Riksdagskandidater: Industriomställning viktigast för klimatet, men kollektivtrafik klättrar förbi elproduktion

Stöd till industrins klimatomställning är fortsatt den klimatåtgärd som riksdagskandidater prioriterar högst. Men sedan valet 2022 har satsningar på kollektivtrafik och cykel klättrat till andra plats och gått om både förnybar el och kärnkraft. Det visar IVL Svenska Miljöinstitutets enkät bland kandidater till riksdagsvalet 2026.

– Insatser för industrins omställning är avgörande för att Sverige ska klara klimatmålen och det är bra att den frågan fortsatt toppar kandidaternas prioriteringar. Det intressanta i årets valenkät är att tyngdpunkten förskjutits mot hur vi reser, medan synen på elproduktionen har blivit mindre samstämmig än vid förra valet, säger John Rune Nielsen, vd på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Riksdagskandidaterna fick välja och rangordna sina fem viktigaste åtgärder för att minska Sveriges klimatpåverkan, bland 16 alternativ. Stöd till industrins klimatomställning rankades högst, följt av satsningar på kollektivtrafik och cykel samt investeringar i tekniker för negativa utsläpp.

Jämfört med valet 2022 har det skett förändringar i riksdagskandidaternas prioriteringar, bland annat att högre priser för industrin att släppa ut koldioxid klättrar från tolfte till femte plats. Långt ned på listan hamnar åtgärder eller styrmedel som påverkar beteenden, som minskad biltrafik och köttkonsumtion, samt högre flygskatt.

Vill att fler går, cyklar och åker kollektivt

I enkäten ställdes i år också ett antal frågor om trafiken. 92 procent av kandidaterna tycker att samhället ska underlätta, planera för och ge incitament för att fler ska kunna gå, cykla och åka kollektivt i vardagen. 65 procent vill att kommuner ska få bättre lagliga möjligheter att införa miljö- och klimatstyrande parkeringsavgifter, och 66 procent att kommuner ska få rätt att införa miljözoner för eldrivna lastbilar.

– Transporter var tidigare relativt lågt prioriterade, så uppgången för hållbart resande är ett trendbrott. Det märks också i att en bred majoritet av kandidaterna vill att samhället underlättar för fler att gå, cykla och åka kollektivt. För att klara klimatmålet för vägtrafiken 2030 räcker det inte med elektrifiering och biodrivmedel, vi behöver också minska bilberoendet, säger Anders Roth, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ökad elproduktion rankas lägre oavsett energislag

Samtidigt faller ökad förnybar energi från andra till fjärde plats och ökad kärnkraft från tredje till nionde plats. Sett till antalet riksdagskandidater som anger en åtgärd som topp 5-prioritering (utan hänsyn till rangordningen där emellan) blir bilden delvis annorlunda. Då har fler kandidater än 2022 med ökad kärnkraft i sin topplista, även om färre rankar den högst.

Riksdagskandidaterna fick rangordna de fem åtgärder de ansåg vara viktigast för att Sverige ska minska sin klimatpåverkan. Längden på staplarna i figuren nedan motsvarar det totala antalet poäng för varje åtgärd (fem poäng för topplacering ner till en poäng för femteplacering).

Sett till antalet riksdagskandidater som anger en åtgärd som topp 5-prioritering (utan hänsyn till rangordningen där emellan) blir bilden delvis annorlunda. I figuren nedan motsvarar längden på staplarna antalet riksdagsledamöter som angett åtgärden.