Upphandlingskrav

För att införa klimatkrav som beställare kan man utgå från fyra steg: kunskapsuppbyggnad, besluta om krav och arbetsprocesser, formulera upphandlingstexter samt utvärdera och granska klimatberäkningar. Nedan sammanfattas respektive steg kortfattat. Den som önskar läsa mer om respektive steg kan göra det i vägledningen om klimatkrav från IVL. Öppnas i nytt fönster.

Vilken typ av klimatkrav som en beställare använder kan bero på många parametrar, till exempel entreprenadform, projekttyp, geografiskt läge, byggmarknadens konjunktur och hur beställarorganisationen ser ut. Exempel på kravtyper och områden inom upphandling är:

• Informationskrav: kunskapsbyggande krav om att redovisa byggnadens klimatpåverkan.
• Förbättringskrav: krav som möjliggör klimatförbättrande åtgärder.
• Prestandakrav: krav med ett gränsvärde på klimatpåverkan som måste understigas.
• Tilldelningskriterier: kriterier för hur anbudsgivare ska utvärderas utifrån ställda krav.
• Verifiering: krav på hur delar av slutlig klimatdeklaration ska verifieras mot verkligt utförande.
• Ekonomiska konsekvenser: exempel på ekonomiska konsekvenser, så som bonus och vite, beroende på uppfyllnad av klimatkrav.

Vid större projekt kan det finnas större möjligheter att ställa ambitiösa krav och krav i tidiga skeden. Ett exempel är att en klimatberäkning ska levereras i anbudsskedet. Vid mindre projekt kan det vara mer gångbart att ställa klimatkrav som ska uppfyllas under projektets gång, till exempel göra förbättringar för vissa materialtyper och att en beräkning endast behöver levereras i slutskede. Kravformuleringarna går att kombinera, till exempel går det att ställa ett informationskrav i anbudsskedet och ett prestandakrav vid utförande.

Förslag på upphandlingstexter och kravformuleringar att lyftas in i upphandlingsdokument finns att tillgå från ett par olika källor. Exempel på upphandlingstexter finns bland annat i vägledningen Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt Öppnas i nytt fönster. som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram tillsammans med Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och en rad fastighetsbolag, byggentreprenörer och konsulter. Vägledningen togs fram våren 2020 med fokus på nyproduktion och har under hösten 2022 uppdaterats för att även hantera renovering- och ombyggnationsprojekt. I kapitel 3 i vägledningen ges exempel och råd kring hur man kan formulera krav. Fokus i vägledningen och upphandlingstexterna är upphandling av byggentreprenör.

Även Upphandlingsmyndigheten har publicerat exempel på klimatkrav Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Kraven riktar sig primärt till offentliga fastighetsägare och byggherrar som upphandlar konsulter för tidiga skeden och projekteringsuppdrag eller upphandlar totalentreprenader och utförandeentreprenader. Även om de riktar sig främst till kommunala bostadsbolag, kommuner, regioner och statliga myndigheter kan även privata beställare använda sig av exemplen. Klimatkraven från Upphandlingsmyndigheten fokuserar på nyproduktion men det pågår ett uppdrag för att anpassa kraven för ROT-projekt.

Förslag på upphandlingstexter och kravformuleringar som kan lyftas in i upphandlingsdokument eller i avtal med en entreprenör finns att tillgå från ett par olika källor.

Upphandlingsmyndigheten har publicerat exempel på klimatkrav Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Kraven riktar sig primärt till offentliga fastighetsägare och byggherrar som upphandlar konsulter för tidiga skeden och projekteringsuppdrag, alternativt som upphandlar totalentreprenader och utförandeentreprenader. Trots detta kan även privata beställare använda sig av exemplen. Klimatkraven från Upphandlingsmyndigheten fokuserar på nyproduktion men det pågår ett uppdrag för att anpassa kraven för ROT-projekt.

Även Specialfastigheter har delat med sig av sina anvisningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och hur de ställer krav på både entreprenör och projektör, där de bland annat tagit fram en checklista som projekterande konsulter ska utgå från när de utvärderar klimataspekter.

För att säkerställa god kvalitét på klimatberäkningar krävs det tydliga anvisningar för hur en klimatberäkning ska genomföras. IVL Svenska Miljöinstitutet har därför tagit fram en rad anvisningar Öppnas i nytt fönster. som sammanställer rekommendationer och råd om hur en klimatberäkning bör utföras för olika ändamål.

Upphandlare ansvarar själva för de krav som ställs i sin upphandling och det står varje aktör fritt att i sitt arbete referera till, förändra eller stryka anvisningar som inte är relevanta i sina byggprojekt. Den som upphandlar kan antingen referera direkt till anvisningarna eller inkludera dem som bilagor i upphandlingen. Den som upphandlar bör även se över alla anvisningars relevans i det enskilda projektet och att det inte finns motstridigheter mellan egna krav och dessa anvisningar. Det är rekommenderat att ange hur varje anvisning ska hanteras i respektive skede.

Här hittar du mer användbar information om upphandlingskrav inom byggnation:

• Upphandlingsmyndigheten: Klimatkrav för nybyggnation av hus Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Specialfastigheter: Anvisningar för klimatkalkyler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Klimatkrav till rimlig kostnad, att ställa klimatkrav i upphandling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Anvisningar för LCA-beräkning av byggnation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.