Strategiskt klimatarbete
Strategiskt hållbarhetsarbete utgår från varje verksamhets utmaningar och möjligheter. Genom att sätta mål, utarbeta en färdplan och följa upp kan alla företag minska sin klimatpåverkan.
Strategiskt klimatarbete handlar mycket om att prioritera klimatarbetet utifrån de förutsättningar var och en har. För vissa kan det räcka långt att veta vad som är stort och vad som är smått och fatta beslut om åtgärder utifrån det. För andra kan det innebära strategiska dokument som färdplaner och budgetar samt noggrann årlig uppföljning. Ju större företag desto mer omfattande brukar det strategiska arbetet behöva vara.
Att arbeta strategiskt med sitt klimatarbete så leder det till en minskad klimatpåverkan från ett år till ett annat och tillvägagångsättet består vanligtvis av tre delar; 1) målsättningar som visar hur snabbt och hur mycket klimatpåverkan ska minska, 2) en färdplan som bland annat innehåller åtgärdsområden inklusive ansvariga för genomförandet samt 3) uppföljning av hur klimatarbetet går genom att beräkna och redovisa de årliga utsläppen.
Lär dig mer om strategiskt klimatarbete
Genom att göra överslagsberäkningar kan man skapa sig en helhetsbild över stora och små utsläpp för hela värdekedjan. Visualisera gärna storleksordningarna för de årliga utsläppen. I följande vägledningar är relevanta utsläppsposter identifierade på ett generellt plan för svenska fastighetsföretag, se Klimatberäkningsmetod för allmännyttans bostadsföretag
Öppnas i nytt fönster., Scope 3 för bostadsföretag Öppnas i nytt fönster. och Rapportering av utsläpp i Scope 3 för fastighetsägare
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Nedanstående graf visar en exempelberäkning på ett fiktivt bostadsföretags årliga klimatpåverkan uppdelat på olika klimatposter över hela värdekedjan. Beräkningen representerar storleksordningen på klimatpåverkan av hos ett bostadsföretag som bygger en del nytt och som använder fjärrvärme som genererar relativt höga utsläpp. Tillsynes representerar de olika färgerna på staplarna Scope 1–3 vilket det kan läsas mer om under Uppföljning.
Tidig förankring genom workshop om roller och rådighet
Så fort man har en uppfattning om storleksordningarna för olika klimatposter kan man ha en workshop eller gemensam diskussion om roller och rådighet med olika nyckelpersoner. Att samla upphandlare, affärsutvecklare, ledningsrepresentanter, projektledare och teknikansvariga för att diskutera olika utsläppsposter och vad man kan göra och varför, är ett effektivt sätt att kommunicera.
Det går ut på att konkretisera vad klimatarbetet kan bestå av. Att göra detta i ett tidigt skede innan mål och färdplaner är spikade underlättar och bidrar till ökad lyhördhet samt motverkar en isolerad hållbarhetsavdelning.
Beslut på ledningsnivå kring avgränsning och omfattning
Ett lämpligt nästa steg är ett beslut om omfattningen och avgränsningar på ledningsnivå. Eftersom man kan visa på storleksordningar för betydande utsläppsposter och dessutom har en uppfattning om vad klimatarbetet kan bestå av rent konkret blir detta ett bra beslut inför det fortsatta arbetet.
Beräkna utsläppen för ett basår och utveckla mål
Nu är det inledande klimatarbetet väl förankrat. Då kan man göra en komplett väsentlighetsanalys över alla utsläppsposter och beräkna utsläppen för ett basår mer noggrant. Detta används sedan som underlag för att ta fram målförslag på både lång och kort sikt. Ofta finns det redan mål att förhålla sig till, exempelvis ett övergripande långsiktigt klimatmål eller delmål som gäller vissa typer av utsläpp. För att ha ett vetenskapligt förhållningssätt kan riktlinjerna i Science Based Targets, SBT, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. användas som utgångspunkt. Målnivåer bör beslutas om på ledningsnivå.
Ta fram konkret åtgärdsstrategi och minimera klimatpåverkan
När det gäller åtgärdsarbetet är det är bra att veta vilka åtgärder som ger stor klimateffekt, är kostnadseffektiva och passar verksamheten. Troligtvis kommer det behövas kunskapslyft inom olika områden. Vissa åtgärder kan behöva testas småskaligt innan de lanseras brett över hela företaget. Hur dessa beslutas om och vem som ansvarar för olika typer av åtgärder hänger ihop med den ordinarie verksamheten styrs.
Samla allt i en färdplan
Man kan parallellt som ovanstående steg görs bygga upp en färdplan eller om man vill samla allt i efterhand. Håll det gärna kort men konkret och se till att den har stöd hos ledning och är väl förankrad hos medarbetare.
Mål utgår ofta från det beräknade basåret. En del sätter bara mål för den egna verksamhetens direkta utsläpp samt köpt energi och andra tar sig an hela värdekedjan, det vill säga även uppströms och nedströms påverkan. Många sätter mål på kort sikt, typiskt en procentuell minskning som ska uppnås inom 5–10 år och några sätter mål för när verksamheten ska uppnå nettonoll.
Fossilfritt Sverige: Färdplan för fossilfri bygg- och anläggningssektor
En av de nationella klimatsatsningarna inom Sverige är Fossilfritt Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som är en plattform initierad av regeringen 2015 med målet att öka takten i klimatomställning i Sverige och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Inom Fossilfritt Sverige har ett tjugotal olika branscher tagit fram färdplaner inom sin bransch Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att visa hur de kan bli fossilfria eller klimatneutrala. En av branscherna som har en färdplan mot fossilfrihet eller klimatneutralitet är bygg- och anläggningssektorn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Färdplanen täcker hela värdekedjan från tillverkning av byggmaterial och produkter till drift och förvaltning av fastigheter. En milstolpe i denna färdplan är att 2030 ska utsläpp av växthusgaser minska med 50 procent (jämfört med 2015) och målet är att 2045 ska det vara netto-nollutsläpp från branschen. Målet är att minska de faktiska utsläppen, men även kompensationsåtgärder kan användas för att nå målen.
Science Based Target initiative (SBTi)
Science Based Targets initiative (SBTi) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hjälper företag att ta fram vetenskaplig baserade klimatmål. Mål anses vara vetenskapligt baserade om de är i linje med vad den senaste klimatvetenskapen anser vara nödvändig för att uppfylla målen i Parisavtalet – det vill säga att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Detta innebär globalt sett att utsläppen måste halveras till år 2030 och vara netto-noll vid år 2050. Organisation SBTi har skapats genom samarbete mellan CDP, UN Global Compact, WRI och WWF. Det vetenskapliga underlaget är bland annat framtagna av IPCC och IEA.
Vilka klimatmål som är aktuella för ett företag som väljer att ansluta sig till SBTi beror bland annat på företagets storlek, ambitionsnivå och i vissa fall även vilken sektor företaget tillhör. Det finns inga specifika SBT-mål för fastighetsbranschen ännu, men en ny sektorspecifik vägledning för byggnader är under utveckling, för senaste nytt se Sector Guidance Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Specifika SBT-mål finns redan för exempelvis energikrävande industrier och vissa byggmaterial.
Företag kan välja att sätta kortsiktiga mål med 5–10 års tidshorisont eller både kortsiktiga och långsiktiga nettonoll-mål. De långsiktiga målen ska vara uppnådda senast år 2050. Diagrammet nedan är hämtat från SBTi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.och visar hur ett företags årliga klimatpåverkan minskar från år till år. I filmklippet nedan förklaras diagrammet och vad vägen till nettonoll innebär enligt SBTi. Det gås också igenom hur man bör förhålla sig till kompensation.
Diagram från Science based target
Företag måste i första hand jobba med minskning av den egna värdekedjans utsläpp. För de utsläpp som inte är möjliga att undvika kan kompensationsåtgärder bli aktuella. Användning av kompensationsåtgärder ska göras med försiktighet och det är viktigt att vara tydlig och transparant i detta för att undvika att åtgärderna tolkas som ”greenwashing”.
Kompenserade eller undvikna utsläpp enligt GHG-protokollet
GHG-protokollets redovisningsstandarder tar inte hänsyn till vare sig klimatkompensation eller undvikna utsläpp. En del företag köper krediter för klimatkompensation utanför sin egen värdekedja som motsvarar de egna utsläppen. Det är då vanligt att man kommunicerar att verksamheten är klimatneutral vilket inte är fallet. En del företag säljer produkter eller tjänster som bidrar till att utsläppen minskar hos kunderna jämfört med om kunderna hade gjort ett mer konventionellt val. Exempel på branscher som redovisar den typen av beräkningar är återvinning, kollektivtrafik och fjärrvärme. Enligt GHG-protokollet ska dock inte sådana undvikna utsläpp redovisas eller inkluderas i de utsläppsfaktorer som används.
Kompensation enligt SBTi
SBTi har tydliggjort hur nettonoll kan uppnås och vilka kompensationsåtgärder som kan räknas med i denna typ av målsättning. Enligt Corporate Net-Zero standard 
Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.(SBTi, 2022, pdf) måste en organisation minska sina scope 1, 2 och 3 utsläpp till en nivå som är i linje med 1,5-gradersmålet. Som riktlinje innebär detta att utsläppen i den egna värdekedjan måste ha minskat med minst 90 procent senast 2050. Först när detta har uppnåtts kan kvarvarande utsläpp neutraliseras (kompenseras) för att komma till nettonoll. Neutralisering sker genom permanent kolinlagring.
Utöver neutralisering, uppmuntrar SBTi till att företag bidrar till klimatinsatser utanför värdekedjan, det vill säga finansiering av klimatprojekt som skyndar på omställningen på annat håll och som ger så kallade växthusgaskrediter. Dessa klimatinsatser kan inte räknas med i nettonoll-målet men kan vara ett viktigt bidrag i omställningsarbetet på det globala planet.
Rekommendationer
IVL har tillsammans med andra aktörer och på uppdrag av Nordiska ministerrådet tagit fram rekommendationer för att främja bästa praxis vid frivillig användning av växthusgaskrediter. Rapporten släpptes i november 2022 och kan läsas eller laddas ner här: Annex 3. Summary of views from the Nordic consultation on the draft code Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
I tabellen nedan finns exempel på tekniska och naturbaserade lösningar.
Exempel på klimatinsatser bortom värdekedjan kaN Vara fInansiering av: | Exempel på neutralisering genom permanent kolinlagring: |
|---|---|
|
|
Ett antal andra rapporter är på gång för att tydliggöra och skapa en samsyn kring kompensation och neutralisering, både från GHG-protokollet och SBTi men även andra organisationer.
Tips för mer läsning:
- SBTi FLAG-standard Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster. (släpptes i oktober 2022, pdf)
- GHG Protocol-standard om Land sector emissions & Carbon removals Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (ska släppas 2023, nu finns draft 1)
- FAQ Pdf, 538.3 kB, öppnas i nytt fönster. om klimatinsatser bortom värdekedjan
En klimatfärdplan kan innehålla övergripande målsättningar och delmål, beskrivning av nuläge och förväntad progress, konkreta klimatutsläppsområden och exempel på åtgärder. Klimatfärdplanen är viktig för organisationens interna kommunikation och för att enkelt kunna förklara och styra klimatarbetet mot uppsatt mål. Den utgör också ett underlag till att kommunicera klimatarbetet externt genom att visa på viktiga insatsområden och ge transparens. En klimatfärdplan omfattar ofta klimatpåverkan från hela värdekedjan, det vill säga både från den egna organisationen samt andras utsläpp som organisationen har möjlighet att påverka.
När det gäller åtgärdsarbetet är det är bra att veta vilka åtgärder som ger stor klimateffekt, är kostnadseffektiva och passar verksamheten. Troligtvis kommer det behövas kunskapslyft inom olika områden. Vissa åtgärder kan behöva testas småskaligt innan de lanseras brett över hela företaget. I denna kunskapsbank finns mycket information under respektive område (byggnation, driftenergi och brukare) om hur man kan arbeta för att minska utsläppen. För bostadsföretag har IVL tagit fram en åtgärdspalett Pdf, 771.2 kB, öppnas i nytt fönster. som även innehåller en generell effektanalys.
