Klimatpåverkan från brukare
Fastighetsägarna kan tillsammans med de boende eller verksamhetsutövarna i byggnaderna påverka en byggnads energiförbrukning. Här kan ni bland annat läsa mer om brukarens energipåvekan och hur den kan förbättras.
Ett fastighetsföretags klimatarbete bör även omfatta de boendes, så kallade brukares, klimatpåverkan. Dessa utsläpp hamnar enligt GHG-protokollet i scope 3. Fastighetsägaren har sällan full rådighet över denna klimatpåverkan, men kan genom samarbete med de boende och andra relevanta aktörer ofta påverka dessa utsläpp. Som fastighetsägare har du möjlighet att genomföra åtgärder som ger bra förutsättningar för brukarna att ta klimatsmarta beslut.
IVL har i tidigare projekt tagit fram en åtgärdspalett med fokus på bostadsföretag
Pdf, 771.2 kB, öppnas i nytt fönster., där åtgärder beskrivs tillsammans med en effektbedömning av klimatnytta, ekonomisk nytta och kostnad. Paletten innehåller bland annat åtgärder inom boendes energi, avfall och transporter.
Lär dig mer om klimatpåverkan från brukare
Brukares energianvändning
I hyresbostäder är de boendes hushållsel ofta en medelstor klimatpost för ett fastighetsföretag medan i verksamhetslokaler varierar storleken mycket beroende på vilka aktiviteter som sker i fastigheten. För bostäder kan denna post till exempel innehålla hushållsel till matlagning, belysning och andra apparater i hemmet. För verksamheter kan det vara processenergi, maskiner, belysning, datorer och andra apparater i verksamheten utöver den som är nödvändig för byggnadens grundbehov.
Vad kan du som fastighetsägare göra
Som fastighetsägare kan du genomföra åtgärder för att minska energianvändningen. Om fastighetsägaren tillhandahåller utrustning som till exempel vitvaror i bostäder, kan man se till att dessa är energieffektiva. Genom att installera solceller eller investera i vindparker och sälja el till hyresgästerna kan fastighetsägaren se till att brukarnas el är förnybar.
Att se till att inomhustemperaturen hålls stabil är viktigt, då otillräcklig kylning/uppvärmning annars kan leda till att boende installerar egna lösningar som inte är energieffektiva. De pågående klimatförändringarna kommer öka behovet av kylning i våra fastigheter. I Sverige har vi inte samma vana som i andra delar av världen att planera för värmeböljor och undvika solinstrålning och detta är därför något man bör ta höjd för strategiskt. Annars finns det risk för att överraskas av ett onödigt ökat kylbehov framöver. I denna Energiforsks rapport Klimatförändringarnas inverkan på fjärrvärme och fjärrkyla
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om klimatförändringarnas konsekvenser för den svenska fjärrvärme- och fjärrkylasektorn.
Hur kan elförbrukningen minska
Olika affärsmodeller kan styra mot minskad elförbrukning. För verksamheter kan hyresavtal användas för att tillsammans med hyresgästen säkerställa en hållbar drift. I ett sådant avtal kan det kommas överens om gemensamma mål och att man delar på vinsten från olika energieffektiviseringsåtgärder. Viktigt är att affärsmodellen utvecklas i dialog med hyresgästen så att den funkar bra för båda parter.
Brukaren har ofta ett eget avtal för elförbrukning och ibland även för uppvärmning, och tillgång till energidata kan vara begränsad då den tillhör hyresgästen. Står hyresgästen för energiavtalet tillhör denna klimatpost fastighetsägarens scope 3, och för en komplett scope 3-rapportering bör fastighetsägare samla in data för brukarens energianvändning (i dialog med hyresgästen eller elnätsbolaget) och rapportera dess klimatpåverkan. I vissa fall står fastighetsägaren för el och uppvärmning, vilket kan ge andra möjligheter att påverka genom effektiviseringsåtgärder och investeringar. Under området Driftenergi finns kunskapsmaterial med fokus på vad en fastighetsägare kan göra för att minska användningen av driftenergi.
