debatt | 2021-06-08
plastic pollution in ocean water, bags and bottles on the sea floor, micro plastic pollution (3d illustration)

Dags att i grunden förändra vår relation till havet

Med djup oro ser vi dramatiska förändringar med konsekvenser för både människor och djur. Nu behöver vi alla på ett fundamentalt sätt förändra vårt förhållande till havet. Det skriver 78 forskare, som i dag 8 juni vill uppmärksamma Världshavsdagen och FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling. 

Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 8 juni 2021, läs den härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller nedan.

Livet började i havet och i hundratals miljoner år har havet varit en förutsättning för livets fortlevnad på jorden. Havet tar upp koldioxid, värme och näringsämnen. Det stabiliserar klimatet, ger oss mat och många andra tjänster som är livsviktiga för oss människor - varannan syremolekyl vi andas är en produkt från havet. Länge tänkte man att havet var så oändligt stort att det var omöjligt för oss människor att förändra. Men i dag vet vi att alla havets ekosystem, från grunda vikar i skärgården till oceanernas djupaste delar, påverkas av oss människor.

Uppvärmning och överfiske

Därför är det med djup oro vi ser de dramatiska förändringar som sker även i vår omedelbara närhet, med oöverskådliga konsekvenser för både människor och djur. Uppvärmningen av havet runt Sveriges sydliga kuster går snabbare än genomsnittet för planetens hav, och temperaturen kommer att fortsätta stiga. Överfiske har lett till att flera av våra lokala fiskebestånd är kraftigt hotade – inklusive arter som torsk som under årtusenden varit viktiga för kustbefolkningen. Samtidigt har uppvärmningen, i kombination med ökade transporter över haven fått nya arter att etablera sig, i vissa fall med allvarliga konsekvenser för våra ekosystem.

Det finns lösningar

Listan på larmsignaler kan göras lång, och ibland kan man nog få intrycket att vi forskare inte gör annat än varnar för den ena miljökrisen efter den andra. I dag, på Världshavsdagen, vill vi därför påminna om att det också finns lösningar och att vi i hög utsträckning vet vad vi behöver göra för att vända många av de negativa trenderna.

I år sammanfaller Världshavsdagen dessutom med avstampet inför ett annat globalt initiativ som Sverige ställt sig bakom: FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling, 2021-2030. Syftet med årtiondet är att långsiktigt förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling av hav och kuster. Det handlar om att stärka internationella samarbeten och enas om gemensamma prioriteringar, men också att öka den så kallade havsmedvetenheten hos jordens befolkning. En havsmedveten person är någon som i stora drag förstår grunderna till hur havet fungerar, och som därmed har viljan och förmågan att agera för att åstadkomma förändring. För oss som länge arbetat med havsfrågor framstår detta som helt avgörande för framtiden – vi måste alla på ett genomgripande sätt förändra vårt förhållande till havet.

Genomför redan beslutade avtal och åtaganden

Relationen mellan människan och havet består av komplicerade samband mellan människors värderingar och beteenden; politiska, sociala, ekonomiska och institutionella system på olika nivåer samt marina ekosystem under ständig förändring. Komplext och svårmanövrerat alltså – men låt oss inte fastna där. I varje dysfunktionellt förhållande finns det stora och grundläggande utmaningar som kräver tid och arbete att närma sig, men också saker vi kan ta itu med genast.

Ett nödvändigt första steg är att genomföra de internationella avtal och åtaganden som redan beslutats om. I Sverige behöver vi bland annat:

  1. Bredda vårt val av hållbar mat från havet (till exempel arter som musslor och alger som påverkar miljön positivt och fler delar av fisken än filén).
  2. Utveckla och förenkla möjligheten för hållbart vattenbruk.
  3. Låta fler stora individer av fisk vara kvar i havet - de behövs för att återuppbygga lokala fiskebestånd och ger friskare ekosystem.
  4. Stödja hållbart fiske som bidrar till lokal livsmedelsförsörjning, särskilt i fattigare delar av världen.
  5. Sluta subventionera alla fossila bränslen och styra om till alternativa energisystem.
  6. Ställa om till ett mer hållbart båtliv och sjöfart genom att minska bränsleförbrukningen, störande undervattensbuller samt användningen av giftiga bottenfärger.
  7. Sluta producera och konsumera farliga kemikalier och produkter som kan hamna i havet.
  8. Sluta använda havet som en soptipp och utöka infrastrukturer för avfallshantering.
  9. Skydda särskilt våra känsliga grunda vikar från fysiska ingrepp, utsläpp av gödande ämnen och bekämpningsmedel.
  10. Restaurera kustnära livsmiljöer, såsom ålgräsängar, korallrev och viktiga lokala fiskbestånd.

Havsmiljöns utmaningar involverar ofta många intressen och kunskapsområden. Förändringen måste därmed ske på flera plan – såväl inom politiken som förvaltning, näringsliv och hos oss som individer. Vi som representerar vetenskapssamhället måste också förändra oss och bli bättre på att förmedla vetenskapligt förankrad kunskap och lösningar som faktiskt kan användas i förvaltningen av havet.

Det närmaste årtiondet har vi möjlighet att i grunden förändra vår relation till havet, och samtidigt tillsammans göra konkret skillnad. Vi börjar i dag.

Därför behövs mer samarbete mellan forskare inom skilda vetenskapliga fält samt mellan forskare, förvaltare, politiker och näringsliv. Det närmaste årtiondet har vi möjlighet att i grunden förändra vår relation till havet, och samtidigt tillsammans göra konkret skillnad. Vi börjar i dag.

Debattartikeln har undertecknats av ett stort antal forskare från Göteborgs universitet, Chalmers, SMHI, KTH, Stockholms universitet, SLU, Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Havsmiljöinstitutet, Rise och IVL Svenska Miljöinstitutet. Från IVL har Anna-Lisa Wrange och Åsa Strand undertecknat.