1. Startsida
  2. Upphandlingsarbete
  3. Kartläggning av miljöspendanalyser
En hand som fyller i ett formulär

Kartläggning av miljöspendanalyser bland kommuner i Sverige

Intresset av att beräkna klimatpåverkan från kommunala inköp av varor och tjänster är stort hos svenska kommuner - och en metod för att beräkna detta är miljöspendanalys. En enkätstudie från IVL visar vad som driver kommunerna att genomföra en miljöspendanalys, samt vilka fördelar och nackdelar de funnit med metoden.

Hälften av de tillfrågade kommunerna visar intresse för miljöspendanalys

Av 114 svenska kommuner har hälften antingen genomfört (17 st), genomför (9 st) eller planerar att genomföra (31 st) en miljöspendanalys över kommunens inköp.

De återstående 57 kommunerna har varken utfört en miljöspendanalys eller har planer på att göra det. Detta beror på:

  • Resurs- och kunskapsbrist
  • Saknar uppdrag, låg prioritering
  • Andra motiverande faktorer eller alternativa metoder
  • Otydlig ansvarsfördelning

Har ni genomfört en miljöspendanalys av kommunens inköp av varor och tjänster?

Illustration av ett pajdiagram uppdelad på fyra olika delar

Enkätstudien visar att 39 av 57 kommuner gör miljöspendanalys med anledning att få en överblick, beräkna, kartlägga eller få en nulägebedömning över inköpens klimatpåverkan. Samtliga av dessa har som målsättning att kunna prioritera vilka kategorier och upphandlingar kommunen bör fokusera på för att vidare kunna tillämpa de mest effektiva åtgärderna. Resterande 18 kommuner nämner att arbetet görs som en del av hållbarhetsarbetet för att nå uppsatta mål, exempelvis mål om en klimatneutral kommun eller en koldioxidbudget.

Ett urval av svar från kommuner

För att kartlägga klimatpåverkan av inköpen och kunna fördela dessa på de olika förvaltningarna.

För att kunna arbeta med att minska klimatpåverkan från våra inköp i linje med det långsiktiga målet att bli en klimatneutral kommun.

Det är kopplat till vårt mål i Miljöprogrammet. För att få en helhetsbild över organisationens utsläpp och kunna arbeta strategisk med utsläppsminskningar.

De allra flesta kommunerna svarade att resultatet används eller ska användas för att identifiera och prioritera områden där bättre miljökrav behöver ställas. Det nämndes även att man vill använda resultaten som ett pedagogiskt verktyg för att förstå verksamhetens konsumtion, som stöd till upphandlare och som stöd till förvaltningar i arbetet med att sätta klimatmål. Resultaten sades även kunna öka engagemanget kring hållbara inköp eller ge en bekräftelse på att kommunen arbetar i rätt riktning och därmed få ett kvitto på att kommunen når sina miljömål.

Ett urval av svar från kommuner

Vi vill kunna identifiera områden där vi måste ställa ännu fler, bättre, eller andra miljökrav.

Det kan användas på många sätt, både för kommunikation, som beslutsstöd för prioritering och för att förankra varför vi ska fokusera på dessa frågor.

För att förtydliga var fokus bör ligga. För att se vilka upphandlingar vi ska lägga energi på att kravställa hårdare och vad vi behöver följa upp bättre.

De kommuner som har genomfört en miljöspendanalys (17st) fick svara på vilka fördelar de har sett med att använda miljöspendanalys:

  • Vet ej (8 st)
  • Skapar medvetenhet, kunskapshöjande, möjlighet att analysera och följa upp (4 st)
  • Bra kommuniktionsverktyg för att synliggöra påverkan (3 st)
  • Uppföljning mot ekonomisk budget, kan tillämpas i styrningsmodell (1 st)
  • Relativt enkel och kostnadsfri (1 st)

Ett urval av svar från kommuner:

Det är mycket användbart att ha en kartläggning över hela stadens inköp och kunna se hur olika kategorier står sig gentemot varandra, det har visat att vissa inköp har större eller mindre påverkan än väntat. Det har dessutom varit givande att lära sig metoden, men framför allt att gräva och fördjupa sig i stadens inköp. Det har gett större förståelse för vad vi köper idag och ldet ägger en bra grund för att kunna vidareutveckla arbetet och uppdatera analysen när vi har tillgång till ny data.

De kommuner som har genomfört en miljöspendanalys fick även svara på vilka nackdelar de har sett med att använda miljöspendanalys:

  • Omfattande manuellt arbete med att kategorisera och matcha inköp med indikator (6 st)
  • Svårt att följa upp/se minskningar/omsätta i praktiken (5 st)
  • Schablonvärden/generella klimatindikatorer (4 st)
  • Vet ej (2 st)

Ett urval av svar från kommuner:

Trots tydliga siffror är det en utmaning att omsätta detta i praktiken när det kommer till upphandlingar eftersom beställaransvaret är utspritt och det är många andra mål i varje upphandling som prioriteras före klimathänsyn.

Baserat på schabloner och vilka priser som var ett visst år vilket gör det svårt att följa upp.

Det är svårt att se en minskning i klimatpåverkan även om vi ställer högre krav vid upphandling. Även om volymerna eller inköpspriserna ökar.

18 av de 57 kommuner som har erfarenhet av miljöspendanalys anser att produkters klimatpåverkan uttryckt i kvantitativa termer är ett användbart och värdefullt upphandlingskriterie. Det kan hjälpa i arbetet med att utvärdera anbud och välja produkter med mindre klimatpåverkan. Det förutsätter dock att leverantörerna är införstådda i begreppet och kan komma med information som är framtagen på samma sätt, exempelvis genom EPD. Ytterligare en förutsättning som nämns är att det kräver ett system för att hålla reda på all data, då det är många produkter det handlar om.

Ett urval av svar från kommuner:

Om leverantörerna är införstådda i begreppet, så absolut.

Ja, det gör det lättare att utvärdera anbuden.

Ja, om det används för att välja produkter med mindre klimatpåverkan.

Sidan senast ändrad: 2023-11-23