Brukares avfall
Bortskaffning och behandling av avfall från fastigheter orsakar klimatpåverkan. Själva bortskaffningen av avfall är ofta en relativt liten klimatpost, men inkluderas behandling i form av förbränning av restavfall blir utsläppen ofta medelstora i ett fastighetsföretags klimatrapportering. Vem som ansvarar för miljörum och bortskaffning av avfall kan variera mellan olika fastighetsföretag, det kan bero på vilket avtal man har med användaren, om det är boende eller verksamheter, och så vidare.
I de fall fastighetsägaren tillhandahåller miljörum och upphandlar bortskaffning av avfall finns ofta möjligheter att införa åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan. För hantering av avfall finns en avfallshierarki som kallas avfallstrappan. Denna är beslutad av EU och finns även antagen i den svenska miljöbalken, vilket innebär att den styr hur vårt avfall ska tas om hand. Att jobba enligt avfallstrappan är ett bra sätt att minska klimatpåverkan, och en fastighetsägare kan göra åtgärder på samtliga nivåer för att möjliggöra minskad klimatpåverkan från brukarens avfall. Figuren nedan visar EU:s avfallstrapp. Avfall ska hanteras enligt en hierarki där vi i första hand bör se till att mängden avfall minimeras, avfall som ändå uppstår ska återbrukas, om återbruk inte är möjligt ska materialet återvinnas osv. Fastighetsägare har sin största roll i åtgärder som gäller ökad materialåtervinning och att minska mängden fossilt avfall (plast) som går till restavfall (dvs energiåtervinning).
Minimera och återbruka
Genom att som fastighetsägare tillhandahålla utrymme för möbler, kläder och andra saker som kan återbrukas kan konsumtion av nyproducerade produkter minimeras. Detta är ofta mycket positivt ur klimatsynpunkt, då utsläpp från produktion och transporter av nya varor undviks. Det måste dock hållas efter så det inte blir ett avlastningsrum för allt möjligt.
Materialåtervinn
Fastigheternas miljörum ska ge förutsättningar för en hög sorteringsgrad, så att mängden (felsorterat) restavfall minimeras. Med nivåmätning kan avfallshanteringen optimeras på flera sätt. Hämtningsfrekvensen kan justeras så att kärlen inte är halvfulla vid hämtning (vilket sparar både pengar och transportutsläpp). Utformning av miljörummen kan också justeras så att mängden restavfall minimeras. Till exempel om förpackningskärlen blir fulla och sorterat avfall därför slängs i restavfall kan detta upptäckas och åtgärdas. Nästan all plast som hamnar i restavfallet leder till fossila utsläpp. Att underlätta för sortering hos brukaren kan också vara viktigt, till exempel genom att se till att det finns utrymme/kärl för sortering i hemmet/verksamhetslokalen i de fall detta är möjligt.
För att hämtning och hantering av avfall ska bli optimal och insatserna uppföljningsbara krävs ofta samverkan med andra aktörer i avfallskedjan, till exempel aktörer som transporterar avfall och de som jobbar med behandling/återvinning/förbränning.
Energiåtervinning
I Sverige är det idag vanligt att avfall som inte går att materialåtervinna används för produktion av el och fjärrvärme och detta kallas energiåtervinning. Energiåtervinning är ur klimatsynpunkt mycket bättre än deponi som numer inte är tillåtet. Men förbränningen av framför allt plast generar dock stor klimatpåverkan och därför är det viktigt med åtgärder i fastigheten som minskar detta. Avfallsförbränning är samtidigt en fråga där många aktörer spelar en viktig roll. Uppströms behöver mängden förpackningsmaterial minskas och i möjligaste mån ersättas med förnybara material. Nedströms pågår utveckling av CCS-teknik för att fånga in och lagra koldioxid som frigörs vid avfallsförbränning.
För att få till en bra uppföljning och diskutera förebyggande åtgärder krävs ofta dialog mellan många parter (kommun, avfallsbolag, fastighetsägare, och så vidare).
