För hållbart byggande behöver vi verktyg som ser hela ekosystempåverkan

I en debattartikel i Byggvärlden (8/12) lyfter Svenskt Trä och Sveriges Träbyggandskansli flera frågor om en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveafastigheter tagit fram i ett samfinansierat forskningsprojekt. Vi välkomnar inlägget och ser det som ett viktigt inspel i debatten om hållbart byggande.

Läs vår replik i Byggvärlden Viktigt att inte skygga för nya rön | Byggvärlden. Länk till annan webbplats. Ett längre svar med beskrivningar av de metodval som är gjorda finns nedan.

Rapporten ska ses som ett första steg mot mer heltäckande analyser där transparens om vilka metoder och antaganden som gjorts är centrala. Påståendet att rapporten är en partsinlaga saknar helt grund. IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar oberoende och forskar tillsammans med många branscher, där vetenskaplig integritet är en självklar utgångspunkt. Rapporten drar inte heller några tvärsäkra slutsatser och vi är tydliga med att resultaten bygger på antaganden och att betydande osäkerheter kvarstår, särskilt kring markanvändning, tidsdimensioner och ekotoxikologiska effekter. Resultaten ska därför ses som indikativa, inte absoluta, vilket framgår tydligt i vår kommunikation.

Vi delar uppfattningen att flera av de påpekade punkterna, såsom antagandet om markpåverkan, val av referensnivåer, tidsaspekter och val av relevanta rumsliga och tidsmässiga perspektiv för skogen är områden där metoderna behöver förbättras. Dessa begränsningar är välkända inom LCA-forskningen och lyfts också i rapportens slutsatser som prioriterade utvecklingsområden.

Livscykelanalys (LCA) är i dag det mest etablerade ramverket för att konsekvent analysera miljöpåverkan från produkter och system. I metoder som ReCiPe blir markanvändning en central parameter, eftersom den kopplas till hur olika marktyper påverkar ekosystemens artbärande förmåga. Detta ligger i linje med IPBES globala synteser, där förändrad markanvändning pekas ut som den främsta drivkraften bakom förlust av biologisk mångfald. ReCiPe är inte avsett att ersätta plats- eller ekosystemspecifika analyser av skogsbruk, men ger ett strukturerat sätt att jämföra material inom en gemensam analytisk ram. Vår rapport fyller därför en tydlig funktion: den visar både vad metoden kan synligliggöra och var dess begränsningar ligger när det gäller biologisk mångfald. Ett gemensamt och transparent ramverk gör det möjligt att jämföra material och byggsystem konsekvent, vilket är viktigt för välgrundade beslut i byggsektorn.

Syftet med rapporten är också att ge bygg- och fastighetssektorn ett underlag där biologisk mångfald kan vägas in på samma sätt och i samma beslutsram som klimatpåverkan. Detta är viktigt eftersom åtgärder som minskar klimatpåverkan ibland kan öka belastningen på biologisk mångfald, och tvärtom. Sådana så kallade bördeförskjutningar riskerar att leda till lösningar som ser bra ut i en miljökategori men skapar problem i en annan. Genom att bredda LCA bortom enbart klimat till fler faktorer med betydelse för ekosystemen minskar risken för bördeförskjutning och strategierna blir mer robusta ur ett helhetsperspektiv.

Så här är våra metodval gjorda

För det första kan det kan vara lätt att tolka resultaten som att metoden värderar all markanvändning som negativ. ReCiPe bygger dock på en jämförelse mot ett ekologiskt referenstillstånd, för att kunna beräkna relativa förändringar i påverkan. Det innebär att metoden inte gör någon normativ bedömning av brukad mark, utan beskriver hur olika markanvändningar avviker från referensen. Brukad skogsmark får till exempel inte högst påverkan i modellen; artificiella ytor som gruvdrift eller bebyggelse ligger betydligt högre. Att trä i jämförelsen får en större total påverkan handlar framför allt om det samlade arealbehovet över tid. Metoden arbetar med generella antaganden och visar skillnader i relation till referensnivån, inte att allt virke skulle komma från primärskog eller bedömas som negativt i sig.

För det andra lyfts att rapporten ”utgår från primärskog”. Rapporten använder mycket riktigt primär skog som ekologiskt referenstillstånd, men detta är inte ett antagande om hur svensk skog ser ut, utan är ett sätt att skapa ett gemensamt referensläge där markanvändning för de undersökta materialen jämförs mot samma referens, ett referenstillstånd som i sin tur bestäms av den potentiella naturliga vegetationen i den ekoregion där markanvändningen sker. Detta gemensamma referensläge är nödvändigt för att kunna beräkna förändring i biologisk mångfald på ett likvärdigt och jämförbart sätt mellan olika material.

För det tredje menar debattundertecknarna att rapporten saknar ”helhetsperspektiv” eftersom restströmmar från skogsbruket inte inkluderas. I analysen fördelas markanvändningen proportionellt mellan huvudprodukt (sågat virke) och biprodukter (flis/spån) i samma proportion som materialet fördelar sig från timmerstocken i sågverket, vilket är en fysisk, massbaserad allokering. Restströmmar ignoreras alltså inte. Att massindustrins fortsatta värdekedja inte följs beror på valda systemgränsen: påverkan redovisas per byggprodukt, inte hela skogssystemet. Just för markanvändning valdes massallokering eftersom sambandet är fysiskt*; med ekonomisk allokering skulle mer av markpåverkan sannolikt hamna på sågat virke; en känslighetsanalys är därför ett rimligt nästa steg och bör ingå i framtida studier.

* EN 15804 (i linje med ISO 14044) använder en hierarki: undvik allokering; annars allokera enligt ett fysiskt samband; saknas sådant kan ekonomisk allokering användas. I många trä-EPD:er allokeras sågverkets samlade produkter ekonomiskt på grund av stora värdeskillnader.

Den fjärde invändningen gäller användningen av 20 år som tidsram för markockupation. Det är dock inte en uppskattning av skogens omloppstid, som ofta ligger på 60–120 år. De 20 åren har använts för att hålla samma bedömning inom samma tidsperspektiv och inte göra beräkningen för komplex samt för att göra olika material jämförbara. Den tillämpas dessutom konsekvent även för betongens markanvändning, exempelvis i kalkstensbrott och gruvdrift, som i verkligheten ofta är i drift långt mer än 20 år. Som nämns i rapporten så är detta i linje med rekommendationer gällande utsläpp från markanvändning och markanvändning i LCA.

Slutligen hävdas att metoden inte tar hänsyn till skogens cykliska natur. Skogens olika utvecklingsstadier ingår dock i de generella faktorerna, vilket innebär att variationer jämnas ut över tid. Att metoden inte modellerar skogens dynamik, är en konsekvens av att ReCiPe är utformat för att uppskatta relativ påverkan på biologisk mångfald, inte för att beskriva skogens dynamik och ekologiska processer.

Att börja mäta är ett första steg mot förbättring. Alternativet, det vill säga att inte inkludera biologisk mångfald alls, riskerar att klimatåtgärder sker på bekostnad av ekosystemens hälsa. Diskussionen om byggmaterialens påverkan på klimat och biologisk mångfald är både angelägen och komplex. Men för att föra debatten framåt behöver vi hålla oss till vad forskningen faktiskt visar och vilka begränsningar de befintliga metoderna har. Rapporten är en transparent och försiktig metodstudie och ett bidrag till en mer kunskapsbaserad byggsektor.

Vi välkomnar återigen debattinlägget och ser det som ett viktigt bidrag i debatten om hållbart byggande. Rapporten pekar själv ut vägar framåt i linje med kritiken som framförs: mer kontextspecifika faktorer för svenska skogar, dynamiska modeller som speglar skogens cykliska natur och bättre data för ekotoxicitet. Vår ambition är att fortsätta utveckla dessa metoder tillsammans med relevanta branscher för att skapa robusta och transparenta verktyg som stödjer både klimatomställningen och bevarandet av biologisk mångfald.

Eskil Mattsson, forskare inom skog och ekosystem, IVL Svenska Miljöinstitutet
Emke Vrasdonk, forskare inom biologisk mångfald och livscykelanalys, IVL Svenska Miljöinstitutet
Anna Wallander, expert hållbar stadsbyggnad, IVL Svenska Miljöinstitutet
Stina Dellås, expert hållbarhetsledning och livscykelanalys, IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs rapporten: Trä vs. betong – biologisk mångfald i livscykelanalyser för byggmaterial Länk till annan webbplats.