Det finns tydliga kopplingar mellan exponering för urban grönska och positiva effekter på hälsa och välmående. Foto: Andrea Hallencreutz/IVL
Stadsgrönska – en nyckel till hållbar stadsutveckling
Träd och växtlighet i staden får människor att trivas och må bra. Grönska förbättrar också luftkvaliteten, gynnar biologisk mångfald och dämpar effekterna av extremväder som skyfall och värmeböljor. I flera forskningsprojekt undersöker forskare vid IVL hur våra städer kan bli grönare och vilka fördelar det finns med det.
För att bli långsiktigt hållbara måste framtidens städer anpassas till ett förändrat klimat. De måste också klara skärpta krav på luftkvalitet, bibehålla och öka biodiversiteten, samtidigt som klimatutsläppen ska sänkas. Flera globala aktörer, som Världshälsoorganisationen WHO, UN-HABITAT och Världsbanken, pekar ut grönska som ett av de viktigaste verktygen för att möta dessa utmaningar. Även nationellt ökar intresset för stadsgrönska, men trots detta är det svårt att integrera grönska i staden.
– De flesta städer har som mål att öka grönskan, men konkurrensen om stadens ytor är stor och grönska kräver plats för att må bra. Till skillnad från asfalterad mark kräver grönytor regelbunden skötsel vilket tar resurser i anspråk, säger Jenny Lindén, expert och projektledare på IVL.
Utmanar de traditionella arbetssätten i staden
Att arbeta med stadsgrönska är inte bara komplext på grund av ytor utan kräver också samarbete mellan flera aktörer för att nå framgång.
– Att öka grönskan i städer kräver kunskap och driv från beslutsfattare, samarbete mellan olika delar av staden samt med privata fastighetsägare. Det krävs också acceptans hos invånarna.
Eftersom stadsgrönska bidrar till olika nyttor är det viktigt att se det ur ett helhetsperspektiv, vilket utmanar de traditionella arbetssätten i staden.
Grunden för framtidens hållbara och levande städer
– För att nå målen för stadsgrönska behöver vi samarbeta tvärsektoriellt och se grönskans fulla potential. Det räcker inte med att enbart titta på hur grönska gynnar luftkvaliteten, utan det behöver kopplas ihop med möjligheter, bland annat till klimatanpassning, hur den påverkar biodiversiteten och sänker bullernivåer. Först när vi ser helheten blir vikten av att integrera grönskan tydlig och kan användas för att motivera både yta och kostnader.
IVL arbetar med innovation och forskning kring stadsgrönska, till exempel genom att utvärdera nyttorna som grönskan ger avseende klimatanpassning, luftkvalitet, biologisk mångfald och matodling, samt genom att stärka och utveckla metoder för samarbete mellan olika aktörer.
– Det är genom att prioritera och integrera grönska i stadsplaneringen som vi kan lägga grunden för framtidens hållbara och levande städer, säger Jenny Lindén.
Bidrar till FN:s hållbarhetsmål
