Så förbereder ni er hållbarhetsrapportering enligt CSRD

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering och är införlivat i svensk lagstiftning, bland annat genom uppdateringar av Årsredovisningslagen. Direktivet innebär att företag ska rapportera om hur verksamheten påverkar – och påverkas av – sin omvärld ur ett hållbarhetsperspektiv, i linje med de europeiska rapporteringsstandarderna ESRS (European Sustainability Reporting Standards).

CSRD är för närvarande en del av ett större lagstiftningsinitiativ, det så kallade omnibusförslaget, som EU-kommissionen presenterade i februari 2025. Förslaget höjer tröskelvärdena för vilka företag som omfattas av rapporteringsplikt och kan innebära att upp till 80 procent av de företag som annars skulle ha omfattats undantas. Det öppnar även för förenklade rapporteringskrav för vissa företag.
Även om den formella rapporteringsplikten bortfaller för många, kan företag fortfarande behöva samla in och redovisa hållbarhetsdata för att möta krav från banker, investerare, kunder, upphandlare och andra aktörer i värdekedjan. Därför är det strategiskt viktigt att vara förberedd – både för att hantera nuvarande intressentkrav och för att snabbt kunna anpassa sig om regelverket skärps eller utvidgas igen i framtiden.

Vad innebär den dubbla väsentlighetsprincipen?

Den dubbla väsentlighetsprincipen i CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) innebär att företag ska bedöma sin påverkan samt rapportera väsentlig information om denna ur två perspektiv:

• Inifrån och ut – hur verksamheten påverkar människor, samhälle och miljö, till exempel genom utsläpp, resursanvändning eller sociala konsekvenser i värdekedjan.
• Utifrån och in – hur externa hållbarhetsrelaterade faktorer, såsom klimatförändringar, resursbrist eller sociala trender, kan påverka företagets strategi, verksamhet, finansiella ställning och resultat.

Principen, som konkretiseras i ESRS (European Sustainability Reporting Standards), är central för att identifiera vilka frågor som är väsentliga att rapportera.

I och med EU-kommissionens omnibusförslag kan tröskelvärdena för vilka företag som omfattas av CSRD höjas, vilket innebär att vissa företag undantas från formell rapporteringsplikt. Men även undantagna företag kan behöva tillämpa dubbel väsentlighet för att möta krav från kunder, finansiärer och andra intressenter, samt för att behålla en strategisk överblick över risker och möjligheter.

Vilka nya krav medför CSRD, och hur påverkar detta företags hållbarhetskommunikation?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) innebär att företags hållbarhetskommunikation omfattas av lagstadgade krav på spårbarhet, relevans och vetenskapligt underbyggd information, i enlighet med ESRS (European Sustainability Reporting Standards). Till skillnad från tidigare frivillig rapportering, som ofta betonade positiva insatser, kräver CSRD en balanserad redovisning av både framgångar och utmaningar, baserad på konkreta data och strukturerade analyser.

EU-kommissionens omnibusförslag innebär att tröskelvärdena för rapporteringsplikt höjs och att många företag kan undantas från formell rapporteringsskyldighet. För dessa företag försvinner de juridiska kraven men förväntningarna från banker, investerare, kunder och andra intressenter kvarstår ofta. Det gör att även undantagna företag kan behöva anpassa sin hållbarhetskommunikation till CSRD-principer för att säkerställa transparens, undvika greenwashing eller greenhushing och behålla sin konkurrenskraft.

På sikt kan detta stärka förtroendet, skapa nya affärsmöjligheter och ge ett bättre underlag för strategiska beslut – oavsett om rapporteringsplikten är formell eller frivillig.

Vilka nya krav ställer CSRD på ledningen?

CSRD gör hållbarhetsrapporteringen till en integrerad del av företagets styrning och strategi. Ledningen ansvarar nu för att rapporteringen uppfyller kraven i ESRS (European Sustainability Reporting Standards) och att den bygger på tillförlitliga data, spårbarhet och en tydlig process för väsentlighetsanalys.

Det innebär bland annat att ledningen behöver:

• Bedöma hur transparenskraven påverkar företagets rykte, varumärke och relationer med investerare, kunder och andra intressenter – och utifrån detta besluta om riktning i strategiarbetet samt om mål och strategier ska tas fram för de frågor som bedöms som väsentliga.
• Integrera hållbarhetsfrågor i affärsstrategi, riskhantering och styrning så att rapporteringen speglar faktiska prioriteringar och beslut.
• Säkerställa att styrelse och ledningsgrupp har tillräcklig kompetens för att fatta välgrundade beslut om både rapportering och strategiskt hållbarhetsarbete.

I ljuset av EU-kommissionens omnibusförslag kan många företag komma att undantas från den formella rapporteringsplikten. För dessa företag kvarstår dock strategiska vägval: Hur påverkar valet att rapportera – eller att avstå – företagets långsiktiga position och möjligheter på marknaden?

Hur hänger lönsamhet och hållbarhet ihop?

Lönsamhet och hållbarhet hänger ihop genom företagets förmåga att bygga och bevara förtroende. Om ett företag uppfattas som oansvarigt i miljö- eller sociala frågor riskerar det att skada sitt rykte, vilket kan leda till förlorade kunder, sämre relationer med investerare och minskad konkurrenskraft.

Ett strukturerat hållbarhetsarbete gör det möjligt att tidigt identifiera och hantera sådana förtroenderisker. CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) ger en tydlig ram för hur företag kan analysera, prioritera och kommunicera sina mest väsentliga hållbarhetsfrågor på ett transparent och jämförbart sätt.

I ljuset av EU-kommissionens omnibusförslag kan många företag undantas från den formella rapporteringsplikten. Men kopplingen mellan hållbarhet och lönsamhet kvarstår – och även undantagna företag kan vinna konkurrensfördelar genom att arbeta enligt CSRD-principer, då det kan stärka intressenternas förtroende och öppna dörrar till nya affärer och finansieringsmöjligheter.

Hur kan man få med sig ledningen i hållbarhetsarbetet?

Rapporteringsreglerna kräver att företag bedömer och rapporterar finansiella risker och möjligheter kopplat till hållbarhetsfrågor. För att få med sig ledningen i hållbarhetsarbetet är det effektivt att tydliggöra hur hållbarhetsfrågor direkt påverkar företagets riskprofil, rykte och långsiktiga lönsamhet.

Det kan handla om att konkret visa:

• Hur brister i hantering av exempelvis arbetsvillkor i värdekedjan kan leda till minskat förtroende, förlorade kunder eller ökade kostnader.
• Vilka affärsmöjligheter som kan uppstå genom proaktivt hållbarhetsarbete, till exempel starkare kundrelationer eller bättre finansieringsvillkor.

Med EU-kommissionens omnibusförslag kan vissa företag undantas från den formella rapporteringsplikten. För dessa företag blir det en ledningsfråga att besluta om företaget ändå ska rapportera enligt CSRD-principer – och hur valet att rapportera eller avstå påverkar företagets långsiktiga konkurrenskraft och relationer med intressenter.

Kommer fler företag att satsa på hållbarhetsarbete på grund av CSRD?

Ja. CSRD förväntas driva fler företag att stärka sitt hållbarhetsarbete, eftersom rapporteringskraven kräver faktabaserad och spårbar information snarare än marknadsföringsdriven storytelling. Det innebär att företag behöver vara öppna med både framgångar och utmaningar, vilket ökar trovärdigheten och kan bidra till nya affärsmöjligheter.

Med EU-kommissionens omnibusförslag kan vissa företag undantas från den formella rapporteringsplikten. Men trycket från kunder, investerare, banker och andra aktörer i värdekedjan gör att även undantagna företag ofta behöver stärka sitt hållbarhetsarbete – både för att behålla konkurrenskraft och för att möta ökade krav på transparens.

Vilka data behöver företag ta fram under CSRD?

Vilka data som krävs under CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) avgörs av företagets dubbla väsentlighetsanalys enligt ESRS (European Sustainability Reporting Standards). Vanliga exempel är koldioxidutsläpp (Scope 1–3), energi- och resursanvändning, vattenpåverkan, arbetsvillkor i värdekedjan samt mångfald och inkludering.

Även om EU-kommissionens omnibusförslag gör att vissa företag kan undantas från rapporteringsplikten, behöver många ändå ta fram dessa data för att möta krav från kunder, investerare och andra intressenter.

Vad måste en hållbarhetsrapport innehålla enligt CSRD?

En hållbarhetsrapport enligt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ska, i linje med ESRS (European Sustainability Reporting Standards), innehålla information om styrning, hur hållbarhet är integrerad i affärsmodellen och hur företaget hanterar väsentliga hållbarhetsfrågor. Syftet är att ge transparens och visa företagets förmåga att bidra till en hållbar ekonomi.

EU-kommissionens omnibusförslag innebär att de formella rapporteringsstandarderna kan förändras och att förenklade standarder kan komma att gälla för vissa typer av företag.

Vilket stöd erbjuder IVL för företag som ska förbereda sig för CSRD-rapportering?

IVL har bred och djup expertis inom hållbarhetsfrågor och erbjuder stöd till företag som ska förbereda sig för CSRD-rapportering. Vi hjälper till att tolka och implementera lagkrav, genomföra väsentlighetsanalyser, samt utveckla strategier och mål för relevanta hållbarhetsfrågor.

Med kompetens inom områden som klimat, biologisk mångfald och cirkulära affärsmodeller kan vi analysera både företagets påverkan och dess möjligheter till utveckling och innovation. I ljuset av EU-kommissionens omnibusförslag kan vi även vägleda kring hur förändrade tröskelvärden och förenklade standarder påverkar rapporteringskraven – och hur företag kan arbeta strategiskt oavsett om de omfattas av den formella rapporteringsplikten eller inte.