1. Startsida
  2. Press
  3. [2026-05-26] ”Det behövs åtgärder som snabbt minskar energibehovet”
Debatt | 2026-05-26
Folk går på en perrong

”Det behövs åtgärder som snabbt minskar energibehovet”

I den pågående oljekrisen borde även Sverige följa EU:s och IEA:s rekommendationer. Det skulle även underlätta den ekonomiska vardagen för hushåll och företag och bidra till att nå långsiktiga mål om både beredskap och klimat. Här är tre förslag som snabbt kan minska användningen av bensin och diesel, skriver mobilitetsexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Debattartikeln publicerades i Aktuell Hållbarhet den 25 maj 2026, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Kriget i Persiska viken och blockaden av Hormuzsundet har fått olje- och energipriser att rusa. Svenska regeringen har svarat med motstridiga åtgärder genom kraftigt sänkta drivmedelsskatter samtidigt som finansministern har öppnat för att ransonering kan bli aktuellt om tillgången sinar. Att gasa och förbereda för nödbroms samtidigt kanske underlättar i stunden, men är en mycket kortsiktig lösning. Detta sker dessutom i ett läge när ingen vet hur länge krisen kommer pågå eller hur illa det kommer att bli.

I mitten av maj presenterade Europeiska kommissionen en katalog över åtgärder för att snabbt spara på energi och minska oljebehovet. Där samlas goda exempel som till exempel främjar gång, cykel, kollektivtrafik och delning av fordon. Sådana åtgärder har vidtagits i länder som Spanien, Tyskland och Frankrike.

Internationella Energirådet, IEA, har kartlagt hur världens länder svarat på krisen. De visar att 54 länder satt in åtgärder för att minska energianvändningen, och att många av dessa är inom transportområdet.

Sverige står inte med på listan trots att det finns goda skäl för sådana åtgärder. De minskar känsligheten för höjda energipriser och oljetillgång samt underlättar den ekonomiska vardagen för hushåll och företag. De bidrar också till att nå långsiktiga mål för samhället om förbättrad beredskap och minskad klimatpåverkan. Sverige är i dag långt ifrån att nå mål om att minska transporters klimatpåverkan med minst 70 procent till 2030 och även målen som ålagts Sverige genom EU riskerar att missas.

Regeringen, men även kommuner, regioner och företag behöver följa de rekommendationer som kommit från EU-kommissionen och IEA om att vidta åtgärder som minskar energi- och oljebehovet. Det finns gott om inspiration att hämta. Det inbegriper bland annat insatser som främjar tillgänglighet genom gång, cykel och kollektivtrafik samt digitala medel och åtgärder för minskad energianvändningen. Nedan följer några konkreta förslag på åtgärder:

1. Uppmuntra till att låta bilen stå. Skapa incitament för att de som har förutsättningar i att låta bilen stå till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Genom att möjliggöra för fler stads- och tätortsbor att låta bilen stå sparas drivmedel till dem som verkligen behöver det. SCB pekar exempelvis på att nästan 1,2 miljoner av landets anställda har möjlighet att cykla till arbetet inom 15 minuter från sin bostad. Det är en potential som det är hög tid att realisera. I Belgien får till exempel den som cykelpendlar till jobbet ett bidrag. På Malta får ungdomar med körkort ett statligt bidrag om de låter bilen stå.

2. Sänk hastigheten utanför städer. Sänk hastigheten på större vägar utanför städerna. Energibesparingen och klimatnyttan är betydande medan påverkan på tillgängligheten är begränsad för både den enskilde och för samhället. Restid per mil blir 1 min längre vid hastighet 70 km/tim jämfört med 80 km/tim. Vi föreslår därför, likt IEA, en sänkning med 10-20 km/tim på vägar där 80 km/tim eller högre hastighet gäller, med undantag för glesbygdslän där det finns få alternativ till bil.

3. Tänk om kring drivmedelsskatten. Sänk inte drivmedelsskatten, omfördela i stället intäkterna. För att stärka incitamenten till att välja alternativ till fossilbränsledriven bil behöver skatten på drivmedel snarare höjas än sänkas. En sådan höjning blir möjlig när förutsättningarna att välja alternativ blir bättre och mer ekonomiskt överkomliga. Skatteintäkter bör därför användas för att förbättra alternativen genom driftstöd till utökad kollektivtrafik i stad och på landsbygd, stöd för cykling i linje med det belgiska systemet, och utökat stöd till elbilar för landsbygden. Utökat stöd bör också ges till driftsstöd till kommersiell service på landsbygden genom de regionala serviceprogrammen. Då flyttar servicen närmare landsbygdens invånare och deras behov av bränsleslukande transporter kan minska.

Hampus Berg Mårtensson
Anders Roth
Joanna Dickinson
samtliga mobilitetsexperter, IVL Svenska Miljöinstitutet