Så gör vi begagnat och återbrukbara produkter till norm i samhället

Regeringen konstaterar att den cirkulära ekonomin är avgörande för såväl miljön som klimatomställningen och ett viktigt verktyg för att öka både resurseffektivitet och svensk konkurrenskraft. Trots det saknas det förutsättningar för att få till det skifte som behövs. I dag presenterar vi en färdplan med konkreta åtgärder för att göra återanvändning till norm, skriver IVL tillsammans med andra debattörer i Göteborgs-Posten.

Debattartikeln publicerades den 29 oktober 2025, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

I Sverige konsumerar vi som om vi hade fyra jordklot. Även om återanvändning nu växer mer än den traditionella handeln, står den fortfarande för en mycket liten del av den totala konsumtionen. Forskare, kommuner, galleriaägare, ideella organisationer, onlineplattformar och näringsliv har tillsammans under fyra år undersökt förutsättningarna för att aktörer och konsumenter ska kunna skala upp återanvändning av textil, elektronik, möbler och inredning. Det handlar om att skapa nya förutsättningar för hur produkter designas, produceras, konsumeras, distribueras, används och återanvänds. Från regelverk som ser till att produkter håller över tid, till att återanvändning är lättillgängligt på attraktiva platser.

Vi föreslår tre startskott för att göra återanvändning till norm i samhället:

1. Alla produkter ska klara att återanvändas – driv på för ambitiösa ekodesignkrav. I dag har vardagsprodukter sällan den kvalitén som behövs för återanvändning. EU:s Ekodesignförordning som antogs 2024 skapar ett momentum för återanvändning och ska under kommande år införas genom att länderna i Ekodesignforum sätter ekodesignkrav för varje produktgrupp. EU-minister Jessica Rosencrantz och Naturvårdsverket bör aktivt driva på för att ambitiösa ekodesignkrav kommer på plats i närtid för stora produktgrupper och att kraven stödjer en uppskalning av återanvändning och inte skapar inlåsningsmekanismer till dagens volymer av begagnat. Svenska myndigheter bör också, genom riktat stöd och information, uppmuntra företag att börja tillämpa kommande ekodesignkrav för att ge svenska aktörer ett konkurrensmässigt försprång i den växande cirkulära ekonomin.
2. Gör begagnat till standard i handeln. För att återanvändning ska vara hållbart behöver återanvändning ersätta nyköp. En åtgärd för att driva på omställningen är att erbjuda begagnade produkter intill nya i butiker. Alla större företag som säljer nytt bör också erbjuda dessa produkter begagnat – som branschpraxis. Vi efterlyser här 100 handlare som vågar gå före och integrera begagnat i hela sin affär och presentera det likvärdigt med nytt, och uppmanar Svensk Handel och Svenska Näringsliv att stödja intresserade företag som vill gå före. För att aktörer ska ha förutsättningar att förändra praxis behöver regeringen och myndigheter utveckla ekonomiska styrmedel som stimulerar utvecklingen. Styrmedel som bör utredas är stärkta krav på företag som producerar nya varor att stå för sina egna hållbarhetskostnader, avfallsavgift - likt producentansvarsavgift på nykonsumtion direktimporterad från länder utanför EU, höjd moms på nyköp, samt sänkt arbetsgivaravgift på hantering av begagnat.
3. Reservera attraktiva platser för återanvändning i samhällsplaneringen. För att återbruk ska vara lättillgängligt krävs att det får ta plats – fysiskt. Attraktiva lägen gör det lättare för människor att återbruka och stärker begagnataktörers konkurrenskraft samtidigt som det ökar samhällets motståndskraft i kris. För att aktörer ska ha möjlighet att erbjuda begagnade varor och tjänster som underlättar återanvändning i stor skala behöver kommuner säkerställa att återanvändning är en självklar del i kommunens fysiska planering, i översiktsplaner, detaljplaner och markanvisningar. Även kvartersnära lösningar som bytespunkter och reparationsverkstäder måste in i planeringen tidigt för att bli långsiktigt möjliga. Vi efterlyser 10 kommuner som vill gå före och sätta standard för hur det kan göras och uppmanar SKR att samla och stödja kommuner att göra det.

Det pågår en förflyttning av frågan om återanvändning – från avfallsfråga till en självklar del av produktion och konsumtion. Men det politiska beslutfattandet och samhällsplaneringen har inte hängt med och bristen på incitament, infrastruktur och stödsystem för att hantera återanvändning blir en bromskloss i omställningen. Återanvändning är, när den ersätter och minskar köp av nya produkter, en huvudnyckel till en mer hållbar konsumtion – en som ryms inom planetens gränser och samtidigt stärker samhällets beredskap och motståndskraft. Vi måste börja värdesätta det vi redan har.

Liv Fjellander, projektledare hållbar konsumtion, IVL Svenska Miljöinstitutet
Annelise de Jong, forskare inom hållbar konsumtion, IVL Svenska Miljöinstitutet
Kitty Ehn, kommunikationschef Blocket
Brian Kelly, generalsekreterare Artikel 2
Ola Degerfors, vd Hygglo