Motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur

Trivector Traffic och IVL Svenska Miljöinstitutet har, på uppdrag av Trafikverket, gjort en studie av motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. Studien genomfördes som ett forsknings- och utvecklingsprojekt från september 2016 till maj 2017. I studien intervjuades ett femtiotal representanter som arbetar med planering av vägar, stadsutveckling eller bebyggelse för kommuner och Trafikverket.

Sammanfattning

Motsättningarna mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur ser ut på olika sätt. Det kan handla om att Trafikverket planerar ny- eller ombyggnation av infrastruktur för att skapa god tillgänglighet med bil, samtidigt som staden får svårt att hantera den inkommande biltrafiken. Trafikverket kan vilja ta höjd för ökad trafik på 20 års sikt, medan kommunen inte vill satsa på kapacitetshöjande åtgärder utan istället minska biltrafiken i samma område av miljöskäl eller för att kunna förtäta och bygga fler bostäder. Trafikverket kan fokusera på framkomlighet för bil, medan kommunen vill satsa på stadsgator och minskade barriäreffekter. Trafikverket kan motsätta sig en kommunal utbyggnadsplan med motivet att en statlig väg av riksintresse kan påverkas, medan kommunen anser att Trafikverket inte visat hur riksintresset riskerar att påverkas påtagligt. Kommunen kan se social hållbarhet som en del av planeringen, medan Trafikverket inte har motsvarande målsättning. Kommunerna kan vilja öka cyklandet, medan Trafikverket inte anser att de har ansvar för cykelinfrastruktur som ligger utanför vägområde för en statlig väg.

Studien visar att det ofta förekommer konflikter mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. Den prognosstyrda infrastrukturplaneringen utgår från gängse prognosmodeller som förutsäger att trafiken kommer fortsätta öka. Prognoser kan användas för att förutse var i vägnätet som förbättringar behöver göras för att behålla en god framkomlighet för alla trafikslag.

Den målstyrda planeringen utgår från lokala mål om att bromsa, stabilisera eller minska trafikarbetet av miljöskäl, eller för att underlätta förtätning och ny bebyggelse, omvandla trafikleder till stadsgator och liknande. Intervjuer med kommunala trafik- och stadsplanerare visade att kommuner ofta anser att Trafikverket inte tar tillräcklig hänsyn till lokala mål i sin planering och att de använder sina prognoser på ett sätt som försvårar kommunernas planering. Trafikverkets representanter å sin sida anser ofta att deras övergripande mål är att tillhandahålla god tillgänglighet och att de inte har någon möjlighet att planera på annat sätt, så länge prognoserna visar att trafiken kommer att öka.

Många kommunrepresentanter upplever att Trafikverkets mål i praktiken är att skapa god framkomlighet för biltrafik, men Trafikverket själva vill inte ställa trafikslag mot varandra och menar istället att ”alla ska komma fram”. Trafikverket upplever att kommunernas mål i praktiken kan skjuta över kostnader eller ansvar på Trafikverket, och att det saknas konkreta kommunala åtgärder och planer som visar att kommunernas mål kommer att nås. Trots dessa motsättningar finns ofta en uppenbar vilja att komma överens, och oftast gör man det genom att hitta kompromisser i de konkreta projekten. Huruvida detta leder till lösningar som bidrar till en hållbar utveckling är dock diskutabelt.

Det verkar behövas tydligare nationella mål som harmonierar med lokala mål om vad man vill uppnå med det gemensamma trafiksystemet och hur det ska utformas för att nå dessa mål, till exempel vad gäller trafikarbete. En tänkbar väg för att nå större samsyn kring mål kanske vore att upprätta stadstrafikmål med gemensam målbild om att exempelvis frysa eller minska biltrafikarbetet. Sådana möjligheter eller krav skulle kunna skrivas in i regleringsbrev till Trafikverket eller i direktiven för åtgärdsvalsstudier. Lagstiftningen skulle kunna förtydligas så att Trafikverket får större möjligheter att ta ansvar för steg 1- och steg 2-åtgärder som minskar efterfrågan på vägtrafik, och det skulle kunna bli enklare för Trafikverket att arbeta med kommunala och regionala cykelvägar och kollektivtrafikåtgärder. Hanteringen av riksintresse behöver förbättras, och det verkar behövas vägledningar för hur genomfartsleder kan byggas om till stadsgator.

Behovet av utvecklade samverkansformer accentueras genom att angreppssättet för samhällsplaneringen går från en traditionell hierarkisk planering mot en alltmer förhandlingsstyrd och målstyrd planering. Det gäller även Trafikverkets infrastrukturplanering. Till exempel bedrivs inte åtgärdsvalsstudier i en traditionellt hierarkisk struktur (där Trafikverket har rådighet över större delen av processen på egen hand), utan i nätverk mellan autonoma aktörer som själva bestämmer över hur och i vilken omfattning de vill delta. Detta betyder att åtgärders genomförande är beroende av hur motiverade aktörerna är att faktiskt fullfölja det man kommit överens om.

Sammantaget visar denna studie vilka motsättningar som förekommer mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur, och hur dessa kan hanteras, och utgör därmed ett underlag för en diskussion om hur Trafikverket kan verka i en alltmer förhandlingsstyrd samhällsplanering.

This report is only available in Swedish.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen