Biologisk nedbrytning av specifika klororganiska föreningar i avloppsvattenbehandling vid olika redoxpotential

En bättre kunskap om vilka kulturer och betingelser som är mest effektiva vad gäller nedbrytning av olika klorerade föreningar skulle underlätta optimeringen av biologiska behandlingssystem. Nedbrytningen av några klororganiska föreningar som förekomemr i avloppsvatten från tillverkningen av blekt sulfatmassa studerades i laboratoriereaktorer. Följande föreningar valdes som representanter för olika grupper: 4,5-diklorguajakol, 3,4,5-triklorguajakol, 3,5-diklorkatekol, 6-klorvanillin (klorfenolära föreningar), 1,1-diklordimetylsulfon (DKDMS, dominerande klorerad neutralsubstans), klordehydroabietinsyra (klorerad hartssyra) och triklorättiksyra (högklorerad alifatisk syra). Olika mikrobiella kulturer adapterades till blekeriavloppsvatten under aeroba, kloratreducerande, sulfatreducerande och metanproducerande betingelser. Nedbrytningen av de tillsatta substanserna med dessa kulturer ensamma och i kombination studerades. En adapterad aerob kultur avlägsnade effektivt alla de undersökta ämnena utom DKDMS från vattenfasen. DKDMS metaboliserades bäst under strikt anaeroba betingelser. Räknat på en given reaktorvolym var kombinationen anaerob+aerob behandling den bästa för flera av de studerade substanserna.

Prenumerera på våra nyhetsbrev