Klimatpåverkan från driftenergi
Fastighetssektorns behov av energi för el, värme och kyla uppgår till cirka fyrtio procent av den slutanvända energin i Sverige. Ungefär en tiondel av detta har fossilt ursprung.
Sveriges energisystem har generellt ganska liten klimatpåverkan i jämförelse med många andra länder. Det gäller både fjärrvärmeproduktion och elproduktion. Vi bygger också relativt energieffektivt när vi bygger nytt. Dock finns fortfarande mycket att göra för ett minskat energibehov i det befintliga fastighetsbeståndet.
Sveriges totala behov av tillförd energi uppgick år 2022 till ca 508 TWh. I detta ingår inhemska förnybara källor som vatten, vind, sol och biomassa men också importerade källor i form av till exempel kärnbränsle, biodrivmedel och fossila bränslen som olja och naturgas. Av den totalt tillförda energin härstammar i storleksordningen ca 20 procent från fossila bränslen som olja och petroleumprodukter, naturgas och kol. Absolut störst del av den fossilbaserade energin används inom transportsektorn.
Fastighetssektorns behov av energi för el, värme och kyla uppgår till cirka fyrtio procent av den slutanvända energin i Sverige. Ungefär en tiondel av detta har fossilt ursprung (Energimyndigheten, 2022).
Läs mer om energiläget i Sverige hos Energimyndigheten
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Fördelning av slutanvänd energi mellan sektorerna industri, fastigheter och transport (Energimyndigheten - Energiläget 2022).
Lär dig mer om klimatpåverkan från driftenergi
Sveriges energisystem som helhet står, precis som samhället i stort, inför en omställning. Därför är det önskvärt att de åtgärder som görs inom fastighetssektorn för att minska behov av energi i drift och klimatpåverkan från densamma också bidrar till att underlätta omställningen i stort. Mer konkret innebär det att åtgärder som genomförs inom sektorn bör:
- Bidra till att frigöra el och biobränslen till andra sektorer (industri och mobilitet).
- Bidra till att avlasta elnätet genom att minska och flytta effektbehov.
- Underlätta för ökade inslag av intermittent produktion genom sol och vind.
- Bidra till ökad användarflexibilitet
Som nämnts används en stor mängd energi inom fastighetssektorn. Det innebär att de beslut som tas och de åtgärder som implementeras får stor inverkan på samhällets möjlighet till omställning. Traditionellt sett har beslut avseende energieffektiviserande investeringar gjorts med byggnaden som systemgräns. För att sektorn ska kunna bidra till energisystemets och samhällets omställning är det viktigt att ha ett systemperspektiv vid utformning av nya byggnader och dess systemlösningar men också inför investeringsbeslut i befintligt bestånd. Detta för att minska risk för suboptimering mellan energisystem- och fastighetsperspektiv ur såväl klimat- som energiperspektiv.
Boverkets krav avseende energiprestanda och energideklaration
Alla nya byggnader omfattas av krav avseende energiprestanda i drift genom krav i gällande Boverkets byggregler (BBR). Uppföljning av energiprestanda i drift under en byggnads livstid adresseras genom lagen om energideklarationer (2006:985). Avgränsningar och definitioner avseende en byggnads energiprestanda kan, skilja mellan olika initiativ och redovisningssammanhang. Kraven i BBR bygger på årligen levererad energi och har sedan 2017 uttryckts som byggnadens primärenergital EPpet och omfattar exempelvis inte verksamhetens energianvändning. Vid beräkning av klimatpåverkan kopplad till energianvändning kan det vara värt att fundera på det sistnämnda eftersom byggnadens verksamhet, beroende på typ, kan stå för en större mängd använd energi än själva byggnadens driftenergi.
Revideringen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2018/844/EU) innebar nya möjligheter att formulera energikrav i byggregler. I skrivelsen 2018/19:152, Byggnaders energiprestanda (Svergies Riksdag, 2019) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. slog dock regeringen fast att systemgränsen för byggnaders energiprestandakrav även i fortsättningen ska utgå från levererad energi och att kraven ska uttryckas i primärenergi. Dock har Boverket själva utrett möjligheten och relevansen i att ta fram kompletterande krav som utgår ifrån använd energi (Nettoenergi) i stället för levererad energi (Boverket, 2021).
Viktigt med goda egenskaper vid byggnaders uppförande
Utgångspunkten för krav som utgår ifrån använd energi istället för levererad energi är att säkerställa att byggnader uppförs med goda egenskapskrav när det gäller byggnadens klimatskärm så att god energiprestanda kan upprätthållas under byggnadens hela livslängd oberoende av eventuella ändringar av installationssystem eller verksamhet. Använd energi eller nettoenergibehov innebär ett mer teknikneutralt synsätt jämfört med levererad energi. Att ställa krav på byggnadens grundbehov av energi och därmed dess klimatskal innebär indirekt också kravställning som leder till byggnader med låga effektbehov, både då det är som kallast och som varmast.
Klimatpåverkan från en byggnads användning av energi under driftsfasen ingår i byggnadens livscykel som modul B6 enligt den europeiska standarden EN 15978. Denna modul skiljer sig från övriga moduler i användningsskedet, B1-B5, i det avseendet att klimatpåverkan från de sistnämnda har sitt ursprung i användning av material och produkter.
Driften utgör en väsentlig andel av klimatpåverkan under en byggnads livscykel
I förhållande till byggskedet (livscykelmodul A1-A5) uppgår klimatpåverkan från B6 till i storleksordningen 50 procent (Larsson et al., 2016
Öppnas i nytt fönster.). Detta förhållande påverkas naturligtvis både av val kopplade till A-skedet som till exempel byggnadsdesign och konstruktionstyp men också av byggnadens energiprestandanivå.
Av modulerna i användningsskedet representerar vanligtvis B6, Driftenergi, klart störst klimatpåverkan (Erlandsson et al., 2018). I tabell nedan visas LCA-moduler för en byggnad från nyproduktion till slutskede enligt EN 15978, grönmarkerade celler avses de som inkluderas i lagen om klimatdeklarationer (A1-A5).
En byggnads driftenergi ingår i Scope 2
Klimatpåverkan från en byggnads användning av energi i driftsfasen, modul B6, ingår även i scope 2 (redovisningsnivå enligt GHG-protokollet) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.vilket omfattar indirekta utsläpp från köpt energi såsom elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla. Utsläpp med omfattning enligt scope 2 brukar också vara en del av uppföljningen som många bolag genomför inom ramen för lagen om årsredovisning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1995:1554).
Dock skiljer sig ofta själva klimatberäkningarna åt mellan olika verksamheters redovisningar med avseende på till exempel emissionsfaktorer och systemgräns för till exempel elens klimatpåverkan. Hur stor klimatpåverkan från modul B6 blir är dels beroende av avgränsningar avseende byggnadens användning av varmvatten och energi, dels av antaganden avseende klimatvärden för använd energi.
Grundberäkningen för klimatpåverkan från energianvändning bygger på att man multiplicerar användning av ett visst energislag med dess emissionsfaktor.
Utsläpp [kg]=Energi/bränsleförbrukning [MWh]∙Emissionsfaktor [kg/MWh]
Energisystemet är under omställning. Målet är fullständig fossilfrihet för att bidra till Sveriges nationella klimatmål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om nettonollutsläpp år 2045.
Samhällsomställning innebär sannolikt kraftigt ökat elbehov
Parallellt med, och till viss del i samband med, den strävan förväntas en kraftig elektrifiering av samhället vilket prognostiseras till att kunna innebär en ökad slutanvändning av el i Sverige med mer än 50 procent till år 2045 (svenskt näringsliv). Samtidigt ska elsystemet kunna hantera en ökad mängd intermittent elproduktion genom flödande källor som sol och vind. Sammantaget är det sannolikt att belastningen på elsystemet kommer att öka. Redan idag är kapacitetsbrist ett reellt problem i vissa regioner. Utifrån detta är ökad mängd styrbar elproduktion från förnybara energikällor att önska men så även ökad flexibilitet på användarsidan.
För att möjliggöra elektrifiering inom industrin och transportsektorn behöver el frigöras från andra sektorer. Ökad efterfrågan och konkurrens avseende biobränslen är också att vänta.
Det finns idag inte koncensus kring en allenarådande metod för klimatvärdering av energianvändning under en byggnads livstid - tvärtom finns olika metoder och synsätt som kan resultera i olika slutsatser. I samband med värdering och kravställning av klimatpåverkan från energianvändning är det därför avgörande att ha syftet med värderingen i åtanke.
Begrepp och metodik i samband med klimatvärdering av energi
I samband med klimatvärderingen av energi brukar begreppen bokföring och konsekvens samt framåtblickande och bakåtblickande användas.
Diagrammet nedan visar hur olika klimatvärderingsmetoder förhåller sig till varandra och exempel på användningsområden.
I samband med hållbarhetsredovisning används vanligtvis ett bakåtblickande bokföringsperspektiv, vilket svarar på frågan: hur stor andel av klimatpåverkan utgjorde vår verksamhet under förra året? Då används oftast ett och samma medelvärde för emissionsfaktorn från en kWh av ett visst energislag oavsett när på året eller när under dygnet den användes. Här finns standarder att luta sig emot: GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol, 2018) beskriver två metoder för värdering av inköpt energi: 1) ”platsbaserad” där energin värderas utifrån hur det aktuella energisystemet är uppbyggt och 2) ”marknadsbaserad” då man även tar hänsyn till avtal avseende den köpta energin.
Med ”platsbaserad” metod menas att utsläppsfaktorn motsvarar utsläpp från hela produktionen i det nät (till exempel el- eller fjärrvärmenät) som den aktuella energimängden hämtas ifrån. Även enligt ”marknadsbaserad” metod utgår utsläppsfaktor från produktionen i det nät där energimängden hämtas. Dock görs en korrigering utifrån ursprungsmärkning eller gröna avtal så att de som köper ursprungsmärkt el eller grön fjärrvärme får en utsläppsfaktor som motsvarar den ursprungsmärkta elen/gröna fjärrvärmen. Energikonsumenter utan avtal om grön eller ursprungsmärkt energi får en utsläppsfaktor som motsvarar produktionsmixen som är kvar efter att ursprungsmärkt el/grön fjärrvärme exkluderats, den så kallade residualmixen.
Motsatsen till ett bakåtblickande bokföringsperspektiv är ett framåtblickande konsekvensperspektiv. Med den utgångspunkten analyserar man i stället vilka konsekvenser ett visst enskilt val eller beslut innebär för energisystemet i sin helhet, nu och på sikt. Då används scenarier för utveckling samt marginaldata för att få fram den klimatmässiga effekten av att använda en kWh av ett visst energislag under en specifik timma under året.
Det finns för- och nackdelar med båda dessa metoder. Bokföringsperspektivet är en förutsättning för att kunna summera en klimatpåverkan till exempel i samband med en budget. Metoder som utgår ifrån bokföringsperspektivet brukar också nöja sig med årsmedelvärden avseende både energianvändning och emissionsfaktorer vid beräkning av klimatpåverkan kopplad till användning av en viss mängd energi av ett visst energislag. Detta gör metoden relativt enkel. En konsekvensanalys bygger på att marginaleffekten av att använda en specifik kWh bedöms. Detta synsätt kräver timupplösning på både användning och emissionsfaktorer vilket innebär att analysen ofta är mer tidskrävande. Det finns dock möjligheter till förenklingar även med denna metod. Exempelvis kan timupplösta beräkningar göras för typlösningar som sedan implementeras i olika nät. På så sätt kan en beräkning återanvändas. Det är också så att timupplösning avseende både energiuttag och emissionsfaktor för det aktuella energislaget krävs för att kunna bedöma klimatnyttan med lösningar som påverkar tillfället för ett energiuttag, till exempel för klimatbedömning av utrustning för styrning eller energilagring. Konsekvensmetodik möjliggör en mer detaljerad analys av skillnad i klimatpåverkan mellan olika systemlösningar än vad bokföringsmetodik gör.
Förutsatt att den analys som görs har ett framåtblickande perspektiv så kräver både bokförings- och konsekvensmetodik scenarier för hur emissionsfaktorerna för de aktuella energislagen utvecklas över tid. Att förutspå utvecklingen av produktionsmixen inom ett större energisystem, såsom Europas elsystem, är komplext och förenat med stora osäkerheter. Ett sätt att hantera osäkerheterna kring utvecklingen för emissionsfaktorerna är att använda sig av flera olika scenarier för att ringa in tänkbara utfall.
Oavsett vilket perspektiv eller vilken metod man utgår ifrån bör man alltid använda sig av ett livscykelperspektiv då emissionsfaktorerna för ett visst energislag tas fram. Detta för att alla utsläpp, från vaggan till graven, för produktionen av det aktuella energislaget ska komma med. Då emissionsfaktorer för el inom ett visst elsystem tas fram bör dessutom import och export av el till och från det aktuella systemet räknas med. Den nordiska elbörsen Nord Pools Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. marknad omfattar till exempel länder i Norden, Baltikum, Centrala Västeuropa och Storbritannien.
Energi är ingalunda ett nytt område för aktörer inom fastighetssektorn. Bygg- och fastighetsaktörer i Sverige har en långvarig tradition av att arbeta strategiskt med att förbättra byggnaders energiprestanda och minska behovet av energi. Boverket har genom BBR kontinuerligt skärpt kraven för byggnaders energiprestanda Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. sedan 1994 (innan dess NR, SBN och BABS) (Boverket, 2016).
Omställning av energisystemet leder till nya utmaningar och behov
Energisystemet, precis som samhället i stort, är under omställning, vilket innebär att nya utmaningar och behov som delvis kräver nya strategier har uppstått. Kopplat till nämnd omställning är det också sannolikt att kostnadsbild och prissättning kopplade till energianvändning kommer att förändras. Detta i sig kan innebära nya affärsmodeller och incitament för att effektivisera energibehov men också för att öka flexibiliteten avseende användningen av energi.
Nämnd omställning innebär att klimatpåverkan från energianvändning vid drift av byggnader, precis som för alla andra aktiviteter i samhället, behöver minska. Som tidigare nämnts är det dock önskvärt att de åtgärder som vidtas för att åstadkomma detta även bidrar till att underlätta omställningen i vidare bemärkelse, eller åtminstone inte verkar i motsatt riktning.
För att undvika oönskade effekter och suboptimering mellan fastighets- och energisystemperspektiv är det viktigt att hänsyn tas även till resursperspektiv samt de nya förutsättningar som vårt energisystem står inför. För att kunna åstadkomma en byggnad med låg klimatpåverkan från modul B6 som samtidigt bidrar till att underlätta önskad omställning bör alltså åtgärder och investeringar som påverkar byggnadens behov av energi och effekt föregås, inte bara av, analys utifrån teknik och klimatperspektiv utan också utifrån energisystemtekniskt och resursmässigt perspektiv. Detta kräver ett strategiskt tillvägagångssätt för att uppnå.
Redovisning i Boverkets Byggregler (BBR)
I Boverkets Byggregler (BBR) redovisas en byggnads energiprestanda som byggnadens primärenergital, EPpet, omfattande behovsposter för värme, kyla, varmvatten samt fastighetsel justerade med faktorer för energislag och geografiskt läge. Begreppet täcker inte in verksamhetens energibehov som för vissa typer av verksamheter kan uppgå till ett stort behov relativt byggnadens. En anledning till detta är bland andra att när energiprestandakrav ställs, är det svårt att styra över verksamheten och deras behov. Det är också vanligtvis olika aktörer som har rådighet över byggnadens respektive verksamhetens behov och möjligheter. BBR:s energiprestandabegrepp inkluderar behovsposter som påverkas både av byggnaden i sig, det vill säga av byggnadens geometri och konstruktion, men också av dess tekniska system samt av brukarnas beteende. För att komma åt aspekter som påverkar de olika behovsposterna kan det finnas behov av att bryta ner en byggnads energibehov. Ett principiellt sätt att se på byggnaders energibehov kan vara att skilja på dels dess behov av värme och kyla, dels hur dessa behov skall tillgodoses enligt punkterna nedan.
Synsättet belyser behovet av olika typer av åtgärder samt underlättar kravställning, design samt uppföljning och prioritering av investeringar i förvaltningsskedet:
1) Låga förluster: Åstadkomma byggnader med låga värmeförluster och kylbehov. Detta i sig innebär både låga effekt- och energibehov. Synsättet är tillämpbart både vid nyproduktion och för befintliga byggnader.
2) Teknikval: Tillse att byggnadens behov av värme och kyla tillgodoses genom framtidssäkrade systemlösningar i byggnaden som bidrar till fossilfri energitillförsel samt till effektiv och flexibel användning som kan minska effekttoppar och bidrar till att kunna hantera en mer varierande kostnadsbild. Denna punkt inkluderar anläggningar för produktion av förnybar energi på eller i direkt anslutning till byggnaden (on site).
3) Extern förnybar kraft och ursprungsmärkt el: Marknadsmässiga ställningstaganden så som exempelvis avtal kring ursprungsmärkt energi och investering i anläggningar för förnybar energi utan direkt koppling till den aktuella byggnaden (off site).
Punkterna enligt ovan utgör även en tänkt prioriteringsordning med koppling till energihierarkin och Kyotopyramiden.
Kravnivåer som bygger på byggnadens behov av årligt levererad energi sätts med fördel med utgångspunkt i kravnivå i BBR 29. Exempelvis motsvarar nivå silver i miljöklassningen Miljöbyggnad 3.2 80 procent respektive 70 procent av BBR:s kravnivå för flerbostadshus respektive lokaler. I EU-taxonomin (Miljömål 1 - 7.1) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ställs också krav på att en byggnads primärenergibehov (PED) ska vara minst 10 procent bättre än nationella krav. I svensk kontext kan detta således utryckas som en kravnivå motsvarande att EPpet ≤ 90 procent av BBR-krav för den aktuella byggnadstypen.
Värmeförlusttal (VFT) enligt FEBY 2018
Värmeförlusttalet (VFT) är ett prestandamått på byggnadens värmebehov som påverkas av transmissionsförluster (U-medelvärde - Um) och läckflöde genom klimatskalet samt ventilationens värmeförluster, beaktat dess återvinning. Begreppet är inte beroende av system för tillförsel av energi och inte heller av sol- och internvärmelaster.
Eftersom byggnadens värmeförluster är direkt proportionella mot utetemperaturen bidrar ett lågt värde på VFT till byggnader med låga effektbehov vid kalla utetemperaturer då energisystemen är som mest belastade. Ett minskat effektbehov bidrar också till energieffektiva byggnader samt möjlighet till minskade kostnader i de fall kostnadsbilden är kopplad till effektbehovet genom till exempel effekttariffer.
VFT är det begrepp som föreslås som möjligt komplement till Boverkets byggregler enligt CIT-rapport ”Kompletterande energikrav i byggregler (2020-12-16)”. Även Boverket själva slår fast att OM ett kompletterade krav avseende byggnaders energiprestanda skall införas i BBR så är VFT det mest lämpliga (Boverket 2021 - Utredning av kompletterande krav för byggnaders energiprestanda).
VFT beräknas som byggnadens förluster vid DVUT för den aktuella orten och utslaget på byggnadens uppvärmda yta (A-temp). Enheten blir således W/m², Atemp.
VFTDVUT [W/m2 Atemp]
VFT beräknas vid en inomhustemperatur på 21 ˚C, det vill säga:
VFTDVUT = HT · (21 – DVUT)/Atemp
Där HT är värmeförlustkoefficienten för en byggnad beräknad enligt EN ISO 13789:2007 och som är ett mått på byggnadens utetemperaturberoende värmeförluster, det vill säga förluster via transmission, läckage och ventilation.
HT = Um · Aom + ρ · c · qläck + ρ · c · d · qvent·(1- v) [W/K]
Genom att slå ut förlusterna på byggnadens uppvärmda area (A-temp) tas hänsyn till byggnadens formfaktor, det vill säga förhållandet mellan omslutande yta och uppvärmd yta (Aom/Atemp). Genom användning av begreppet VFT vid kravställning av byggnaders energiprestanda styr man alltså inte bara mot byggnader med bra klimatskal och låga förluster genom dess ventilationssystem utan även mot byggnader utformade med en effektiv geometri.
Fullständiga beräkningsinstruktioner för VFT återfinns i kriteriedokument för FEBY18. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Värmeeffektbehov (VEB) enligt Miljöbyggnad
VEB är, precis som VFT, är ett begrepp som beror på byggnadens utetemperaturberoende värmeförluster, det vill säga förluster via transmission, läckage och ventilation. Begreppen skiljer sig åt avseende två väsentliga aspekter vilka bör beaktas vid val av begrepp.
Precis som för VFT så beräknas byggnadens förluster vid 21 graders inomhustemperatur och vid DVUT för den aktuella orten. Som framgår av enheten [W/m², Aom] slås dock förlusterna ut på omslutande area i stället för uppvärmd area. Detta innebär att begreppet inte tar hänsyn till byggnadens formfaktor utan endast prestandan på ingående byggnadsdelar. En byggnad med stor omslutande yta i förhållande till uppvärmd area får således inte svårare att klara en viss kravnivå än en mer effektivt utformad byggnad med detta begrepp.
Värmeeffektbehovet VEB enligt Miljöbyggnad beräknas som:
Kompletta beräkningsinstruktioner för VEB återfinns i manual för MB4.0 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Solvärmelast (SVL) enligt Miljöbyggnad
Solvärmelast är ett begrepp som avser redovisa den solvärme som passerar in genom fönster i ett visst utrymme och som på det sätt bidrar till att värma upp detsamma. Solvärmelasttalet definieras som den solvärme som tillförs rummet per kvadratmeter golvarea och redovisas i enheten W/m². Genom att kravställa mot ett visst gränsvärde för SVL vid nyproduktion kan designprocessen styra mot byggnader med mindre risk för övertemperaturer och mindre behov (effekt och energi) av komfortkyla under årets varma perioder.
I manual för MB4.0 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ges instruktioner för beräkning av SVL både genom simulering och genom förenklad metod.
Exempel på åtgärder
Med utgångspunkt i den prioriteringsordning som beskrevs inledningsvis i avsnittet ”Strategi för minskad klimatpåverkan från driftenergi” bör åtgärder som förbättrar byggnaders grundprestanda utgöra steg 1. Begrepp som beskriver byggnadens värmeförluster enligt ovan kan bidra till effektiva byggnader både vid nyproduktion och vid åtgärder i befintligt bestånd.
De åtgärdsgrupper som bidrar till att minska en byggnads värmeförluster är klimatskalsåtgärder, ventilationsåtgärder men också styrning av värme.
Byggnadens klimatskal och exempel på åtgärder
Byggnadens klimatskal omfattar rent principiellt samtliga byggdelar som avgränsar tempererade utrymmen i byggnaden mot ute (se vidare till exempel definitioner i Sveby PM Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. – Förtydligande av areadefinitioner för tempererad golvarea, köldbryggor och lufttäthetsmätningar). Exempel på sådana byggdelar är yttervägg, yttertak, grund samt fönster och dörrar. Förutom de båda sistnämnda så är ingående delar i klimatskalet mer eller mindre integrerade i byggnadens konstruktion. Hur lätt eller svårt det är att i efterhand påverka isolerprestandan i en specifik del av klimatskalet kan variera inom ett stort spann beroende på bland annat placering och konstruktionstyp. Generellt kan dock livslängden på klimatskal och åtgärder i desamma sägas vara mycket längre än för tekniska installationer. Att det kan vara svårt och kostsamt att förbättra ett klimatskal eller en del av klimatskalet i efterhand kan i sig vara en anledning till att ställa höga krav på byggnadens grundprestanda genom föreslagna begrepp ovan vid nyproduktion.
Exempel på klimatskalsåtgärder som minskar en byggnads värmeförluster är tilläggsisolering av fasad, tak och grund samt energirenovering eller utbyte till effektivare fönster och dörrar. Även tätning av klimatskal för minskat läckflöde bidrar till minskade värmeförluster.
Byggnadens ventilationssystem
En byggnads värmeförluster genom dess ventilationssystem kan bidra till en väsentlig del av byggnadens slutliga energi- och effektbehov. Dessa förluster kan rent principiellt minskas genom minskade luftflöden eller bättre återvinning. I det befintliga beståndet av bostäder finns många byggnader utan återvinning i ventilationen.
Konkreta exempel på åtgärder för minskade värmeförluster genom en byggnads ventilation kan vara injustering av luftflöden, behovsstyrning av flöden, installation av FTX samt utbyte av befintlig värmeväxlare till effektivare utrustning.
Styrning och injustering av värme- och ventilationssystem
Oavsett hur bra en byggnad är i grunden och hur avancerade systemlösningar som finns i den så behöver värme och ventilationssystem styras och injusteras för att maximal prestanda utifrån givna förutsättningar skall uppnås. Styrning och injustering av värme och ventilationssystem kan potentiellt minska byggnadens behov av både värme, kyla och el.
Exempel på åtgärder inom denna grupp är:
• Injustering av flöden i värme och ventilationssystem
• Översyn av styrutrustning och inställningar
• Behovsstyrning utifrån behov av funktioner inom byggnaden
Steg två i prioriteringsordningen är åtgärder kopplat till byggnadens systemlösningar och därmed även val av energislag. Framöver kommer fossila bränslen bli dyrare och behovet av el och biobränslen kommer öka i industri och transportsektorn vilket också kommer speglas i kostnadsbilden. Produktion av förnybar energi bedöms som positivt ur klimat- och energisystemperspektiv i de flesta fall. I detta sammanhang anses utrustning för lokal energiproduktion som en del av byggnadens systemlösning så länge den påverkar byggnadens energiprestanda utifrån byggnormens systemgräns. Detta sammanfaller vanligtvis med att utrustningen sitter på eller i direkt anslutning till den aktuella byggnaden.
Vid val av systemlösningar eller inför åtgärder som påverkar byggnadens behov av olika energislag bör olika aspekter beaktas. Klimatperspektivet med olika lösningar eller åtgärder beaktas lämpligen med hjälp av konsekvensanalys (se avsnitt ”Klimatvärdering av energianvändning”) med hjälp av till exempel Tidstegen eller likvärdigt verktyg/metod. Denna analysmetod möjliggör även klimatanalys av åtgärder avseende förflyttning av effektuttag som exempelvis styrning eller lagring.
För att kunna åstadkomma en byggnad med låg klimatpåverkan från modul B6 som samtidigt bidrar till att underlätta önskad omställning bör alltså åtgärder och investeringar inom denna grupp föregås, inte bara av, analys utifrån teknik och klimatperspektiv utan också utifrån energisystemtekniskt och resursmässigt perspektiv.
Exempel på åtgärder
Med systemlösningar avses för byggnader sådana lösningar som syftar till att tillse och upprätthålla de funktioner som krävs i den aktuella byggnaden. Byggnadens tekniska system inkluderar alltså de system som behövs för att tillföra energi i syfte att uppfylla byggnadens behov av värme och kyla. Val av systemlösningar eller större förändringar i desamma påverkar således vilka energislag som utnyttjas och i vilken utsträckning. Det innebär att val av systemlösningar och åtgärder i desamma påverkar energisystemet utanför byggnaden och därmed samhället i stort. Även förändring i tidpunkt av effektuttag kan få stora konsekvenser för energisystemet. Ett exempel på detta är att direktladdning av elfordon (ostyrd laddning där laddbehovet möts med full installerad laddeffekt från det att fordonet ansluts till laddaren) ofta sammanfaller med tidpunkt för höga uttag i övrigt. Vid stor ökning av antalet eldrivna fordon kan detta medföra stor belastning för elsystemet.
För att undvika suboptimering mellan byggnadsnivå och systemnivå i samband med pågående samhällsomställning bör därför blicken höjas från fastighetsperspektivet vid denna typ av åtgärder. I relevanta fall innebär detta att vissa av åtgärderna enligt nedan bör föregås av både konsekvensanalys och energisystemmässiga hänsynstaganden i övrigt. För att minska arbetsinsatsen för detta kan ett visst byggnadsbestånd delas in i typhus. Principiella slutsatser kan då dras för olika kombinationer av typhus och olika systemlösningar belägna inom ett visst energisystem.
Exempel på åtgärder avseende byggnaders systemlösningar som kan bidra till minskad klimatpåverkan från fastighetssektorn men också bidra till samhällsomställningen i stort kan vara:
- Utfasning av eventuellt kvarvarande fossila anläggningar
- Prioritering av fossilfri kraftvärme som energikälla för uppvärmning då detta finns att tillgå
- El för uppvärmningsändamål bör generellt undvikas. Detta kan dock motiveras i vissa fall, vid vissa systemlösningar eller på vissa platser. Klimat och systemnytta bör då påvisas genom utredning inkluderande konsekvensanalys med exempelvis Tidstegen.
- Utrustning och strategier för möjlighet till laststyrning av värme
- Installation av utrustning för lokalt producerad och förnybar energi på eller i direkt anslutning till byggnaden (sol och vind)
- Se över möjligheten att installera utrustning för energilagring för systemnytta såsom effektutjämning och frekvensbalansering
- Fastighetsel: effektiv utrustning
- Laststyrning av laddinfrastruktur samt andra eldrivna funktioner som till exempel ventilation och komfortkyla
Tidstegen och andra metoder för utvärdering
Tidstegen är en metod och ett verktyg för att utföra en förenklad framåtblickande konsekvensanalys av energiåtgärder på byggnadsnivå.
Tidstegen uppfyller Värmemarknadskommitténs principer för förändrad energianvändning.
IVL kontaktar fjärrvärmebolag, utför beräkningar och analyserar resultaten tillsammans med er.
Parallellt med att fastighetsbranschen gör insatser avseende byggnaders grundprestanda och energilösningarnas utformning så kommer energibranschen att fortsätta sin omställning. Denna omställningstakt kan till viss del påverkas av slutkunderna genom krav på gröna avtal eller ursprungsgarantier för att upphandla energi. Med ursprungsgaranti för el avses det elektroniska dokument som tagits fram enligt lag (2010:601) om ursprungsgarantier för el och vars syfte är att garantera ursprunget på den el som en elhandlare ska lämna uppgift om enligt 8 kap. 12 §, ellagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1997:85).
Detta upphandlingsvillkor innebär dock inte att den avtalade energin skall ses som ”gratis” ur resurs- och klimatperspektiv utan mer som ett marknadsmässigt ställningstagande. Av denna anledning skall klimatpåverkan från energianvändning i drift av fastigheter redovisas både med platsbaserad energi (exempelvis nordisk elmix) och marknadsbaserad energi (exempelvis ursprungsmärkt vattenkraft) enligt den globala klimatredovisningsstandarden. I denna kategori av åtgärder inkluderas också engagemang som bidrar till uppförande av nya anläggningar för förnybar energiproduktion utan direkt koppling till byggnaden (off site). Dessa kan till exempel utgöras av direkt investering i anläggningar eller ingående i andra ekonomiska upplägg kopplade till en energiproduktionsanläggning.
Notera att anläggningar för lokal förnybar energiproduktion på eller i direkt anslutning till den aktuella byggnaden (on site) och som påverkar byggnadens energiprestanda enligt definition i BBR inkluderas i avsnitt ”Systemlösningar för framtidssäkrad energiförsörjning” ovan. Distinktionen mellan energiproduktionsanläggningar on respektive off site görs för att det i detta sammanhang anses finnas en värdeskillnad mellan egenanvänd förnybar energi och exporterad förnybar energi. Energi som produceras lokalt och som kan användas direkt i den aktuella byggnaden bidrar till att minska belastningen på kringliggande energisystem medan detta inte gäller för exporterad energi. Denna aspekt avspeglar sig dock inte med nödvändighet i samband med klimatvärdering av energi. Vilken klimatnytta som egenanvänd respektive exporterad förnybar energi anses bidra med beror på använd LCA-metod och vilka systemgränser som används vid analysen.
Additiv produktion av förnybar energi bör dock prioriteras före och värderas högre än krav på gröna avtal eller ursprungsgarantier vid upphandling av energi.
- Energimyndigheten: Energiläget Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Sveriges riksdag: Byggnaders energiprestanda Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Boverket: Utredning av kompletterande krav för byggnaders energiprestanda Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- IVL (Larsson et al, 2016): Byggandets klimatpåverkan Öppnas i nytt fönster.
- GHG-protokollet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Lagen om hållbarhetsredovisning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Naturvårdsverket: Sveriges klimatmål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Nord pool: Nordiska elbörsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Forum för energieffektivt byggande: Beräkningsinstruktioner för VTF Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Miljöbyggnad, MB 4.0 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Sveriges riksdag: Svenska ellagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.