Bättre livsmiljö för barn kräver handling och samverkan

Ett internationellt forskningsprojekt visar att luftkvalitet inte bara är en miljöfråga utan också en fråga om jämlika livsvillkor, och att brist på data i många delar av världen försvårar arbetet med effektiva åtgärder. Genom samarbete mellan Sverige, Kenya och Sydafrika ska kunskapen om luftföroreningar i barns skolmiljöer öka, och förhoppningsvis kunna omsättas i konkreta åtgärder.

– Ett effektivt luftmiljöarbete är beroende av både vetenskapliga bevis och stark styrning. Det här projektet samlar forskare, myndigheter och samhällen i tre länder och skapar värdefulla möjligheter att omsätta kunskap i praktiska åtgärder som kan förbättra folkhälsan, säger Mandla Budha, forskare vid universitetet i Pretoria, Sydafrika.

IVL deltar i ett fyraårigt Formasfinansierat forskningsprojekt där Sverige, Kenya och Sydafrika samarbetar för att förändra just detta. Fokus ligger på att skapa kunskap om luftföroreningar i barns skolmiljöer och förstå hur denna kunskap kan omsättas i konkreta åtgärder som förbättrar luftkvaliteten. Det handlar alltså inte bara om mätningar, utan lika mycket om utbildning, medvetandegörande, samhällsengagemang och policyutveckling.

Samverkan för renare luft och bättre livsmiljöer

Projektet har genomfört mätningar och skolprojekt i Pretoria och kommer under sommaren att utökas till Kenya. Genom att kombinera luftkvalitetsmätningar, utbildningsinsatser och samverkan mellan skolor, myndigheter och forskare ska projektet bidra till ökad kunskap om barns exponering för luftföroreningar. Det stärker också underlaget för framtida åtgärder och politiska beslut.

– Att förbättra barns luftmiljö börjar med att förstå både vilka föroreningar de utsätts för där de lever och lär. Genom att kombinera mätningar, utbildning och samarbete mellan länder kan vi skapa kunskap som bidrar till hälsosammare miljöer för framtida generationer, säger Ågot Watne, luftmiljöforskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ökad förståelse och kunskap genom delaktighet

Samarbetet mellan länderna är avgörande i projektet. När forskare och aktörer från olika håll arbetar tillsammans prövas olika perspektiv, metoder utvecklas och kunskap kan snabbare omsättas i praktik. Det gör det möjligt att gå från insikt till handling och i förlängningen förbättra barns faktiska livsmiljö. Projektet kopplar också samman forskning och vardag. I samarbete med skolor och kommuner engageras elever i att förstå och kartlägga luftkvaliteten i sin egen närmiljö. När barn själva blir delaktiga fördjupas både kunskapen och möjligheten till förändring.

– Luftföroreningar är fortfarande en av de största miljörelaterade hälsoutmaningarna globalt. Genom detta samarbete genererar vi inte bara ny kunskap om barns exponering i Afrika, utan bidrar också till att öka medvetenheten bland unga om vikten av ren luft, säger Mattias Hallquist vid Göteborgs universitet.

Ingen av de medverkande länderna uppfyller i dag WHO:s riktlinjer för luftkvalitet. Det understryker att detta inte är en lokal utmaning utan en gemensam. På Världsmiljödagen, som infaller den 5 juni varje år, lyfts därför vad internationell samverkan faktiskt möjliggör: snabbare kunskapsutveckling, bättre beslutsunderlag och större möjligheter att skapa hälsosamma livsmiljöer för barn.

Läs mer om projektet

För mer information, kontakta:
Ågot Watne, agot.watne@ivl.se, tel. 010-788 66 10