Klimatutmaningar och geopolitisk osäkerhet på agendan i Almedalen

Hur skapar vi ett robust och konkurrenskraftigt samhälle i en tid präglad av klimatutmaningar och geopolitisk osäkerhet? Forskare och experter vid IVL delar med sig av några reflektioner och spaningar från årets Almedalsvecka.

De seminarier och debatter som IVL deltog i präglades i hög grad av frågor som beredskap, energiförsörjning och kritiska råvaror, men också av digitalisering, AI, transporter och cirkularitet.

Ett återkommande tema var behovet av att gå från mål och strategier till konkret handling. Många tekniska lösningar finns redan, utmaningen handlar mer om kompetensförsörjning, tillståndsprocesser, investeringar och samverkan mellan aktörer.

– Den industriella omställningens största utmaning är inte längre att veta vad som ska göras, utan att få det gjort, säger Karin Ågren, forskare och projektledare inom grön industriell omställning på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Frågor om resiliens och beredskap genomsyrar nu många områden, från energisystem och transporter till industrins leveransförmåga. Samtidigt diskuteras klimatomställning allt oftare i relation till geopolitik och försörjningstrygghet.

En annan viktig fråga som diskuterades är hur vi kortar tiden från forskning och utveckling till praktisk tillämpning, inte minst i sektorer där ny teknik och digitala lösningar snabbt växer fram. Det blir allt tydligare att lösningarna kräver samverkan.

– De avgörande förutsättningarna för omställningen kan inte lösas av en enskild aktör – det är frågor som flera behöver lösa tillsammans, säger Karin Ågren.

Bygga om istället för att bygga nytt

Inom hållbar stadsutveckling märktes ett tydligt skifte – från nybyggnation till ombyggnation och vikten av att ta vara bättre på befintliga resurser.

– Frågorna kring ombyggnation var definitivt hetare än nybyggnation, säger Åsa Romson, miljöjuridisk expert och innovationskoordinator för hållbar stadsutveckling på IVL.

Cirkularitet, hur vi kan ta vara på material och skapa miljöer som fyller flera funktioner var centrala teman. Det handlar inte bara om att minska klimatavtryck, utan också om att skapa robusta och attraktiva städer som kan hantera både klimatförändringar och samhällsstörningar.

– Stadens byggnader, torg och parker behöver utformas för att möta både dagens behov och stärka motståndskraften i kris och krig, säger Åsa Romson.

Tillgången till resurser allt viktigare

Flera av IVL:s experter pekar på att tillgången till resurser – både naturresurser och kompetens – blir allt mer central i omställningen.

Patrik Andersson, forskare och innovationskoordinator inom hållbar kemi, lyfter konkurrensen om bioråvara som en av de mest aktuella frågorna.

– Hur vi ska samsas om bioråvaran är en het fråga. Olika användningsområden har olika betalningsförmåga, och vi behöver bli bättre på att prioritera vad som är viktigast för omställningen, säger Patrik Andersson.

Även vattenfrågan diskuterades flitigt, men främst utifrån resiliens, cirkularitet och investeringar, och i mindre utsträckning ur ett kemikalieperspektiv, där exempelvis PFAS är en växande utmaning.

Samtidigt märktes ett ökat fokus på vatten som strategisk resurs för industrin.

– Vattentillgång och vattenkvalitet är inte längre bara en kommunal fråga, utan allt tydligare en fråga om svensk konkurrenskraft, säger Martin Sjöberg, projektledare inom blå ekonomi på IVL.

Systemperspektiv driver på utvecklingen

Inom området blå ekonomi stod sjöfartens omställning, utvecklingen av nya bränslen och havets roll i energisystemet och livsmedelsförsörjningen i centrum. Att det behövs ett tydligare systemperspektiv lyftes fram i flera panelsamtal.

– Sjöfartens omställning handlar inte bara om nya bränslen, utan om hur transporter, energi och havets resurser hänger ihop som ett gemensamt system, säger Elin Malmgren, forskare inom hållbara transporter på IVL.

Ett återkommande tema var att innovationstakten behöver öka för att möta omställningens krav, samtidigt som vägen från utveckling till praktisk tillämpning fortfarande är en utmaning.

– Vi behöver bli bättre på att överbrygga gapet mellan utveckling och faktisk tillämpning, bland annat genom testmiljöer, finansiering och offentliga aktörer som efterfrågar innovation, säger Pierre Ingmarsson, innovationskoordinator för blå ekonomi på IVL.

Flera diskussioner berörde också hur datatillgång, digital infrastruktur och övervakning av kritisk infrastruktur till havs blir allt viktigare frågor. Samtidigt lyftes behovet av ett tydligare europeiskt perspektiv.

– Det pågår stora satsningar inom EU kopplat till hav, data och innovation, och där behöver Sverige positionera sig tydligare, säger Martin Sjöberg.

IVL:s experter listar åtta spaningar från Almedalen:

• Fokus på genomförande präglar omställningen. Det handlar inte längre främst om att identifiera lösningar, utan om att skapa förutsättningar för att genomföra dem i praktiken.
• Systemperspektivet blir allt viktigare. Energi, infrastruktur, transporter och havsbaserade verksamheter behöver förstås som sammanhängande system, där förändringar i en del påverkar helheten.
• Resiliens har blivit ett grundkrav. Robusthet i energisystem, industri och samhällsfunktioner ses inte längre som ett tillägg, utan som en central del av omställningen.
• Resursfrågor avgör takten i omställningen. Tillgången till bioråvara, vatten och energi blir allt mer avgörande – både för klimatmålen och för svensk konkurrenskraft.
• Beslutsfattande kräver bättre kunskapsunderlag. Förmågan att analysera komplexa samband och skapa tillförlitliga lägesbilder lyfts som en nyckelfaktor för att kunna fatta rätt beslut.
• Innovation behöver nå tillämpning snabbare. Avståndet mellan forskning, utveckling och praktisk användning behöver minska genom nya arbetssätt, testmiljöer och samverkan.
• Nya samarbeten driver utvecklingen framåt. Partnerskap mellan näringsliv, offentlig sektor och forskning får en allt större roll i att omsätta mål till konkret omställning.
• Det europeiska perspektivet blir allt viktigare. För att stärka innovationskraft och konkurrenskraft behöver svenska aktörer i högre grad koppla upp sig mot och bidra till EU:s satsningar.