Om miljöspendanalys
Med en miljöspendanalys kan organisationer beräkna vilken klimatpåverkan som uppstår till följd av konsumtion, och därmed kunna arbeta för att minska inköpen med störst påverkan. Intresset för miljöspendanalys bland svenska kommuner är stort och IVL har inom projektet “Offentlig upphandling som klimatpolitiskt styrmedel” kartlagt initiativen och undersökt hur metoden används.
Vad är en miljöspendanalys?
En miljöspendanalys är en metod för att kvantifiera miljöpåverkan som uppstår på grund av inköp inom den offentliga sektorn. Syftet med miljöspendanalys är att ge organisationen en indikation på den miljöpåverkan som inköpen genererar samt att jämföra miljöpåverkan för olika inköp. Resultaten ger vägledning om vilka inköpskategorier som bör prioriteras i det strategiska inköpsarbetet för att minska miljöpåverkan.
En ekonomisk spendanalys kombineras med miljöfaktorer
I miljöspendanalysen kombineras inköpen i en ekonomisk spendanalys med miljöfaktorer. Varje inköp har en CPV-kod som identifierar vilken typ av vara eller tjänst det är. CPV-koden är kopplad till en miljöbelastning per krona, räknat i landyta, partikelutsläpp eller utsläpp av klimatpåverkande gaser. Inköpets miljöbelastning kan beräknas genom att multiplicera inköpets spenderade belopp i SEK med miljöbelastningen per krona för inköpet.
I detta projekt fokuserar vi på klimatpåverkan, uttryckt som koldioxidekvivalenter, där varje inköp är kopplat till en klimatindikator som uttrycks i koldioxidekvivalenter per krona. Klimatindikatorerna baseras på livscykelanalyser där klimatpåverkan per massa/volym omräknas till klimatpåverkan per krona.
Läs mer om miljöspendanalys på Upphandlingsmyndighetens hemsida
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Carolina Hoffenback, miljöspecialist på Göteborgs stad, är en av de som är involverade i arbetet med miljöspendanalysen för kommunen. Jens Johansson på Upphandlingsmyndigheten har varit med och tagit fram miljöspendanalys som metod. Nedan följer tips från de båda.
Kom ihåg vad metoden är till för
- Jens: Det är viktigt att komma ihåg att detta är en metod för att ge indikativa jämförelser mellan olika inköpskategorier för att kunna prioritera rätt kategori i det strategiska inköpsarbetet. Metoden är inte avsedd att ge exakta klimatberäkningar.
- Carolina: Kom ihåg att resultaten inte kommer ge exakta värden på vad inköpen har för klimatpåverkan. Det ger snarare en känsla för vad som är stort, smått och likt sett till klimatpåverkan. Resultatet lägger en grund som man kan använda sig av för att förstå vart man ska prioritera sitt arbete för att minska klimatpåverkan från sina inköp.
Gör en ekonomisk spendanalys och ta fram ert kategoriträd
- Jens: Se till att ha koll på ert kategoriträd och skapa en förståelse för vad ni faktiskt köper in, för att enklare kunna matcha inköpet med rätt klimatindikator. Finns inget kategoriträd behöver det upprättas, det är ett arbete som ger mervärden också för inköpsarbetet.
- Carolina: Att ha en bra spendanalys att basera beräkningarna på är en mycket viktig del för att få så tillförlitliga resultat som möjligt. Har man inte det på plats bör man prioritera att utveckla det.
- Carolina: Sätt resultaten i förhållande till spenden. Visualisera klimatpåverkan och ekonomisk spend i samma diagram för att direkt kunna se förhållandena och klimatpåverkan per krona för de olika kategorierna. Ökar spenden i en kategori där klimatpåverkan per krona är stor kommer sannolikt klimatpåverkan att öka mycket också.
Rikta insatser i rätt riktning
- Jens: Ta fram en strategi för hur ni ska hantera en kategori. Vad har ni för möjligheter att påverka inom denna kategori? Det behöver inte bara handla om att ställa bättre miljökrav, utan det kan handla om strategiska och taktiska inköpsfrågor. Vad har vi rådighet eller möjlighet att göra inom respektive kategori? Kan vi förändra interna arbetssätt eller rutiner som ger minskade eller förändrade inköpsbehov? Behöver vi köpa så ofta? Kan vi minska antal leveranspunkter? Kan vi förlänga avskrivningstiden? Kan vi bli bättre på återbruk? Prioritera insatser inom rätt kategori.
- Carolina: När du har din fördelning av klimatpåverkan från inköpen - gör din egen analys. Man måste inte nödvändigtvis påbörja arbetet med att minska klimatpåverkan från inköp där klimatpåverkan är störst. Det är viktigt att fundera över hur spenden är fördelad, var klimatpåverkan per krona är stor och liten, var man har störst respektive minst möjlighet att påverka inköpen, vilka inköp man ens kan påverka etc.
Samarbeta och diskutera
- Jens: För diskussioner med leverantörer om vilka möjligheter det finns att förbättra er analys av inköpen ur ett miljöperspektiv. Kan leverantören erbjuda EPD:er för de mest köpta delarna i sortimentet? Tänk på att olika organisationer kan ha olika kategoriträd, vilket försvårar jämförelsen av resultat från miljöspendanalyser. Var medveten om att det inte ser likadant ut ens i varje kommun. En spendanalys återspeglar vad som betalats ut under en tidsperiod (exempelvis ett år) och närvaro eller frånvaro av olika betalningar, exempelvis av byggentreprenader, kan ge stor skillnad i analysresultatet.
Att göra eller inte göra
- Carolina: Funderar du på om du ska genomföra en miljöspendanalys eller inte? Gör det! Man kan anpassa det efter sina egna förutsättningar. Att satsa resurser på att jobba med att klimatberäkna sina inköp tror jag är en smart och långsiktig investering. Det är en metod som gör det möjligt att jobba strategiskt med sina inköp ur en klimatpåverkansynpunkt. Även om man inte har de perfekta förutsättningarna i dagsläget är det viktiga att man börjar där man står och långsiktigt jobbar aktivt med frågan.
Är du nybörjare inom detta rekommenderas det att kolla på UHM:s hemsida
Länk till annan webbplats. där de kartlagt de offentliga inköpens klimatpåverkan.