”Sverige måste driva på för reparerbar elektronik”

Världen beräknas ha 82 miljoner ton elektroniskt avfall år 2030. Långt ifrån allt återvinns eller återbrukas. Avfallet innebär en stor förlust av värdefulla metaller och bidrar till spridandet av hälsofarliga ämnen och växande avfallsberg. Inför årets Circular Electronics Day lyfter IVL:s expert vikten av ambitiösa ekodesignkrav och ökad livslängd för elektronik.

– Vi ser en trend i samhället där återanvändning av olika typer av produkter procentuellt ökar mer än nyinköp, men det är fortfarande en väldigt liten del av den totala konsumtionen, säger Liv Fjellander, projektledare på IVL.

Att köpa nytt är fortfarande förstahandsvalet för många och vi konsumerar både mer än vi behöver och vad planeten tål, enligt Liv Fjellander.

En av de snabbast växande avfallsströmmarna i världen är elektronikavfallet. Elektronik innehåller viktiga och sällsynta metaller som ofta har stor påverkan på miljö, klimat och hälsa redan vid utvinningen. Trots det samlas stora mänger elektroniskt avfall inte ens in, eller återvinns på fel sätt.

Som en motkraft instiftade det internationella nätverket Circular Electronics Initiative, där bland andra IVL och TCO Development ingår, temadagen Circular Electronics Day. Dagen infaller den 24 januari varje år och syftar till att uppmärksamma främjandet av ökad livslängd för elektronik genom reparation, återanvändning och uppgradering.

Stor del elektronik kasseras snabbt

Elektronik produceras sällan för en lång livslängd och många produkter är svåra att reparera. Det råder brist på reservdelar och ofta är produkter inlåsta i olika system.

– Design för återanvändning är centralt för att göra elektronik reparerbar och uppgraderbar. Reglering av reparationer och reservdelar spelar stor roll för hur mycket elektronik som återanvänds, säger Liv Fjellander.

Den snabba teknikutvecklingen påskyndar kasserandet av elektronik, menar Liv Fjellander.

– Elektronik byts ofta ut innan den är utsliten, och oanvänd utrustning som blir liggande hemma tappar snabbt i värde. I Sverige är acceptansen för synliga repor på ytskikt låg, vilket ökar exporten av annars fungerande produkter.

Enligt Liv Fjellander finns just nu ett momentum inom EU där Sverige behöver vara drivande. Hon ser goda möjligheter att agera inom EU:s ekodesignförordning (ESPR) som antogs 2024 och EU-direktivet om att få en vara reparerad.

– EU-minister Jessica Rosencrantz och Naturvårdsverket bör aktivt driva på för ambitiösa ekodesignkrav som stödjer en uppskalning av återanvändning och inte skapar inlåsningsmekanismer till dagens volymer av begagnat. Svenska myndigheter bör också, genom riktat stöd och information, uppmuntra företag att tillämpa kommande ekodesignkrav för att ge svenska aktörer konkurrensfördelar i den växande cirkulära ekonomin.

Projekt vill göra återbruk till norm

I projektet Usereuse har Liv Fjellander och andra kollegor på IVL, tillsammans ett stort antal aktörer, studerat vad som krävs för att återanvändning av vardagsprodukter så som elektronik ska bli norm i samhället. Projektet har tagit fram en färdplan med tolv åtgärdsförslag som riktas mot näringsliv och beslutsfattare.

– Vi föreslår tre startskott; att alla produkter ska klara att återanvändas, att Sverige bör vara drivande för ambitiösa ekodesignkrav och att begagnat ska göras till standard i handeln och attraktiva platser för återanvändning ska reserveras i samhällsplaneringen, säger Liv Fjellander.

För mer information, kontakta:
Liv Fjellander, liv.fjellander@ivl.se, tel. 010-7886679