1. Startsida
  2. Byggnation
  3. Cirkulärt byggande
Gammalt växthus med växter och möbler

Cirkulärt byggande

Cirka en tredjedel av allt avfall i Sverige kommer från bygg- och fastighetssektorn (gruvavfall exkluderat). Av detta avfall skulle mycket kunna återanvändas. Genom att återanvända produkter och material ökar livslängden på dessa och mängden avfall minskar.

Bygg- och fastighetssektorn i Sverige genererade 2020 14,2 miljoner ton avfall, vilket är över en tredjedel av allt uppkommet avfall (Boverkets miljöindikatorer, 2020). Samtidigt skulle mycket av det som slängs kunna återanvändas. Återanvändning ökar livslängden på produkter och material så att avfallet minskar. Samtidigt är det ett effektivt sätt att nyttja resurserna bättre och minska klimatpåverkan samt annan miljöpåverkan från råvaruutvinning, produktion och avfallshantering. Genom att räkna på klimateffekterna med återbrukade produkter kan man få ett bra underlag för beslutsfattande, kommunikation och rapportering av återbruksarbetet.

Återbrukets klimateffekter, stort och smått

tabell över olika klimateffekter

Lär dig mer om cirkulärt byggande

Se en film om återbruk och cirkulära material för klimateffektivt byggande

När en produkt eller ett material ska återbrukas är det viktigt att den inte innehåller några ämnen som kan vara skadliga för vår hälsa. Vid återbruk idag kan brist på denna typ av information leda till att även material som inte innehåller skadliga ämnen blir till avfall.

Lagkrav som följer utvecklingen

Lagkraven gällande kemiska ämnen uppdateras varje år både inom EU och på nationell nivå inom Sverige. Därför kan det betyda att ett kemiskt ämne som idag inte anses skadligt inom några år kan klassas om som hälsofarligt. Detta då kunskapen ökar och forskningen går framåt. Här finns det flera historiska exempel, ett av dom är asbest Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som idag hanteras med stor försiktighet. Som företag krävs exempelvis tillstånd från Arbetsmiljöverket för att få arbeta med asbest och asbesthaltiga material.

Loggboken kan underlätta för framtidens cirkulära byggande

För att underlätta för framtida återbruk blir det därför extra viktigt att information om byggnadens ingående material och produkter, dess kemiska innehåll och att även dess placering i byggnaden finns dokumenterade. Detta för att vid framtida renoveringar eller rivningar veta vad som är inbyggt i byggnaden, om materialen kan och i så fall hur det ska återanvändas.

Detta arbete genomförs idag via så kallade loggböcker och flera företag erbjuder idag så kallade loggbokstjänster (exempelvis BASTA Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Byggvarubedömning och Sunda Hus). Här kan byggprojekten registrera de produkter och material som används med tillhörande information. Vissa av dem erbjuder även en oberoende bedömning av byggprodukten vilket leder till olika betyg beroende på typ och halt av kemiskt innehåll. Utöver kemiskt innehåll kan även till exempel emissioner till inomhusmiljön ingå i bedömningen.

eBVD för deklaration av materialinnehåll

Information tillhörande produkter och materials innehåll deklareras ofta i vad som kallas en byggvarudeklaration, BVD. BVD:n har historiskt sett varit analog men idag finns även en elektronisk version kallad eBVD. Vad som ska registreras i eBVD-formatet är överenskommet av hela byggbranschen. Formatet ägs av Byggmaterialindustrierna som bevakar nya regler och utvecklar byggvarudeklarationen i samverkan med bygg- och fastighetsbranschen. eBVD är även ett verktyg där tillverkare av byggprodukter och byggmaterial enkelt kan registrera och hantera den tillhörande digitala miljöinformationen på produkten.

För att nå cirkulära flöden är det viktigt att beakta byggprojektens demonterbarhet redan vid projekteringen. De material och konstruktioner som beslutas om här behöver i en framtid kunna återanvändas för att på riktigt nå målet om en cirkulär ekonomi. Detta innebär även att allt fler byggnader behöver ha en flexibel konstruktion för att på så vis möjliggöra för en längre livslängd för byggnaden och minska uppkomsten av avfall vid en eventuell ombyggnation. Det material och produkter som väljs ska även vara möjliga att reparera för att undvika uppkomsten av avfall.

Av det avfall som uppkommer från bygg- och fastighetssektorn kommer den absoluta majoriteten från byggbranschen. Flödena av avfall innebär förutom ett enormt resursslöseri även till att bidra till en ökad miljöpåverkan från byggsektorn där bland annat klimatpåverkan.

Den vanligaste behandlingen av det uppkomna avfallet i byggsektorn är som konstruktionsmaterial, följt av deponering och energiutvinning. Konventionell materialåtervinning står endast för 2 procent av det uppkomna avfallet, detta inkluderar exempelvis återvinning av metaller, plast och papper.

