på återvinningscentralen. Men det kräver nya förhållningsätt och att återanvändningen professionaliseras i alla led.

Färre mellanhänder

Södertälje kommun har formulerat en principiell utgångspunkt, kallad ”återanvändningshierarkin”, som handlar om att eftersträva att återanvändning ska ske så nära användarna som möjligt. Det innebär att återanvändning som sker direkt från användare till användare bör eftersträvas i första hand. I andra hand bör möjligheten till att använda ideella eller kommersiella aktörer eftersträvas. Först i tredje hand ska återanvändning ske genom kommunens försorg.

Det här förhållningsättet bygger dels på att minimera transaktionskostnader i form av lokal- och personalkostnader som upplevs som hinder av många aktörer idag, dels på uppfattningen att vi kan förlänga produkters livslängd om ägarskapet stannar hos dem som använder produkterna.

För att fånga upp saker för återanvändning innan de hamnar på kommunernas återvinningscentraler behöver flera möjligheter till bostadsnära, arbetsplatsnära och konsumentnära återanvändning utvecklas. Kommersiella aktörer, som handeln, behöver också utveckla sina affärsmodeller och erbjudanden så att de i högre grad tar tillbaka saker som de har sålt. Ideella aktörer behöver öka sin kapacitet att ta emot saker. Digitala delningstjänster kan underlätta transport och förmedling av saker.

Ny roll för kommunen

Den kommunala avfallsbranschen ska inte ta på sig rollen att vara portvakt. Vi behöver vara möjliggörare med ett positivt förhållningsätt till alla aktörer som på ett seriöst sätt vill bidra till ökad återanvändning. Kommunens roll blir att vara en nätverksnod som möjliggör samverkan och sprider information till hushållen. Vi kan på riktigt vara med och bygga ett cirkulärt samhälle.

De saker som ändå lämnas vid återvinningscentralen behöver hanteras för återanvändning – inte bara sorteras ut från det som ska återvinnas. Hela kategorier av saker som möbler, kläder, husgeråd och elektronik behöver gå som strömmar för återanvändning. Vi behöver flytta fokus och personal från rampen till att möta kunden tidigare i ett första återanvändningssteg. I nästa led behöver vi professionella aktörer som kan hantera dessa strömmar och garantera en hög grad av återanvändning, på samma sätt som entreprenörer idag kan utlova återvinning av olika fraktioner av avfall.

Tomas Thernström, avfallsstrateg, Södertälje kommun
Johanna Göransson, Marknads- och försäljningschef, Telge Återvinning
Lena Youhanan, IVL Svenska Miljöinstitutet
Annelise de Jong, IVL Svenska Miljöinstitutet

Handlingsplanen för ökad återanvändning har tagits fram av Södertälje kommun tillsammans med Telge Återvinning och IVL Svenska Miljöinstitutet. Projektet är delfinansierat med medel från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Läs handlingsplanen här.