Den gröna omställningen fortsätter, men anpassas till världsläget

Det osäkra geopolitiska läget i kombination med ett handelsberoende Europa ändrar förutsättningarna för EU:s klimatpolitik. Men den gröna omställningen i Europa kommer fortsätta, om än i annan riktning. Det innebär möjligheter för Sverige, skriver Lars Zetterberg, klimatexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, i en analys i Aktuell Hållbarhet.

Artikeln finns att läsa i sin helhet i Aktuell Hållbarhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan. En nedkortad variant har också publicerats i flera lokalmedier.

EU:s politiska utveckling står på tre pelare: säkerhetsfrågor, industriell utveckling och den gröna omställningen. Mycket av detta har sitt ursprung i den så kallade Draghi-rapporten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som kom i september 2024. Rapporten slår fast att världen genomgår en dramatisk förändring. Den internationella handeln minskar, säkerhetsläget försämras och den tekniska utvecklingen accelererar. Samtidigt är EU starkt handelsberoende, och starkt beroende av importerad energi, kritiska metaller och it-teknik. Därtill halkar EU efter när det gäller industriell utveckling. Europa är påtagligt dåligt på att skapa nya företag och utveckla teknologier. Endast fyra av världens 50 största tech-bolag är europeiska. Europa saknar inte idéer eller kompetens. Problemet är att EU misslyckas med att omsätta idéer till kommersiell framgång. Mellan åren 2008 och 2021, flyttade nästan 30 procent av EU:s ”unicorns” (nya företag med ett värde av minst 1 miljard euro) utanför EU. Unga talanger flyttar till USA och startar företag där. Draghi (som varit centralbankschef) menar att det är avsaknaden av en stor, integrerad kapitalmarknad som gör det svårt att skala upp industrier i EU.

Den nya EU-kommissionen, ledd av Ursula von der Leyen, präglas starkt av Draghi-rapportens slutsatser. Kort efter att den nya kommissionen kom på plats presenterade von der Leyen sin “Competitive Compass” med syfte att stänga innovationsgapet, fasa ut fossilt, samt öka säkerheten och oberoendet.

EU:s miljöprogram Green Deal är inte ifrågasatt. Draghi säger att den gröna omställningen är en möjlighet för Europa. EU är världsledande inom vindturbiner, elektrolysörer, förnybara bränslen och grön innovation. Men det gäller att ta möjligheten och skala upp tekniken innan andra, till exempel Kina, gör det. Teresa Ribera Rodríguez, EU-kommissionens vice ordförande, menar att EU:s ambitiösa miljö- och klimatarbete utgör en konkurrensfördel för EU. En snabb utveckling av förnybar energi kommer också innebära en ökad motståndskraft mot externa störningar.

Den gröna omställningen är inte unik för EU utan pågår i högsta grad i till exempel Kina som är världsledande i solceller, batterier och elbilar. Den pågår också viss mån även i USA, trots den nya regeringen. Att 80 procent av subventionerna i Inflation Reduction Act (IRA) – som ger generösa subventioner för införandet av förnybar energi – tillfallit republikanska distrikt har gjort programmet populärt även bland de konservativa. Trump försöker motarbeta stödprogrammet, men än så länge tycks IRA hålla ihop någorlunda.

I EU kommer den gröna omställningen att fortsätta, men den kommer anpassas till det nya världsläget. Det innebär att:

• fortsätta utveckla den förnybar energin och fasa ut fossila bränslen. Det kommer göra EU mindre beroende av energiimport samt minska Rysslands intäkter.
• utveckla den fossilfria tekniken, till exempel grönt stål och grön cement, elfordon och arbetsmaskiner, bioraffinaderier, samt bygga system för koldioxidinfångning och lagring.
• säkra försörjningen av kritiska metaller och mineraler och öka den inhemska produktionen och förädlingen av dessa.
• förstärka transportinfrastruktur, energiinfrastruktur och vattenförsörjning som en del av utvecklingen av totalförsvaret.
• fördjupa samarbetet – både affärsmässigt och klimatpolitiskt - med andra länder än USA, exempelvis Kanada, Japan, Sydafrika, Brasilien, och även Kina.

Men man ska ändå inte ta den ambitiösa klimatpolitiken för givet. I år ska EU:s klimatpolitiska ramverk till 2040 förhandlas och det finns risk att delar luckras upp. Till exempel vill den tyska regeringen att deltagarna i EU ETS ska få använda krediter som representerar utsläppsminskningar utanför EU. En viss flexibilitet i genomförandet behöver inte innebära att klimatpolitiken urvattnas, men att ersätta riktiga utsläppsminskningar med billiga krediter är knappast rätt väg att gå.

Det svenska näringslivet stöder omställningen. Det blev tydligt när Svenskt Näringsliv vädjade till regeringen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. att inte backa i den svenska miljö- och klimatpolitiken.

Sverige har mycket goda förutsättningar för att utveckla den fossilfria tekniken. Sverige har mycket vattenkraft, en avskriven kärnkraft och goda förutsättningar för vindkraft vilket kan ge el till en relativt låg kostnad. Sverige har mycket skog, Europas största järnmalmsgruva och en stor potential för att utvinna sällsynta jordartsmetaller och grafit. Sverige har goda statsfinanser, hög kompetens, en relativt konfliktfri arbetsmarknad, och en entreprenörstradition som går tillbaka till förra sekelskiftet. De som är först med att utveckla den fossilfria tekniken kommer ta marknadsandelar på en växande global marknad.

När säkerhetsfrågorna får allt större uppmärksamhet i media kan man tro att klimatomställningen får stå tillbaka. Men i själva verket är det precis tvärtom. Den gröna omställningen kommer göra Europa mindre beroende och gynna industrin. Därför är det viktigt att svenska politiker stödjer en ambitiös klimatpolitik både i EU och i Sverige.

Lars Zetterberg
klimatexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet