Så påverkar de digitala matplattformarna våra städer

Digitala matplattformar som Foodora, Uber Eats och Wolt har på kort tid blivit en del av vardagen för många stadsbor. Men bakom bekvämligheten växer ett nytt logistiskt system fram som påverkar både stadens offentliga rum och hur mat produceras, distribueras och konsumeras.

Matbud utanför tunnelbanestationer. Cyklar och mopeder som slingrar sig genom trafiken. Restaurangkök som lagar mat till kunder de aldrig möter. I många större städer har matleveranser blivit ett allt vanligare inslag i stadsbilden. Med några tryck på mobilen kan middagen vara framme vid dörren inom en halvtimme.

Mosen Farhangi, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, studerar hur digitala matplattformar samspelar med städers infrastruktur och hur deras expansion påverkar arbetsvillkor, rumslig ojämlikhet och stadens matsystem.

– Matleveranser kan uppfattas som en digital tjänst, men i praktiken är de starkt beroende av stadens fysiska miljö. Trottoarer blir lastzoner, cykelbanor fungerar som leveranskorridorer och offentliga bänkar används som rastplatser mellan leveranser. Stadens gator och torg fungerar allt oftare som informella arbetsplatser, trots att de aldrig har utformats för det, säger Mosen Farhangi.

En annan utmaning är att leveranserna rör sig över hela staden. Till skillnad från en fabrik eller ett restaurangkök är plattformarnas infrastruktur inte fast, utan varierar utifrån var efterfrågan är som störst, vilket gör det svårare för städer att planera och anpassa infrastrukturen.

Påverkas olika delar av staden på olika sätt?

– Vi har sett att effekterna är ganska ojämnt fördelade i staden. I mer välbärgade områden upplevs matleveranser främst som en bekväm service. Medan man i andra områden ser en tydlig belastning på infrastrukturen, med fler bud, mer leveranstrafik och större tryck på offentliga platser.

De så kallade spökköken, det vill säga restauranger utan servering som bara lagar mat för hemleveranser, är ofta placerade på mindre centrala och attraktiva platser, där hyrorna är lägre, medan leveranserna riktas mot mer köpstarka områden. Det skapar en geografisk obalans mellan var konsekvenserna uppstår och var nyttan hamnar.

Hur ser arbetsvillkoren ut för matbuden?

– Många bud arbetar under så kallad algoritmisk styrning. Plattformarnas system avgör vem som får uppdrag, i vilket tempo man jobbar och hur mycket man tjänar. Det innebär ofta ganska begränsade möjligheter att påverka arbetstid, inkomst och säkerhet. Dessutom använder många bud sin egen utrustning och saknar tillgång till grundläggande faciliteter som toaletter, viloplatser eller möjlighet att ladda sina elcyklar. I vissa fall har regler införts kring minimilön eller säkerhet, men utvecklingen går långsamt, och städernas åtgärder är ofta reaktiva och skiljer sig åt från stad till stad.

Hur förändrar matplattformarna stadens matsystem?

– För vissa restauranger kan plattformarna skapa nya möjligheter. Samtidigt finns en risk att utbudet blir mer standardiserat och styrs av plattformarnas algoritmer, snarare än av lokala matkulturer. På sikt kan det göra stadens matutbud mer likriktat.

Vilka är de största hållbarhetsutmaningarna kopplade till matleveranser?

– En viktig fråga handlar om transporter. Matleveranser innebär många korta resor i staden, ofta under rusningstid. Även när mer miljövänliga transportmedel såsom cyklar eller elcyklar används ökar leveranserna trycket på redan trånga gator och cykelbanor.

En annan utmaning är avfallshanteringen. Matleveranserna har lett till en kraftig ökning av engångsförpackningar, vilket skapar stora utmaningar för avfallssystemen. Utan tydligare styrning riskerar förpackningsavfall att bli en av de dolda miljökostnaderna bakom den digitala bekvämligheten.

Vad bör städer och beslutsfattare tänka på framöver?

– Ett första steg är att se matplattformarna och leveranserna som en del av stadsmiljön. Frågan är inte längre om städerna behöver anpassa sig, utan hur de ska göra det. Matleveranserna påverkar alltifrån offentliga miljöer och infrastruktur till hur vår matkultur och konsumtion ser ut. Därför behöver de också finnas med i planeringen av mobilitet, offentliga rum, arbetsvillkor och hållbarhet.

Läs mer om forskningsprojektet Digitala matplattformar – navigering och rumslig ojämlikhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vid frågor, kontakta:
Mosen Farhangi, mosen.farhangi@ivl.se, tel. 010-788 66 73