Kostnadseffektivitet i åtgärder mot övergödning i Östersjön - Fallstudie Gävle fjärdar

I detta projekt har kostnadseffektivitetet och resursförbrukning i samband med olika åtgärder studerats i syfte att minska effekter av övergödning i kustzonen i Östersjön. Som studieområde valdes Gävle fjärdar, ett relativt inneslutet kustområde med tillförsel av näringsämnen från olika källor och med en vattenkvalitet som visar på näringsrika förhållanden. Studien har fokuserat på olika åtgärder för att minska tillförseln av fosfor. De landbaserade källor som undersökts är utsläpp från cellulosaindustrin Korsnäsverken och utsläpp från det kommunala reningsverket i Gävle. Därutöver har åtgärder i form av aluminiumbehandling av sedimenten, reduktionsfiske av vitfiskbestånd och syresättning av bottenvattnet utvärderats. För att klarlägga hur fosfor omsätts i det aktuella kustområdet genomfördes massbalansmodelleringar samt en kartering av fosforförrådet i fjärdarnas bottensediment. Det konstaterades att området återhämtat sig från en tidigare period med syrgasbrist och att sedimenten innehöll relativt stora mängder av fosfor. Med modellen simulerades hur olika reduktioner av fosfortillförseln påverkar de ekologiska förhållandena. En minskning av fosfortillförseln med cirka 15 ton/år identifierades som nödvändig för att åstadkomma en reell förändring av miljöförhållandena. Vid detta scenario skulle produktionen av växtplankton minska med storleksordningen 20 % och siktdjupet öka med cirka en halvmeter. Följderna av detta skulle sannolikt bli att utbredningen av påväxtalger ökar i vertikalled och att beståndet av gös skulle minska något till förmån för gädda och abborre. Potentialen och kostnaden för olika åtgärder har beräknats översiktligt. Den specifika kostnaden varierar mellan 400 och 10 000 kr/kg avskiljd fosfor. Den mest kostnadseffektiva åtgärden bedöms vara åtgärder för att förbättra fosforavskiljningen i det kommunala reningsverket. Störst potential för att minska fosfortillförseln har identifierates vid Korsnäsverken men där är också de specifika kostnaderna som högst. Både aluminiumbehandling av sediment och reduktionsfiske bedöms som relativt kostnadseffektiva åtgärder. Vid reduktionsfiske kan dessutom ytterligare positiva effekter tillkomma genom att näringsväven manipuleras på ett gynnsamt sätt. Aluminiumbehandling skulle permanent fastlägga betydande mängder av eljest mobil fosfor. Syresättning bedöms däremot inte vara något alternativ i det studerade fallet eftersom syrgasförhållandena i dagsläget är goda. Kostnadsnyttokalkylen för elektriskt drivna pumpar som transporterar ned ytvatten till botten indikerar emellertid att åtgärden i de fall syrgasbrist föreligger skulle vara en effektiv metod. För att åstadkomma en reduktion motsvarande det föreslagna lokala miljömålet fordras att flera åtgärder genomförs parallellt och den sammanlagda årliga kostnaden beräknas uppgå till cirka 60 Mkr. För att bedöma den potentiella miljöbelastningen som olika åtgärder ger upphov till genomförs en översiktlig livscykelanalys där koldioxidemissioner från respektive åtgärd uppskattas. Störst koldioxidemission erhålls vid kemisk fällning vid Korsnäsverken. Detta förklaras av hög kemikalieförbrukning och att metoden genererar stora mängder slam som förbrukar resurser vid kvittblivning. Reduktionsfiske ger en potentiell koldioxidbesparing om fångsten rötas till biogas.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen