Klimatberäkning för byggnation
Klimatberäkningar används för att beräkna och redovisa en byggnads klimatpåverkan. Utifrån resultatet kan man skaffa sig ett bra beslutsunderlag för att projektera och bygga med minskad klimatpåverkan. Detta eftersom en klimatberäkning kan svara på flera frågor, exempelvis vilket byggdesign som ger lägst klimatpåverkan eller vilka byggmaterial som står för den största påverkan.
Studier med genomförda klimatberäkningar visar på att skillnaden i klimatpåverkan för byggnader kan vara stor inom samma byggnadstyp men att följande generella slutsatser kan dras:
- Cirka 50 procent av klimatpåverkan från en byggnads livscykel kommer från byggprocessen.
- Driftenergi står för största delen av klimatpåverkan i byggnaders driftskede.
- Fördelning inom byggskedet för en byggnad (nyproduktion), cirka:
- tillverkning av byggmaterial: 80–85 procent
- transport av material till byggarbetsplatsen: 5–10 procent
- bygg- och installationsprocesser: ca 10 procent.
Hos Boverket kan du läsa mer om studier för genomförda klimatberäkningar
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader.
Börja arbetet med klimatberäkning i tid
För att ha möjlighet att påverka den slutliga klimatpåverkan från ett byggprojekt är det viktigt att man börjar i tid. Detta eftersom det i tidiga skeden går att påverka de avgörande delarna för en byggnads klimatpåverkan som placering, design och stomval.
Lagen om klimatdeklaration för byggnader
I januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft. Klimatdeklarationen redovisar klimatpåverkan från uppförandet av byggnaden. I lagen är byggherren ansvarig för att lämna in klimatdeklarationen.
Initialt omfattar endast nyproducerade byggnader med bygglov från det datum lagen trädde i kraft. Likaså är det endast själva byggskedet som ska beräknas. Vissa typer av byggnader undantas inledningsvis lagkravet, byggnader som undantas är exempelvis industribyggnader, ekonomibyggnader och småhus med privatpersoner som byggherre. På sikt kommer lagen dock skärpas med införande av gränsvärden samt att fler byggnader och byggprojekt kommer omfattas.
Läs mer om lagkravet i Boverkets handbok Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om klimatdeklarationer.
Se en film om klimatpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen
Lär dig mer om klimatberäkningar
Vad är en klimatberäkning och vad är en livscykelanalys?
En klimatberäkning är i grunden en livscykelanalys (LCA). LCA är i sin tur en metod för att beräkna miljöpåverkan på en produkts eller tjänsts hela livscykel. För produkter avser hel livscykel: från råvaruutvinning till slutlig hantering, vilket kan vara återbruk, återvinning eller deponering. En LCA kan beräkna olika kategorier av miljöpåverkan, vilka kallas miljöpåverkanskategorier. Klimatpåverkan är en av dessa. Andra miljöpåverkanskategorier är till exempel försurning, övergödning, marknära ozon och utarmning av fossila resurser. När en LCA endast tar upp klimatpåverkan kallas den ofta för klimatberäkning, klimatdeklaration eller klimatkalkyl.
Förenklat görs en klimatberäkning genom att multiplicera mängden för en viss resurs med klimatdata som representerar den resursen. Genom denna ekvation beräknas klimatbelastningen för samtliga använda resurser till exempel från det material som används samt energianvändning från exempelvis maskiner och transport.
Se en film om vad en livscykelanalys för en byggnad är
Metodiken för livscykelanalys bygger på ett antal internationella och europeiska standarder där de internationella standarderna ISO 14040 och 14044 ligger som grund. För byggnader används sedan den europeiska standarden SS-EN 15978 för byggnader och SS-EN 15804 (EPD:er) för byggmaterial och produkter. Trots standarderna finns det en del frihet i val av metod vilket kan vara avgörande för resultatet. Det är därför viktigt att en LCA är så transparent och väldokumenterad som möjligt för att resultatet ska vara lätt att tolka. Som komplement till standarderna förekommer därför beräkningsanvisningar vilka kan användas som ytterligare stöd till standarderna. Vilken anvisning man använder beror på beräkningens syfte.
Exempelvis finns nedanstående anvisningar för byggnader:
- Handbok om klimatdeklarationer, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Boverkets handbok för uppfyllande av klimatdeklaration utefter lagkrav.
- Anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt
Öppnas i nytt fönster., av IVL framtagna anvisningar för klimatberäkningar vid exempelvis upphandling.
Beräkningsverktyg
Idag finns det flertalet beräkningsverktyg för att genomföra en klimatberäkning för en byggnad. Några av dem är:
Se en film om hur en livscykelanalys görs för en byggnad
Systemgränser för ett byggprojekt
Systemgränser avser den satta gräns för vad som ska inkluderas i beräkningen. Vilka systemgränser man väljer är därmed avgörande för resultatet. Systemgränser för ett byggprojekt kan exempelvis handla om vilka byggdelar som ska inkluderas i beräkningen samt vilka delar av livscykeln.
Systemgränser kan även vara geografiska eller tidsmässiga. För geografisk avgränsning kan det handla om att insamlad data är representativ för det område där byggnaden är placerad. Detta då tillverkningsprocesser, elproduktion och så vidare skiljer sig åt mellan olika länder och världsdelar. Därför är det viktigt att man i Sverige använder data som är representativ för den svenska marknaden.
Väljer man att göra en klimatberäkning för en byggnads hela livscykel kan de tidsmässiga avgränsningarna handla om byggets analysperioden. För en byggnad används ofta en analysperiod på 50 år vilket räknar med att täcka in tiden fram till och med en större ombyggnation. Tidsmässig avgränsning kan även innebära att den data som används i beräkningen inte får vara äldre än ett visst antal år.
Vid specificering av vilka delar av livscykeln som inkluderas i beräkningen görs detta på ett standardiserat sätt utifrån något som kallas informationsmoduler. Standarden EN15978 för byggnader delar in livscykeln i följande moduler:
I LCA-sammanhang kallas även modul A för ”vagga till grind” medan modul A, B och C tillsammans kallas för ”vagga till grav”. Det finns även delar så som återvinning, återanvändning och materialåtervinningspotential som kan inkluderas i klimatberäkningen, dessa ligger däremot utanför byggnadens systemgräns och ska då allokeras (tilldelas) till modul D.
Val av data och datakvalité
Val av data samt datakvalité är viktiga för hur väl beräkningen avspeglar verkligheten och bestäms delvis av satta systemgränser. Klimatpåverkan mellan olika byggprodukter kan exempelvis skilja sig åt trots att de är inom samma användningsområde. Var varan är tillverkad kan också påverka vilken klimatpåverkan den har. Genom att välja data som är så nära verkligheten som möjligt kan man därmed stärka kvalitén på sin beräkning.
Data som används kan även vara generiska (genomsnittliga data för aktuell produkt och marknad) eller specifika (data för en specifik produkt). Dessa beskrivs närmare längre ner på sidan. Det finns för- och nackdelar med att använda de olika typerna av data. Fördelen med generiska data är att man kan spara tid jämfört med om man skulle samla in specifika data för alla resurser i ett projekt. Nackdelen är däremot att klimatpåverkan kan skilja sig mot den faktiska resurs som används och ger osäkerheter i resultatet.
Tips!
Använd generiska data i tidiga skeden av projektet för att se vad som är stort och smått. Efterhand som projektet börjar ta form kan generiska data bytas ut till specifika. Arbetet att ta fram specifika data kan då koncentreras på de byggdelar och material som står för störst andel av klimatpåverkan från de tidiga beräkningarna.
Generiska data är representativa snittdata för den marknaden man verkan inom. För byggprojekt i Sverige ska man därför välja data som är representativa för de varor och material som används på den svenska marknaden. Exempel på generiska data för byggprodukter är snittdata för stenullsisolering eller betong på den svenska marknaden.
Specifika data redovisar verkliga data för den avsedda produkten eller materialet och kan fungera bra som ett underlag för val av leverantör eller tillverkare. Användning av specifika data bör vara utifrån en tredjepartsgranskad EPD, för mer information om EPD:er se avsnittet Environmental Product Declaration (EPD).
Environmental Product Declaration, EPD
Environmental Product Declaration (EPD) är en miljövarudeklaration som beskriver en produkts miljöpåverkan i hela dess livscykel. En EPD är tredjepartsgranskad och ska ge en transparent och jämförbar bild av olika produkter.
Eftersom en EPD ger produktspecifik miljöinformation är den en viktig datakälla för en livscykelanalys för en byggnad. Oavsett om du ska göra en LCA för en hel byggnad eller en viss byggnadsdel kan du använda EPD för de olika byggprodukterna. Miljödata från en EPD kallas för produktspecifika miljödata eller lite förenklat för specifika data.
EPD:n utförs enligt bestämda standarder beroende på bransch och produktkategori. Utöver standarder utgår man även från ett antal produktspecifika regler vilka kallas för PCR (Product Category Rules). Dessa regler innehåller detaljer, så som avgränsningar och dataunderlag, för en specifik produktgrupp. För att EPD:er ska vara jämförbara behöver de därför baseras på samma PCR.
Det finns även olika typer av EPD:er och inget krav finns på att en EPD gäller en unik tillverkningsenhet. En EPD kan exempelvis omfatta:
- en produkt från en specifik fabrik
- en produkt från flera fabriker
- ett medelvärde för en hel bransch (så kallad sektors-EPD)
- fabriksspecifika EPD:er som kan inkludera samtliga produkter tillverkade i denna fabrik. Här specificerar EPD:n en omräkningsfaktor per produkt.
