GreeNTrans utvecklar odling med biologiskt kväve

GreeNTrans undersöker hur baljväxter kan användas i hydroponisk odling för att ersätta syntetiskt kvävegödsel. Projektet ska bidra till en mer cirkulär livsmedelsproduktion med lägre utsläpp av växthusgaser och jämnare skördar.

Syntetiskt kvävegödsel spelar en viktig roll i dagens livsmedelsproduktion, men framställningen bidrar till utsläpp av växthusgaser. I projektet GreeNTrans undersöker IVL och projektets partners hur biologiskt fixerat kväve från baljväxter kan användas som ett mer cirkulärt alternativ i odlingssystem.

Baljväxter har en naturlig förmåga att binda kväve från luften med hjälp av bakterier, så kallade rhizobier. Projektet ska anpassa baljväxter till hydroponiska system, där växter odlas utan jord i en näringslösning. Genom modellering och experiment ska forskarna ta fram de odlingsförhållanden som ger högst biologisk kvävefixering.

Projektet studerar bland annat vilken koncentration av rhizobier som fungerar bäst, hur näringslösningens pH, elektriska ledningsförmåga och temperatur påverkar resultatet, och vilka hydroponiska system som är mest effektiva. Forskarna undersöker också hur ämnen från växter påverkar möjligheten att återanvända näringslösningen.

En viktig del av projektet är att odla baljväxter tillsammans med bladgrönsaker för att se om det biologiskt fixerade kvävet kan ersätta syntetiskt kväve. Forskarna kommer att följa kvalitet, produktivitet och kvävecykel hos bladgrönsakerna, både i hydroponiska system och i substrat.

Målet är att ta fram en metod som kan användas för att få stabila skördar med biologiskt fixerat kväve. Resultaten ska ge bättre kunskap om kvävets kretslopp i växter och bidra till säkrare livsmedel med högre och jämnare kvalitet.