Expertens tre tips inför höstens hållbarhetsarbete

I en geopolitiskt turbulent tid krymper företagens utrymme för hållbarhetsfrågor. Därför gäller det att prioritera rätt och tydliggöra kopplingen till affären. Det menar IVL:s expert Elin Nilsson och ger konkreta tips inför höstens hållbarhetsarbete.

– Jag möter allt fler uppdragsgivare inom både näringsliv och offentlig förvaltning som frågar sig hur sårbara de är för handelskonflikter, exportrestriktioner och leverantörer av varor som bara finns i ett fåtal länder, säger IVL:s hållbarhetsexpert Elin Nilsson.

Denna typ av frågor låg tidigare ganska långt ner på agendan, enligt Elin Nilsson. Nu konkurrerar de om tid och pengar med det traditionella hållbarhetsarbetet.

– Därför tror jag företagen vinner på att ställa en fråga inför varje initiativ i höst: är vi faktiskt beroende av det här för att kunna leverera, eller är det något som kan vänta till nästa år? Det är inte ett nytt sätt att tänka, men det är lätt att glömma bort när prioriteringarna sätts mitt i en pressad budgetprocess.

Enligt Elin Nilsson blir det allt viktigare att förstå vilka hållbarhetsfrågor som verksamheten faktiskt är beroende av, och att kunna prioritera. Det kommer innebära att andra frågor, även om de är fortsatt viktiga i sig, ibland behöver stå tillbaka. Att komma i gång med planeringen är det allra viktigaste, inte att all data finns på plats.

– Planer går att skärpa efter hand, vänta inte på det perfekta underlaget. De organisationer som kommit längst till våren är sällan de som hade mest data i höstas, utan de som började agera på det de redan visste, säger Elin Nilsson och skickar med tre konkreta tips inför höstens planering:

1. Sortera efter beroende, inte efter engagemang. Gå igenom höstens planerade initiativ och fråga: påverkar det här råvaror, leverantörer eller marknader som verksamheten inte klarar sig utan? Dessa initiativ ska prioriteras först. Resten behöver inte strykas, men kan vänta och motiveras på andra grunder än brådska.
2. Använd det underlag ni redan har, men formulera det till beslut. Många företag sitter redan på en väsentlighetsbedömning och en kartlagd värdekedja. Men det är sällan utformat som beslutsunderlag, snarare för att skickas till en revisor. Lägg en dag på att gå igenom det som redan finns och sätt en ungefärlig prislapp på de mest kritiska beroendena: vad kostar det om leveransen uteblir, och vad kostar det att bygga bort sårbarheten? Det går fortare än att kartlägga från noll.
3. Koppla varje risk till en åtgärd, kostnad och ansvarig. Det är lätt att bocka av en risk som hanterad så fort den är dokumenterad, även om ingenting egentligen är åtgärdat. Gå inte vidare till nästa punkt på listan förrän den första punkten har en formulerad åtgärd, kostnadsuppskattning och en ansvarig person med namn och mandat. Bryt ner frågorna på leverantörsnivå, bedöm vad ett bortfall skulle kosta och vem som äger frågan. Då går det att följa upp, gärna med en kort avstämning redan innan året är slut.

För mer information, kontakta:
Elin Nilsson, elin.nilsson@ivl.se, tel. 010-788 66 89