Stafetten – från nationella klimat- och miljömål till lokal infrastrukturplanering

Det finns en politisk vilja att kraftigt minska transporternas miljöpåverkan. En viktig del i arbetet är att planering och utbyggnad av vår infratruktur styrs om i en mer hållbar riktning. Trots ambitiösa miljö- och klimatmål är det inte ovanligt att målen tappar i betydelse under infrastrukturplaneringens gång, eller får mindre betydelse i konkurrensen med andra mål. Detta forskningsprojekt har studerat hur klimat- och miljömål på olika nivåer bättre kan styra besluten på nationell, regional och lokal nivå inom infrastrukturplanering.

Svensk transportpolitik ska ge en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska samtidigt minska med minst 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Om det ska vara möjligt behövs förändringar i teknik, beteenden och planeringsprocesser. Infrastrukturplaneringen är i behov av förändring och miljömålen behöver bli mer styrande.

Detta projekt har analyserat formella underlag och genomfört intervjuer på regional och kommunal nivå för att undersöka sambandet mellan infrastrukturplanering, transportplanering och samhällsplanering samt hur normer och dialog påverkar tjänstemäns beslut om fysisk planering när det gäller klimat- och miljöpåverkan.

Projektet har bedrivits i tre delar. Del ett har studerat hur miljömålen hanteras i nationell transportplanering. Del två har undersökt fysisk planering, infrastrukturplanering och miljömålshantering i några utvalda regioner och kommuner. Den tredje delen innehåller en analys av de resonemang och normer som präglar processer och beslut. Varje del har resulterat i en rapport, där de två första hittills är publicerade. Arbetet sammanfattas även i en slutrapport som publiceras sommaren 2020 av Naturvårdsverket.

Studien visar att miljömålen lyfts fram mer idag jämfört med tidigare, och att de har större påverkan på transportplaneringen. Men fortfarande har de ett begränsat genomslag. Det beror bland annat på att miljömålen anses otydliga eller stå i konflikt med andra mål, som regional utveckling eller kommunal bostadsförsörjning. Miljömål ses som ett bland många andra intressen som ska vägas samman, och får därmed en mer begränsad betydelse. Gamla objekt från tidigare planer tillåts ligga kvar även om de försvårar möjligheterna att nå de nuvarande miljömålen. Ett vanligt synsätt är också att enskilda investeringar i infrastruktur inte anses spela någon större roll för möjligheten att nå miljömålen.

Projektet har lett fram till en rad åtgärdsförslag för att transportplaneringen tydligare ska bidra till att nå miljömålen:

  • Politiska församlingar på nationell, regional och lokal nivå behöver förtydliga för utredande myndigheter vad som krävs av kommande planering för att den tydligt ska bidra till att nå målen om klimatomställning och miljöanpassning.
  • Regeringen behöver förtydliga för Trafikverket hur olika miljömål ska tolkas och prioriteras. På motsvarande sätt behöver politiska församlingar på lokal och regional nivå förtydliga hur deras miljömål ska tolkas, uppfyllas och följas upp.
  • Tillåt att Trafikverket finansierar och aktivt hanterar åtgärder kallade steg 1- och steg 2-åtgärder inom sin ordinarie verksamhet, inte endast vid ombyggnader.
  • Regeringen bör avsätta medel i kommande nationella och regionala transportplaner till steg 1- och steg 2-åtgärder samt öka budgeten för stadsmiljöavtal.
  • Ge Trafikverket i uppdrag att som komplement till dagens basprognoser utveckla målorienterade prognoser, med utgångspunkten att transportplaneringen styrs mot ett mer transporteffektivt samhälle.


Det behövs också en gemensam målbild för vad omställningen av transportsystemet innebär rent konkret i förändrade prioriteringar, så det blir tydligt för relevanta aktörer vad som förväntas av dem.

Delrapport 1: Hantering av miljömål i nationell plan för transportinfrastruktur

Delrapport 2: Hur överförs nationella miljömål till lokala beslut i transport- och samhällsplaneringen?

Delrapport 3: Infrastruktur, planering och miljömål – en analys av synen på ansvar, roller och möjligheter att använda transportplanering för att uppnå miljömålen

Pressmeddelande januari 2020: Svag miljöstyrning i infrastrukturplaneringen motverkar klimatmålen

Pressmeddelande maj 2020: Transportsektorns omställning hindras av otydliga mål och gamla beslut


Fakta om projektet

Stafetten – från nationella klimat- och miljömål till lokal infrastrukturplanering

  • Period: Mars 2018- maj 2020
  • Budget: 4,9 MSEK
  • Kontakt: Linda Styhre

Samarbetspartners
Trivector Traffic
Institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds universitet

Finansiär
Naturvårdsverket

Nyhetsbrev

Ta del av det senaste när det gäller forskningsresultat, nya projekt och andra aktuella frågor. Vi skickar dig en uppdatering om det viktigaste som hänt, ungefär en gång i månaden.


När du blir prenumerant godkänner du även vår integritetspolicy.