Så kan Gripen flyga på svenskt bränsle

Förnybar vätgas kan både stärka svensk krisberedskap och hjälpa industrin att ställa om. Ett oroligt världsläge visar farorna med importberoende. Sverige har bra förutsättningar att med inhemska råvaror minska riskerna. Gripen skulle kunna flyga på svensktillverkat bränsle, och svenska bönder producera livsmedel med svenskt konstgödsel.

Det skriver forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med företrädare för High coast to west coast hydrogen valley, ett delvis EU-finansierat projekt med aktörer från Västsverige och Höga kusten.

Debattartikeln publicerades i Altinget den 16 september 2026, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Lösningen för svensk beredskap stavas vätgas. Den kan användas för att tillverka konstgödsel och flygbränsle, utan ett enda fat olja från Mellanöstern eller rysk naturgas. Dessutom kan vätgas lagra förnybar energi för att driva reservkraftverk vid sjukhus och annan samhällsviktig infrastruktur, oberoende av elnätet.

Förnybar vätgas är inte bara intressant för beredskap. Det är nödvändigt för att europeisk industri ska kunna ställa om, genom utveckling i stället för avveckling och samtidigt minska klimatavtrycket inom flera industrigrenar.

Norra Sverige har med europeiska mått mätt gott om vatten, förnybar el och koldioxid som härstammar från skogsindustrin — de råvaror som behövs för att producera och exportera förnybart bränsle för flyg och sjöfart samt konstgödsel. Det finns också kommuner redo för etableringar. Tekniken finns. Men slutgiltiga investeringsbeslut dröjer för att en förutsägbar industripolitik saknas.

Låt staten dela risken

Att bygga en fabrik kräver miljardinvesteringar. Ingen gör den utan att veta att det finns en marknad för produkten. Och ingen köper produkten i tillräckliga volymer utan att fabriken finns. Vi har tre förslag för att industrin ska våga ta klivet:

• Håll fast vid europeiska regelverk
  Långsiktiga spelregler är viktiga. Ingen vågar investera om det finns en risk att regelverket ändras kraftigt halvvägs. Ett exempel är EU-förordningen ReFuelEU Aviation som ställer krav på succesivt ökad inblandning av syntetiskt flygbränsle, eSAF, i fossilt flygbränsle. Detta ska minska växthusgasutsläppen från flyget utan att byta flygplansflotta. Osäkerhet om EU kommer att hålla fast vid kraven försinkar investeringar och därmed produktionen. Sverige behöver signalera att det är viktigt att kursen bibehålls.
• Dela risken för att skapa efterfrågan
  Nästa regering kan garantera producenter långsiktiga och förutsägbara intäkter.
  Inspiration kan hämtas från den brittiska modellen där staten står för eventuell mellanskillnad mellan produktions- och marknadspris direkt till producenten. Eller den tyska modellen, där staten via ett bolag tecknar långa inköpsavtal och sedan säljer vidare via kortare avtal. Staten kan dessutom bidra till efterfrågan via offentlig upphandling.
• Snabba på processerna
  För att vätgasekonomin ska slå igenom måste flera delar utvecklas samtidigt. Det gäller inte minst de företag som planeras i industriell symbios med varandra, det vill säga där restprodukter i en process blir råvaror i nästa. Långa ledtider gör att utbyggnaden sker i otakt – vilket driver upp kostnaderna.
  Förutsättningarna för vätgasekonomin skulle kunna förbättras genom att halvera tiden för svar på ansökningar om miljötillstånd, elnätsanslutningar och ekonomiska stöd för vätgasrelaterade projekt.

Sverige har råvarorna, tekniken och kompetensen. Nu behöver vi ta vara på möjligheten att stärka vår beredskap.

Carin Jämtin, landshövding länsstyrelsen Västernorrland
Erik Lövgren, kommunstyrelsens ordförande (S) Ånge kommun
Jonny Lundin, ordförande regionala utvecklingsnämnden (C) region Västernorrland
Helge Skaarberg Holen, verksamhetschef Hydrogen Solutions AS
Patricia Ekenberg, styrelseordförande Libra Horizon
Magnus Hallberg, divisionschef bioekonomi RISE
Mattias Lindberg, marknadschef Övik energi AB
Julia Hansson, forskare förnybara bränslen, IVL Svenska Miljöinstitutet
José María Santa Bárbara, vd Aragon Hydrogen Foundation
Nikolaos Ntavos, medgrundare och chef Cluster of Bioeconomy and Environment of Western Macedonia