Jämförelse mellan olika kemiska modeller för tillämpning vid regional simulering av luftföroreningar

Fyra dokumenterade modeller för teoretisk beräkning av oxidantbildning, med olika former av förenklad kemisk beskrivning, har jämförts mot en modell där de kemiska reaktionerna beskrivs i detalj. Modellberäkningarna har utförts vid två väderförhållanden som motsvarar växtsäsong (maj-september), och vid en utsläppssituation som representerar södra Sverige. Dessa förhållanden har hållits identiska, medan den kemiska beskrivningen varierats för att jämföra de olika modellerna. haltförloppet av ozon (O3), flyktiga organiska ämnen (VOC), peroxyacetylnitrat (PAN), väteperoxid (H2O2), kväveoxider (NO+NO2), salpetersyra (HNO3), hydroxylradikalen (OH) och formaldehyd (HCHO), har jämförts under två dygns simulering. En jämförelse av modellresultat vid halveringar i svenska utsläpp av kväveoxider och organiska ämnen har också utförts. Kväveoxider, salpetersyra och ozonhalter simuleras relativt samstämmigt i de olika modellerna, medan större diskrepanser förekommer för halter av till exempel PAN och väteperoxid. För de flesta fall kan skillnaderna direkt relateras till olikheter i beskrivning av nedbrytning av flyktiga organiska ämnen. Halverade svenska utsläpp av kväveoxider medför i de olika modellerna ozonhaltminskningar om maximalt 6-10 %, medan PAN-halterna i detta fall minskar med maximalt 11-27 %. Halverade svenska utsläpp av organiska ämnen ger ozonhaltminskningar om maximalt 2-6 % och PAN-haltminskningar på 15-19 %. De största minskningarna i både ozon och PAN erhålls vid kombinerad halvering i utsläpp av kväveoxider och organiska ämnen. I det fallet minskade ozonhalterna med maximalt 8-13 % och PAN-halterna med 27-36 %.