Brukares transporter
Transporter till och från fastigheter kan ha stor klimatpåverkan och fastighetsägare kan skapa förutsättningar för klimatsmarta transportval. Brukarens transporter är inte en obligatorisk redovisningspunkt enligt GHG-protokollet, men det rekommenderas att fastighetsägare tar reda på utsläppens storlek och funderar igenom sina påverkansmöjligheter.
En fastighetsägare kan genom parkeringsåtgärder göra stor nytta för att främja ett hållbart resande. Fastighetsbolag kan jobba för att minska kravet på antalet p-platser redan i detaljplanskedet i dialog med kommunen. Även en rättvis prissättning av parkeringar som inte subventionerar bilägande kan ha stor effekt. Mobilitetstjänster är ett viktigt komplement till parkeringsåtgärder, där tillgång till kollektivtrafik kan anses vara den viktigaste för att möjliggöra färre p-platser och ett minskat bilinnehav.
Nedan finns ett inspelat webbinarium där IVL:s mobilitetsexpert Anders Roth ger en snabbkurs om parkering, mobilitet och fastighetsägares möjligheter.
Se en film om parkering, mobilitet och fastighetsägares möjligheter
Just nu sker en relativt snabb ökning av andelen laddbara bilar i den svenska personbilsflottan. Genom att erbjuda laddning för elfordon kan fastighetsägare undvika att bli en flaskhals i elektrifieringen. Säker tillgång till hemmaladdning har stor betydelse för om boende väljer laddbar bil eller inte. Även laddningsmöjlighet på andra ställen (till exempel vid arbetsplats eller besöksmål) kan vara ett bra komplement och stärker destinationens attraktivitet. Nedan finns ett inspelat klipp om laddbara bilar och hur du som fastighetsägare kan jobba med laddning.
Se en film om laddning och parkering av elbilar
Då det kan vara relativt nytt för fastighetsföretag att arbeta med mobilitetsfrågor kan det vara en god idé att ta hjälp av en mobilitetssamordnare vid exempelvis nyetablering och ombyggnation samt för att göra en nulägesanalys för att förbättra befintliga fastigheter.
Boendes bilkörning
För bostadsbolag är boendes bilkörning nästan alltid en av de tre största utsläppsposterna. Bostadsbolag kan påverka boendes bilkörning med hjälp av parkeringsåtgärder men bör också komplettera med andra mobilitetslösningar där god tillgång till kollektivtrafik är en av de viktigaste. Bildelningstjänster kan komplettera de transportbehov där kollektivtrafiken inte räcker till, till exempel för att skjutsa barn till träning, handla matvaror, transportera tunga föremål eller åka bort över helgen. För att lyckas med delningspoolen krävs det en genomtänkt affärsstrategi samt uthållighet för att uppnå en beteendeförändring av bilägare. En fordonspool kan dessutom inkludera fler fordonstyper än bilar för att bemöta fler transportbehov, exempelvis elcykel och lådcykel. Ofta krävs det en kombination av olika åtgärder för att uppnå god effekt. Du kan läsa mer om att jobba med mobilitetstjänster i IVL:s guide för mobilitetstjänster vid boendet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Verksamheters transporter
För kommersiella fastigheter handlar denna post främst om arbetspendling av hyresgästens anställda till och från fastigheterna. Fastighetsägare kan påverka genom att sätta upp laddstolpar och skapa förutsättningar för bra kollektivtrafik, cykling, m.m. Detta behöver vara rimligt utifrån fastighetens syfte och går inte alltid att tillämpa. När det gäller övriga transporter till och från fastigheterna som exempelvis kunders bilkörning till köpcentrum är placering den viktigaste aspekten.
Även om denna post kan vara svår att påverka, kan bolag vara aktiva i denna fråga genom en bra dialog med hyresgästerna. För hyresgäster som vill ställa om till en klimatsmart affär, kan det exempelvis finnas ett intresse att skapa eller förberedda för laddning av lastbilar och kundbilar. Här gäller det att fastighetsägaren förbereder sig för att kunna ta emot de krav som hyresgästen kan komma att efterfråga inom en närmare framtid.