För att säkerställa att ett företag är i linje med sina satta klimatmål beräknas och redovisas företagets klimatpåverkan. Uppföljningen sker oftast årligen, men kan också göras med annan tidsintervall, till exempel projektvis för renoveringar och nyproduktion. Se ett inspelat webbinarium här: Klimatberäkna energi och drivmedel enligt GHGP (scope 1 och 2) med fokus på fastighetsföretag, med IVL:s expert Annamaria Sandgren Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Hösten 2022 lanserade IVL en vägledning för fastighetsföretags scope 3 utsläpp, för att få en genomgång av innehållet kan du se en film från resultatkonferensen här. Öppnas i nytt fönster.
Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet)
GHG-protokollet står för Greenhouse Gas Protocol och är ett internationellt etablerat ramverk för att beräkna och redovisa klimatpåverkan inom företag och organisationer. Att har en bra redovisning utgör en bra grund för att ta fram en färdplan, sätta kloka mål och prioritera sitt åtgärdsarbete. Vanligtvis gör redovisas företagets klimatpåverkan en gång per år i samband med hållbarhetsredovisningen.
Fördelarna med att följa en etablerad standard såsom GHG-protokollet vid klimatberäkningar är bland annat:
- Man flyttar fokus från beräkningar till åtgärdsarbete – till exempel genom att frigöra tid för att nå resultat då man slipper uppfinna hjulet igen.
- Beräkningarna blir mer korrekta – standarden har utvecklats under fler års tid och samma misstag upprepas sällan. Man lär helt enkelt av andras misstag.
- Man uppfyller gällande lagkrav – till exempel lagkrav såsom gällande hållbarhetsredovisningar, GRI, Science Based Target (SBT) med flera.
- Det är en gemensam terminologi – man slipper lägga tid på detaljer och redovisningen blir då inte personberoende.
GHG-protokollet består av ett antal standarder som lanserades i samband med Parisavtalet och utgår från fem övergripande principer - relevans, fullständighet, jämförbarhet, transparens och noggrannhet. Det är två standarder och en teknisk vägledning som drar upp riktlinjer för ett företags årliga klimatpåverkan (mer detaljer om dokumenten sist på webbsidan). De gäller för alla företag och i alla länder. För att underlätta för fastighetsföretag och bostadsföretag har IVL i samverkan med Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna och HSB Riksförbund tagit fram vägledningar som bygger på GHG-protokollet men som är anpassade för svenska förhållanden och fastighetsbranschens förutsättningar. Vägledningen för scope 1 och 2 finns hittas på Klimatberäkningsmetod för allmännyttans bostadsföretag Öppnas i nytt fönster. och vägledningen med fokus på scope 3 kan läsas på Scope 3 för bostadsföretag. Öppnas i nytt fönster.
Scope och kategorier
GHG-protokollets redovisningsstandard använder sig av olika scope som speglar företagets rådighet. Scope 1 avser direkta utsläpp, d.v.s. de utsläpp som sker under verksamhetens direkta kontroll och som verksamheten har full rådighet över (drivmedel och energibränslen i egna anläggningar). Scope 2 är klimatpåverkan från köpt energi i form av el, ånga, värme och kyla. Scope 3 avser uppströms och nedströms klimatpåverkan i företagets värdekedja. Exempel på uppströms påverkan är tillverkning av inköpta byggmaterial. Exempel på nedströms påverkan är brukares energianvändning. Under scope 3 har GHG-protokollet fördefinierat 15 kategorier. Nedan visas en scope-indelning för ett företags klimatpåverkan där hela värdekedjan har tagits med.
Figur: Praktisk arbetsprocess för att få till en årlig uppföljning av företagets klimatpåverkan.
De tre inledande stegen syftar att sätta företagets uppföljningsmetodik med omfattning, avgränsningar och undersöka tillgången och kvaliteten på indata.
- Inventeringsfasen – Det första steget är att identifiera företagets klimatpåverkande aktiviteter. Vissa utsläpp har man koll på och andra inte. Här får man ta lärdom av vad forskningen säger och även se över hur andra gör.
