Det behövs färre dubbdäck och sänkta hastigheter

Nya mätvärden visar att flera svenska städer överskrider EU:s nya luftkvalitetsdirektiv för partiklar. Utsläppen från vägtrafiken – till exempel slitage från däck och vägar – riskerar också att förvärras då nya bilar blir allt större och tyngre. Nu behövs skarpa åtgärder för att skapa hälsosammare städer.

Det skriver forskare och mobilitetsexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Världsnaturfonden WWF, Hjärt-Lungfonden och Gröna mobilister i Aftonbladet. Debattartikeln publicerades den 9 juni 2026, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Luftföroreningar beräknas orsaka 6 700 förtida dödsfall varje år i Sverige enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Trafiken är en av de största källorna till föroreningarna. Speciellt känsliga är barn och äldre med ökad risk för luftvägsinfektioner, astma och på lång sikt även KOL och hjärtinfarkt.

Nu visar nya mätvärden för 2026 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. att minst sex städer; Göteborg, Västerås, Visby, Gävle, Härnösand och Piteå överskrider EU:s nya luftkvalitetsdirektiv för större partiklar – så kallade PM10. En svensk studie Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar att det finns en koppling mellan stigande halter av PM10 och fler vårdbesök för luftvägsbesvär, särskilt bland barn. För barn ökar astmarelaterade vårdbesök tydligt när PM10-halterna stiger. EU:s nya krav skärper tidigare svenska gränsvärden för hur mycket föroreningar luften får innehålla och blir svensk lag i år. Det betyder att städer som överskrider luftkvalitetsdirektiven måste genomföra åtgärder.

Visst har luften blivit renare de senaste åren, men det gäller framför allt föroreningar från bilmotorer. En titt i kikaren fem år framåt visar också att halterna av kvävedioxid minskar ytterligare.

För PM10 som kommer från källor som vägslitage, däckslitage och flisning/sandning ser det dock värre ut. Sedan fem – tio år tillbaka minskar inte halterna i våra städer och då nya bilar blir allt större och tyngre riskerar problemet snarare att förvärras med fler PM10-partiklar då tyngre bilar river upp mer partiklar. Mellan 2015 och 2025 har vikten hos nyregistrerade personbilar ökat med 24 procent.

För att minska utsläppen av PM10 kommer det därför att behövas färre dubbdäck, sänkta hastigheter och åtgärder som minskar biltrafiken generellt. Förutom bättre luft kan minskad biltrafik också påverka vår hälsa positivt genom ändrade resvanor. Att byta från bil till cykel eller kollektivtrafik har i flera forskningsstudier visat sig Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ge tydliga minskningar i dödlighet.

Om biltrafiken minskar kan också körfält och parkeringsplatser ersättas med träd och grönska, vilket skulle förbättra luftkvaliteten, skapa trevligare livsmiljömiljöer och sänka temperaturen under varma perioder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

För att kunna ge sina invånare hälsosammare miljöer behöver därför städer med dålig luft genomföra skarpa åtgärder och regleringar. Vi önskar se:

• Åtgärdspaket för minskad biltrafik genom omfördelning av bilyta, sänkta hastigheter och parkeringsregelringar i kombination med satsningar på gång, cykel, kollektivtrafik samt platser för stadsliv.
• Införande av dubbdäcksförbud på flera gator eller sammanhängande områden. I dag finns dubbdäcksförbud på enstaka gator i Göteborg, Stockholm, Uppsala och Gävle. Sannolikt behöver förbudet utökas till fler gator i dessa städer och fler städer behöver följa efter.
• Fortsatt minskade utsläpp från diesel- och bensinfordon genom till exempel ökad elektrifiering och införande av miljözoner.

Det finns flera starka hälsomässiga vinster i att minska biltrafiken i våra städer. Dessutom får vi ett attraktivare stadsliv och större möjligheter för städerna att klara klimatmål. Minskat bilberoende gör oss också mindre sårbara för störningar och krig som kan göra att tillgången på energi och drivmedel begränsas. Det är en bra försäkringspremie i dagens oroliga värld.

Müge Apaydin-Jönsson, sakkunnig i klimat, hållbar energi och stadsutveckling, WWF
Jesper Johansson, ordförande, Gröna mobilister
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Ågot Watne, forskare i luftmiljö, IVL Svenska Miljöinstitutet
Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet