1. Startsida
  2. Press
  3. [2026-09-09] IVL:s experter om klimatfrågorna som hamnat i skymundan
Analys och kommentarer | 2026-09-09
Direction sign in Swedish showcasing where the nearby polling station is located in the morning on election day in Sweden. Sign under pedestrian crossing sign in the city. Buildings in the background.

IVL:s experter om klimatfrågorna som hamnat i skymundan

IVL:s valenkät visar på ett ökat fokus på industriomställning och hållbara transporter bland Sveriges riksdagsledamöter. Med några dagar kvar till val reflekterar IVL:s experter över enkätutfallet och lyfter några frågor som de tycker har missats i debatten.

I valenkäten fick riksdagskandidaterna rangordna sina fem viktigaste åtgärder för att minska Sveriges klimatpåverkan, bland 16 alternativ. Stöd till industrins klimatomställning rankades högst, följt av satsningar på kollektivtrafik och cykel samt investeringar i tekniker för negativa utsläpp.

The image shows a man

Johan Rootzén

Vad tänker du om utfallet i valenkäten?

Johan Rootzén, expert inom industriell energiförsörjning:

"Jag är inte förvånad över att industrins omställning rankas högt. Sverige har kommit långt med att få ner växthusgasutsläppen men för att för att nå de svenska klimatmålen och bidra till de globala målen måste vi snabbt minska utsläppen även från industrin. I en värld som ställer om kommer det att finnas en stor efterfrågan på fossilfria material och de länder och industrier som är tidiga med att ställa om kan ta marknadsandelar. För att omställningen ska vara möjlig krävs dock samordning och koordination bortom det enskilda företaget. Det handlar om att få energi och infrastruktur på plats men också om att säkerställa arbetskraft med rätt kompetens och fungerande samhällen och samhällsservice – inte minst i norra Sverige. Utmaningarna och möjligheterna sammantaget tror jag ligger bakom politikernas engagemang i frågan."

En man i vit skjorta poserar för att bli fotograferad.

Anders Roth

 Anders Roth, expert inom mobilitet:

"Förhoppningsvis beror politikernas ökade fokus på transporter på en insikt om att det inte bara går att prata om priset vid pump för bilister utan att många invånare också är beroende av fungerande kollektivtrafik och trygga cykelvägar. Frågorna hänger ihop då ett högre pris på bensin och diesel kan få större acceptans om möjligheterna till att gå, cykla och åka kollektivt är goda. Det gäller inte minst på landsbygden."

En kvinna med glasögon och röd kofta.

Annelise de Jong

 

Annelise de Jong, expert inom hållbar konsumtion:

"Få av kandidaterna anser att höjd flygskatt, minskat bilåkande och minskad köttkonsumtion är viktiga frågor. Det beror antagligen på att dessa åtgärder inte är så populära bland väljarna. Att flygandet och köttkonsumtionen hamnar långt ned i den politiska prioriteringen är intressant eftersom konsumtionen inte bara handlar om individens klimatpåverkan, utan också om hur marknaden och företagen producerar och marknadsför varor och tjänster. Det kan vara enklare för politiker att fokusera på tekniska och strukturella lösningar som industrins omställning, elektrifiering och ny energiproduktion. Det kan beskrivas som investeringar och innovation snarare än som förändringar av människors beteenden. Men ur ett klimatperspektiv finns en risk med att konsumtion och beteenden hamnar i skymundan. Teknikomställningen är nödvändig, men den behöver kombineras med förändrade resvanor och minskat resursutnyttjande."

Vilket fokus har du saknat i valdebatten och vad hoppas du på att politikerna blir bättre på att lyfta kommande mandatperiod?

Johan Rootzén:

"Jag upplever att låsningar kring kärnkraftsfrågan har gjort att snabb utbyggnad av ny elkraftsproduktion fått mindre fokus. Utbyggnad av fossilfri elproduktion är en förutsättning för att kunna ersätta fossila bränslen både i industrin och inom transportområdet. Med tillgång till vattenkraft, relativt låg befolkningstäthet och med långa kuster har Sverige har goda grundförutsättningar för att genomföra ett sådant skifte. Fokus för diskussionen borde därför ligga på att skapa system som gör detta skifte genomförbart utan chockhöjda kostnader för el- och bränsle.

Framåt hoppas jag att politikerna möjliggör fortsatt utbyggnad av vindkraft både på land och till havs och fortsätter arbeta för lösningar som gör att lokalsamhällen kan få ta del av de inkomster dessa investeringar för med sig. Jag tror också att det finns mer att göra kopplat till flexibilitet på efterfrågesidan både för industrikunder och privatpersoner. Det mesta tyder på att vårt elsystem kommer att innehålla en högre andel variabel elproduktion från vind och sol, vilket innebär ett mer varierande elpris. Bättre möjligheter att lagra el och värme samt att anpassa efterfrågan skulle göra det möjligt att öka andelen förnybar el i elsystemet samtidigt som elpriserna för industri och hushåll hålls på rimliga nivåer."

Anders Roth:

"Det har varit för stort fokus på att sänka priset för kollektivtrafiken. Visserligen är det viktigt att bussen upplevs som prisvärd i förhållande till bilen, men än viktigare är att kollektivtrafiken är attraktiv med tillräckligt många avgångar och rimliga restider. Jag hade därför önskat vallöften kring ett bas- eller grundutbud för kollektivtrafik – speciellt för landsbygden. Sedan saknar jag helt diskussioner om ekonomiska incitament så som reseavdraget. Det finns ju ett förslag till förändrat och färdmedelsneutralt reseavdrag som inte gynnar bilpendling i lika stor utsträckning, vilket borde diskuteras.

Jag hoppas att nästa infrastrukturplan handlar om tillgänglighet lika mycket som rörlighet och slutar fokusera på ökat bilresande och subventionerad parkering. Jag skulle också vilja ha ett bättre samarbete mellan staten, regionerna och kommunerna. Genom att införa regionala tillgänglighets- och mobilitetsavtal, där staten hjälper till med finansiering, kan vi skapa skräddarsydda lösningar – som cykel- och kollektivtrafiksatsningar i och mellan städer och tätorter, eller förstärkt digital service och samåkning i landsbygderna."

Annelise de Jong:

"Konsumtion i sig har fått väldigt lite uppmärksamhet, som hur vi kan minska vår konsumtion av nya varor, öka återbruk och reparation, minska matsvinn och förändra våra matvanor. Ansvaret ska inte enbart läggas på individen, utan handlar om att förändra systemen runt konsumtionen. Politiken bör skapa bättre förutsättningar för återbruk, reparation, delning och längre livslängd på produkter. Det räcker inte med effektivisering, utan det krävs ett större systemskifte och minskad total konsumtion i samhället för att nå våra klimatmål. Klimatpolitiken behöver gå från ett ensidigt fokus på produktion och teknik till att också omfatta hur människor faktiskt lever och mår bra."

För mer information, kontakta:
Johan Rootzén, johan.rootzen@ivl.se, tel. 010-788 66 09
Anders Roth, anders.roth@ivl.se, tel. 010-788 69 16
Annelise de Jong, annelise.dejong@ivl.se, tel. 010-788 69 36