Bild på golv från en flygplats.

Ökad resurseffektivitet i svenska golvindustrin genom renovering

Varje år installeras 25 miljoner kvadratmeter golv i Sverige. Att förlänga livslängden och användandet av produkter innan de kasseras och slängs är i många fall ett effektivt sätt att spara naturresurser och minska dess påverkan på klimatförändringarna. I golvbranschen och för golv är renovering sedan länge ett sätt att göra just detta. Men det är inte i alla lägen så att renovering anses vara ett konkret alternativ då ett golv är utslitet.

Att förlänga livslängden och användandet av produkter innan de kasseras och slängs är i många fall ett effektivt sätt att spara naturresurser och minska dess påverkan på klimatförändringarna. I golvbranschen och för golv är renovering sedan länge ett sätt att göra just detta. Men det är inte i alla lägen så att renovering anses vara ett konkret alternativ då ett golv är utslitet. Detta leder i många fall till att golv som skulle kunna renoveras istället byts ut. Om andelen golv som renoveras skulle öka i Sverige finns det stora möjligheter att förbättra branschens resurseffektivitet och minska dess koldioxidutsläpp. Det installeras och byts ut miljontals kvadratmeter golv i Sverige varje år, vilket innebär att potentialen för renovering är stor.

Syftet och målet med det här projektet har varit att bidra till ökad kunskap om resurseffektivitet och koldioxidemissioner inom den svenska golvbranschen och med ett speciellt fokus på renovering av golv. Ett annat mål med arbetet har varit att identifiera hinder inom golvbranschen, som bidrar till att en relativt liten del av svenska golv renoveras, samt att presentera förslag på en handlingsplan med potential att öka den andelen. Projektet omfattar golv på den svenska marknaden för kommersiella fastigheter och offentlig miljö. Projektet har genomförts i två delar: livscykelanalys och roadmap.

Livscykelanalys

I den första delen har en livscykelanalys utförts där miljöpåverkan från renovering av trä- och halvhårda golv (PVC) undersökts. Resultatet har därefter jämförts utifrån ett klimat- och resurseffektivitets perspektiv mot att nya golv tillverkas och installeras. Jämförelsen har använts som underlag till att få svar på huruvida renovering kan bidra till besparingar av koldioxidutsläpp och till minskad resursanvändning i jämförelse med att installera ett nytt golv.

Resultatet av livscykelanalyser visar att:

  • Den största delen av den miljöpåverkan som uppstår då golv i kommersiella fastigheter renoveras kommer från lackerna och de råmaterial som används för att tillverka dessa. Slipning, applicering av renoveringsprodukter, renoveringsutrustning och andra renoveringsaktiviteter har relativt lite påverkan.
  • I jämförelse med att producera och installera nya golv kan renovering bidra till kraftigt minskade utsläpp av koldioxid och rejält förbättrad användning av både förnyelsebara och icke förnyelsebara naturresurser. Det går i många fall att minska koldioxidemissionerna med mer än 75 procent genom att renovera golv istället för att byta ut dem. Detta för att renovering av golv gör det möjligt att förlänga användandet av de resurser golven består av. Dessutom kan det göras genom att använda en relativt liten mängd produkt (lack) jämfört med åtgången av resurser och material då hela golven byts ut.

Roadmap

I den andra delen av projektet arbetas en roadmap fram. Det är en strategisk plan som innehåller nödvändiga åtgärder för att uppnå ett önskat resultat. Som del av arbetet tar man hänsyn till de hinder som skiljer nuläget från det önskade läget. I det här projektet utvecklas roadmappen i dialog med aktörer inom den svenska golvbranschen.

Viktiga insikter från projektet

Hinder som identifierats som bidrar till att det önskade läget inte uppnås:

  • Brist på information om fördelarna av att renovera golv inom branschen (teknisk, ekonomisk och miljömässig information).
  • Affärsmodellen i dagens byggbransch som bland annat bygger på att entreprenörer har goda incitament att sälja byggmaterial istället för att sälja renovering.
  • Samhällets norm påverkar aktörer till att bygga nytt och som i sin tur tillåts påverka hyressättning.
  • Tekniskt kunnande om huruvida ett golv kan renoveras till ett tillfredställande resultat är svårtillgänglig. I dagsläget finns kunnandet hos golventreprenörer med långa erfarenheter.
  • Olika miljökrav konkurrerar med varandra. Till exempel kan krav kring akustik i öppna kontorslandskap bidra till att befintliga golv byts ut mot textilgolv, oavsett om de går att renovera.
  • Miljöcertifieringssystem fokuserar ofta på värdering av nya produkter och inkluderar inte alltid aspekter såsom återbruk och renovering av redan installerade produkter.

Åtgärder för att överkomma de identifierade hindren:

  • Förbättrad kunskaps- och informationsspridning. Flera hinder skulle kunna överbryggas genom förbättrad kunskaps- och informationsspridning. Till exempel skulle ökad information om golvs renoveringspotential, kostnad och tidsåtgång underlätta för beslutsfattarna. Även information om hur renovering bidrar till minskade klimatutsläpp skulle vara till hjälp. Att sprida resultatet från det här projektets LCA genom exempelvis branschorganisationer eller genom svenska miljöcertifieringssystem är åtgärder som skulle kunna bidra till detta.
  • Nya cirkulära affärsmodeller. Byggbranschens affärsmodell, där försäljning av byggmaterial ekonomiskt premieras i jämförelse med renoveringstjänster, är ett stort hinder. Ett alternativ för att förändra affärsmodellen vore att erbjuda ekonomiska incitament för olika typer av renoveringstjänster.
  • Utveckling av nya underhållstjänster. Golvägare saknar i många fall tillräcklig kunskap om hur golv bäst underhålls. Detta kan i sin tur leda till att golv slits mer än nödvändigt och på grund av det inte kan renoveras. För att underlätta för golvägaren skulle digitala tjänster kunna påminna golvägaren om när och hur golven bäst bör underhållas. Andra alternativ skulle kunna vara att erbjuda underhållprogram som en tjänst eller att golvägaren hyr golven av lämplig aktör.
Fakta om projektet

Increasing resource efficiency in the Swedish flooring industry through floor refinishing

Period: April 2019 – mars 2020

Budget: 800 000 SEK

Kontakt: Fredrik Tegstedt och Maria Ahlm

Samarbetspartners: Bona AB

Finansiär: Projektet är samfinansierat av SIVL och Bona AB

Jag vill bli kontaktad

Vi hjälper dig med dina utmaningar inom Ökad resurseffektivitet i den svenska golvindustrin genom renovering. Fyll i uppgifterna nedan, så kontaktar vi dig.

Kontakta mig