Beroende på vilken datakvalité som önskas kan det därför vara viktigt att kontrollera vad EPD:n avser innan den används.
En produkt med en EPD har inte automatiskt en bättre miljöprestanda än en produkt som inte har en EPD. Däremot visar en EPD på att företaget är villiga att på ett transparent sätt redovisa sin produkts miljöprestanda.
En EPD publiceras hos en så kallad programoperatör vilket är ett företag som registrerar och kvalitetssäkrar EPD:er.
Se en film om vad en miljövarudeklaration (EPD) är
Exempel på databaser med produkter som används för svenska marknaden är:
Olika syften för olika klimatberäkningar
Beroende på vad syftet med klimatberäkningen är, kan den behöva utföras på olika sätt. Beräkningar som tagits fram i olika syften kan generellt sätt inte jämföras mot varandra. En klimatberäkning i syfte att uppfylla lagkrav kan exempelvis inte alltid användas för att svara på klimatkrav ställda i upphandling. Beroende på vad syftet med beräkningen är kan val av systemgränser, data och livscykelskeden se olika ut. Nedan följs några olika typer av klimatberäkningar.
Klimatberäkning i syfte att uppfylla lagkravet om klimatdeklarationer
Boverket har i deras handbok specificerat det som krävs för att en klimatberäkning enligt deras krav ska vara godkänd. En klimatberäkning enligt lagkravet kallas för klimatdeklaration eftersom de resursmängder som beräkningen baseras på behöver verifieras mot verkligt utförande (deklareras).
Klimatdeklarationer i syfte att uppfylla lagkrav skiljer sig ofta mot andra klimatberäkningar på grund av dess användning av konservativa klimatdata. All generiska data som ska användas för klimatdeklarationen ska komma från Boverkets klimatdatabas och ska vara Boverkets konservativa data, vilket innebär ett påslag på 25 procent mot dess genomsnittliga data. Konservativa generiska data bör inte användas för andra syften än uppfyllande av lagkrav, detta eftersom de stämmer sämre in på verkligheten än generisk data utan påslag. Vidare innebär lagkravet specifika val av systemgränser och beräkningsmetoder.
Läs mer i Boverkets handbok om klimatdeklarationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Klimatberäkning i syfte att möjliggöra jämförelse
Då syftet med klimatberäkningen är att möjliggöra för jämförelse är det viktigt att beräkningarna som ska jämföras är framtagna på ett likartat sätt. Jämförbarheten mellan två beräkningar ökar ju likartade systemgränser och beräkningsmetoder som ligger bakom beräkningar är.
Jämförelse av klimatberäkningar kan exempelvis bli aktuella vid upphandling då krav på klimatberäkningar ställs. Här blir det extra viktigt att det finns tydligt framtagna beräkningsmetoder som möjliggör för jämförelse av beräkningarna. För mer om beräkningsanvisningar vid upphandling se anvisningar för LCA-beräkningar av byggnader Öppnas i nytt fönster.
Vid jämförelse av två klimatberäkningar men för olika byggnader är det viktigt att byggnaderna har samma funktionella enhet och därmed syftar till att fylla samma funktion. Exempelvis borde inte en klimatberäkning för en kontorslokal jämföras mot ett flerbostadshus.
Ställs krav på klimatberäkningar vid upphandling är det även viktigt att det finns en väl utvecklad metod för att granska de beräkningar (med tillhörande underlag) som lämnas in. Detta för att underlätta för en rättvis bedömning av inlämnat material. För mer om klimatkrav i upphandling se projektet Klimatkrav till rimlig kostnad Öppnas i nytt fönster..
Klimatberäkning i tidiga skeden och som underlag för beslut
En klimatberäkning som genomförs i tidigt skede kan användas för att jämföra olika systemval och kan ligga till grund för beslut internt. Det är viktigt att identifiera när olika beslut tas i ett projekt så det är möjligt att utreda alternativa lösningar.
Avgränsningen för denna typ av beräkning kan oftast begränsas till att endast ta med de delar man tänker ta beslut om, till exempel stommen. Avgränsning ska göras på samma sätt för de olika alternativen som ska utvärderas. Eftersom beräkningarna görs när mycket är okänt i projektet används oftast generiska data samt uppskattade mängder utifrån tidigare erfarenheter.
Relaterade länkar
- Boverkets vägledning om LCA för byggnader Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Referensvärden vid uppförande av byggnader Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Boverkets handbok om klimatdeklarationslagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- IVL:s anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt Öppnas i nytt fönster.
- Göteborgs stads guide om klimateffektivt byggande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.