- Väsentlighetsanalys – Det andra steget är att göra en väsentlighetsanalys. Det betyder kort att bedöma vilka utsläpp som är väsentliga. Då tas exempelvis hänsyn till vilka aktiviteter som ger stor eller liten klimatpåverkan och hur stor rådighet företaget har. Detta är ett viktigt steg.
- Datastrategi – Lista och leta rätt på data som krävs för beräkningarna. För vissa utsläpp kan schabloner behövas användas inledningsvis. I datastrategin upprättas en plan för hur och vilken data som behöver förbättras.
De två sista stegen görs varje år:
- Årlig uppföljning – Data samlas in och klimatpåverkan beräknas och rapporteras årligen.
- Löpande analys och förbättring av rapporteringen – Detta kan exempelvis innebära att fler beräkningar görs med data högre kvalitet, förbättrade beräkningsmetoder eller att fler klimatposter inkluderas.
Relevanta klimatposter
Enligt GHG-protokollets Corporate Standard ska företag rapportera alla sina scope 1 och 2-utsläpp, medan rapportering av scope 3-utsläpp är valfritt. I den senare tillkomna Scope 3 Standard har förtydliganden gjorts kring hur ett företags scope 3-utsläpp bör rapporteras. En fullständig redovisning av ett företags klimatpåverkan i hela värdekedjan i enlighet med GHG-protokollet kräver därför att båda dessa standarder efterföljs. Rapporteringen ska spegla företagets utsläpp på ett så komplett och relevant sätt som möjligt och i enlighet med GHG-protokollets övergripande principer. Vilka scope 3-kategorier som ska ingå beror på vilka som är relevanta för företagets värdekedja och detta definieras med hjälp av en så kallad väsentlighetsanalys. Brist på data eller andra begränsningar är i sig inte en tillräcklig orsak för att exkludera en kategori eller utsläppspost. En förenklad schablonberäkning kan användas för att visa att en post förväntas vara obetydlig i storlek jämfört med andra utsläpp. Om en kategori eller utsläppspost exkluderats ska detta val alltid beskrivas och motiveras.
I GHG-protokollet finns kriterier för att bedöma om ett scope 3-utsläpp är relevant eller inte. Att på egen hand avgöra vilka utsläpp som är relevanta att rapportera kan vara en svår och tidskrävande uppgift. Därför har IVL gjort en generell bedömning av olika klimatposters relevans för bostadsföretag vilket beskrivs närmare i vägledningen Scope 3 för bostadsföretag Öppnas i nytt fönster..
Översikt svenska vägledningar:
- Scope 3 för bostadsföretag – Vägledning för beräkning och rapportering av klimatpåverkan enligt Greenhouse Gas Protocol (IVL, 2022) Öppnas i nytt fönster.
Vägledningen stöttar bostadsföretag att göra kloka prioriteringar i klimatarbetet, både gällande åtgärder och rapportering, men även skapa förståelse för hela värdekedjans klimatpåverkan och lägga grunden för vetenskapliga klimatmål. - Klimatberäkningsmetod för allmännyttans bostadsföretag (IVL, 2018) Öppnas i nytt fönster.
Metodik för att redovisa och följa upp klimatutsläpp för bostadsföretag. Fokus på scope 1 och 2. - Rapportering av utsläpp i Scope 3 för fastighetsägare (Fastighetsägarna, 2022) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Om rapportering av scope 3-utsläpp för fastighetsbolag med syfte att harmonisera och strukturera arbetet. Vägledningen är i linje med IVL:s motsvarande Scope 3-vägledning för bostadsföretag, men riktar sig mer mot fastighetsägare som har lokaler andra kommersiella fastigheter.
GHG-protokollet:
- Corporate Standard Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. sätter de övergripande riktlinjerna för rapportering enligt GHG. Corporate Standard gäller hela rapporteringen (scope 1, 2 och 3).
- Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.är en fördjupning om beräkning och rapportering av Scope 3-utsläpp.
- Scope 2 Guidance Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. beskriver mer i detalj hur man ska beräkna och rapportera utsläpp kopplat till inköpt energi (el, värme, kyla, med mera).
- Scope 3 Calculation Guidance Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ger en mer konkret vägledning för beräkning av scope 3-utsläpp.
Scope 3 fastigheter - Resultatkonferens