Potentialen för att minska klimatpåverkan från byggsektorn genom återbruk är stor. I grafen nedan redovisas klimatnyttan med att materialåtervinna jämfört med att använda jungfruligt material för några vanligt förekommande material i byggbranschen. Negativa värden visar på en besparingspotential (i ton CO2e per ton material) medan positiva värden visar på större utsläpp. Grafen inkluderar även effekten av energiutvinning från de material där detta oftast är alternativet till materialåtervinning. Bokstaven F står för att materialet skulle gått till energiutvinning medan M står för materialåtervinning.

Klimatnyttan för materialåtervinning av olika materialtyper

tabell cirkulärt byggande

Se en film om klimateffekter av återbruk och cirkulärt byggande

Genom att återbruka en vara ger du en produkt eller ett material ett nytt liv och kan på så vis ersätta en nytillverkad produkt. Till skillnad från återvinning behåller varan i stora drag sin ursprungliga form och funktion. Återanvändning används ofta synonymt med återbruk och kommer före materialåtervinning och energiåtervinning i avfallstrappan.

Återvinning av en produkt eller ett material innebär istället att man återför materialet till tillverkningsprocesser av nya produkter och material alternativt till energiutvinning. Dessa två typer av återvinning kallas därmed för materialåtervinning respektive energiåtervinning.

Grafisk bild visar avfallstrappa

Återbruk kan implementeras oberoende av vilket byggprojekt det är som avses. Vid nyproduktion kan det exempelvis röra sig om att använda återbrukat material samt att beakta byggnadens demonterbarhet för framtida återbruk. För ett ROT-projekt kan det även handla om att ta vara på de produkter och material där det finns möjlighet.

Återbruk innebär även nya tillkomna moment som exempelvis:

  • demontering av produkter
  • rekonditionering av produkter
  • lagerhållning av produkter
  • försäljning av produkter
  • tid för urval och inköp av begagnade produkter.

För att möjliggöra för återbruk och cirkularitet rekommenderas även att man arbetar med nedanstående punkter. Det finns även ett flertal guider framtagna som bidrar till ytterligare stöttning inom området. Till detta finns nätverk att gå med i för att dra nytta av andra aktörers erfarenheter inom området och skapa en plattform för återbruk inom byggbranschen.

Inventering

Materialinventeringen bör spela en central roll under hela planeringsskedet, från inledande arkitektskiss och projektering och påbörjas så tidigt som möjligt i projektet. Inventeringen bör minst innehålla information kring vilka produkter som finns tillgängliga och deras skick.

Målsättning

Två olika typer av mål kan vara intressanta när det gäller att styra mot ökat återbruk och cirkularitet:

  • direkta mål kring återbruks- och cirkularitetsnivåer
  • mål kring rutiner som möjliggör återbruk och cirkularitet.

Målsättning bör utformas enligt SMART-kriterierna, måluppfyllnad redovisas förslagsvis i anslutning till andra nyckeltal i årsredovisningen.

Planering

För att möjliggöra för återbruk och cirkularitet är det viktigt att man planerar för återbrukets olika moment, och lägger in tid och resurser på rätt delar av projektet. Utöver detta kan det vara lämpligt att upprätta en lista som visar vilka aktörer som ansvarar för olika aspekter av de nya arbetsmomenten. För att säkerställa återbrukets prioritet kan det även vara en god idé att utse en person som samordnare för återbruk och cirkularitet i projektet.

Utformning

För att öka möjligheten till återbruk och cirkulära flöden behöver arkitekten utgå från förutsättningarna i den befintliga lokalen när den nya lokalen ska utformas. Arkitektens prioritering vid lokalutformning bör i första hand vara att behålla produkter på sin plats. I redan befintliga byggnader kan materialinventeringen komma väl till pass där arkitekten kan arbeta för att prioritera åtgärder för resurseffektivitet enligt avfallshierarkin.

De produkter som inte behålls bör man i ett tidigt skede försöka återbruka inom den egna organisationen eller hos någon annan, exempelvis via en marknad, för att undvika att de blir avfall.

Upphandling

För att återbruk ska vara möjligt i praktiken behöver fastighetsägaren tillhandahålla incitament för arkitekter, entreprenörer och övriga projektparter. De kan exempelvis skapas genom att i upphandling:

  • Ge ekonomiska incitament för återbruk/cirkularitet.
  • Ställa krav på en viss grad av återbruk/cirkularitet.
  • Ge ökad arbetstid för nya moment till följd av återbruk/cirkularitet.
  • Ange särskilda bestämmelser för återbrukade produkter, exempelvis gällande produktgarantier och bedömning av materialinnehåll.
  • Ställa krav på produktdokumentation av nyinköp.
  • Bistå med lokal för lagerhållning.
  • Förse projektörer och entreprenörer med utförliga relationsunderlag (exempelvis en utförlig materialinventering).

Demontering

Beaktning av produkters och materials demonterbarhet är en viktig punkt för att möjliggöra återbruk. Vid användning av nya produkter och byggdelar kan det handla om hur enkelt eller komplicerat det är att demontera en produkten eller byggdelen vid framtida återbruk. Vid en faktisk demontering är det i stället frågan om hur man demonterar den aktuella produkten eller byggdelen för att den ska vara i samma skick som innan de demonterades.

Beroende på vad det är du ska demontera finns det olika guider framtagna för demontering i syfte att återbruka: