På kurs mot hållbarhet i Göteborgs hamn

Varje år anlöper cirka 6 000 fartyg Göteborgs hamn. Utsläppen från fartygen står för majoriteten av hamnens klimatpåverkan och luftföroreningar. För att beräkna utsläpp och identifiera åtgärder har hamnen sedan många år tagit hjälp av IVL:s experter.

Med sitt läge vid mynningen av Göta älv har Göteborgs hamn varit en viktig knutpunkt för import och export i över 400 år. Varje år hanteras cirka 40 miljoner ton gods, främst konsumentprodukter i trailer och container.

I Sverige finns ett 50-tal hamnar runt om i landet. De flesta ägs av kommunala bolag och har därmed krav på sig utifrån kommunens eller regionens miljömål. Så är exempelvis fallet för Göteborgs hamn, där målet är att minska hamnrelaterade klimatutsläpp med 70 procent från år 2010 till 2030.

Beräkningarna har gett oss en betydligt tydligare bild av var våra största utsläpp uppstår och var vi kan göra störst klimatnytta.

Louise Komi, hållbarhetsansvarig på Göteborgs hamn, menar att miljö- och hållbarhetsarbetet är helt avgörande för hamnen.

– Som Skandinaviens största hamn har vi en central roll i omställningen. Vår strävan mot en hållbar hamn är också en förutsättning för ett framtida konkurrenskraftigt logistiknav, säger Louise Komi.

Långt samarbete med IVL

IVL har jobbat med utsläppsberäkningar för Göteborgs hamn i 15 år. Linda Styhre är en av experterna som arbetar tillsammans med hamnen.

– Göteborgs hamn är framåt och intresserade av miljöfrågor och med i många internationella sammanhang. Vid sidan av konsultuppdrag har vi dessutom ett nära samarbete i gemensamma forskningsprojekt, säger Linda Styhre, forskare och projektledare på IVL.

IVL har utvecklat beräkningsmodeller och genomfört emissionsberäkningar både för fartyg, lastbilar och järnvägstransporter. Resultaten används i det strategiska hållbarhetsarbetet och som underlag för att identifiera åtgärder.

Under åren har IVL och Göteborgs hamn tillsammans utvecklat allt från analysverktyg till implementeringsstrategier.

– IVL har även hjälpt oss bedöma utsläppsminskningar i olika transportkedjor som exempelvis kombinationer av järnväg, lastbil och sjöfart, vid bränslebyten i en eller flera delar av kedjan. Dessa analyser utgör nu ett viktigt underlag för våra strategiska beslut, berättar Louise Komi.

Fartygen den största källan till utsläpp

Omkring 85 procent av utsläppen som trafiken i och runt hamnen ger upphov till kommer från sjöfarten, enligt beräkningarna. Landtransport och hamnens egen verksamhet – som truckar och andra arbetsfordon – står för en betydligt mindre del.

– Beräkningarna har gett oss en betydligt tydligare bild av var våra största utsläpp uppstår och var vi kan göra störst klimatnytta. Vetskapen att sjöfarten är den största utsläppsposten i vår värdekedja gör arbetet med rederier och bränsleomställning helt avgörande, säger Louise Komi, och fortsätter:

– Landtransporterna står för en betydande del av utsläppen i logistikkedjan och där har beräkningarna tydliggjort behovet av gemensamma satsningar för fossilfria fordon tillsammans med industrin och transportsektorn.

En insats som Göteborgs hamn varit tidigt ute med är möjligheten till elanslutning av fartyg vid kaj i en energihamn, en explosionsklassad miljö som medför flera utmaningar. Tillgång till landström har funnits för färjor och så kallade RoRo-fartyg i många år, men nu kan även tankfartyg koppla in sig på landel.

IVL har varit med och undersökt besparingspotential och miljövinster för elanslutning av fartyg i Göteborgs hamn och Linda Styhre ser väldigt positivt på att det nu är fler fartyg som slipper använda hjälpmaskiner vid kaj.

– Ett fartyg behöver konstant energi och värme, även vid kaj. Våra beräkningar visar att det är vid kaj de största utsläppen sker vid ett anlöp, även för en hamn med lång farled som i Göteborg. Från och med 2030 införs dessutom krav från EU att vissa typer av hamnar måste erbjuda landel för några fartygstyper, så denna fråga kommer vara fortsatt viktig, säger Linda Styhre.

Premierar miljöprestanda

Utöver att se över sin egen verksamhet har Göteborgs hamn arbetat för att premiera rederier och åkerier med bättre miljöprestanda. På land ges företräde till ellastbilar som hämtar och lämnar gods. Hamnområdet har även försetts med laddstationer och vätgasmackar.

– Elektrifiering och fossilfria drivmedel blir allt mer centralt. Men det kräver tillgång till ren energi, robust infrastruktur och kostnadseffektiva lösningar, säger Louise Komi.

– Ställer alla hamnar krav på rederierna och åkerierna blir resultatet inte längre försumbart. Det finns många sätt att skapa incitament genom miljödifferentiering, poängsystem och index, säger Linda Styhre.

Linda Styhre nämner Clean Shipping Index som ett exempel på verktyg som hjälper hamnar att ställa krav på hållbarhet. IVL håller i driften av det oberoende miljöindexet som visar utsläpp från fartyg till luft och vatten. Göteborgs hamn är en av användarna och nyttjar databasen för att fastställa fartygens avgifter utifrån dess miljöprestanda.

Vill satsa på energiomställning

Framåt planerar Göteborgs hamn att satsa än mer på energiomställning i transportsektorn. Louise Komi ser att det finns flera affärsmöjligheter kopplade till energiomställningen, så som hantering av infångad koldioxid (CCS) och etablering av produktion och infrastruktur för fossilfria drivmedel i hamnområdet.

– Satsningarna stärker regionens energiinfrastruktur, skapar nya intäkter för hamnen och gör oss till en drivande aktör i Europas energiomställning. IVL spelar en viktig roll genom att tillföra analyskraft, vetenskaplig kvalitet och beslutsunderlag som hjälper oss att prioritera rätt investeringar och säkerställa klimatnyttan, säger Louise Komi.