Klimatanpassning är samhällsplanering – inte krishantering

Klimatförändringarna är inte längre ett framtidshot – de är en pågående verklighet som påverkar människor, samhällen och ekosystem. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av extremväder avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa vårt samhälle och i det arbetet har kommunerna en viktig roll.

Den senaste kartläggningen som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring genomförde 2025 visar att Sveriges kommuners beredskap för att hantera effekterna av klimatförändringar behöver stärkas.

– Det är bekymmersamt att många kommuner agerar först efter att de drabbats av skador orsakade av extremväder och klimatförändring. De riskerar att behöva utföra både akuta och kostsammare åtgärder, säger Magnus Hennlock, gruppchef och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det är stor skillnad i hur långt kommunerna har kommit med klimatanpassningen. Framförallt är det små kommuner som ligger efter med arbetet, vilket kan vara en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor. Här har länsstyrelserna en viktig roll att följa upp och se vilka kommuner som behöver stöd.

– Alla kommuner behöver identifiera och förstå sina risker och sårbarheter. Det är nödvändigt för att de ska kunna prioritera rätt åtgärder, säger Magnus Hennlock.

Gemensamt för många av de kommuner som ligger i framkant är att de har fattat politiska beslut om att arbeta med klimatanpassning och sedan avsatt resurser till arbetet.

Rapporten visar tydliga brister

Ett första steg är att ta fram en konkret klimatanpassningsplan för kommunen och genomföra åtgärder enligt den. Planen bör tydligt ange vad som ska göras och när. Det är också viktigt att klimatanpassning integreras i kommunala planeringsprocesser – som översiktsplaner, detaljplaner, vatten- och avloppsplaner och beredskapsplaner.

Klimatanpassning är samhällsplanering, inte krishantering. Sveriges kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete. Magnus Hennlock

Det är tio år sedan IVL och Svensk Försäkring genomförde den första kartläggningen av kommunernas klimatanpassningsarbete. Sedan dess har arbetet tagit steg framåt, men inte i den takt som krävs, något som konsekvenserna av flera extremväder de senaste åren tydligt visat i många kommuner.

– Årets rapport visar både positiva exempel och tydliga brister, men den övergripande bilden är att tempot i klimatanpassningen behöver öka, säger Magnus Hennlock.