Benchmarking-metoder för ökad förståelse av nya PFAS-ämnen

Detta FORMAS-projekt syftar till att förbättra förståelsen för persistens, bioackumulation och nedbrytning av nya PFAS-ämnen. Projektet fokuserar på vattenmiljö och främst på sedimentprov och processer i sediment. För att bättre beskriva nya PFAS, för vilka det inte finns några analytiska standarder och endast begränsad information, används så kallade benchmarking-metoder.

Dessa metoder gör det möjligt att uttrycka de nya PFAS-ämnenas koncentrationer och egenskaper i förhållande till de sedan tidigare studerade PFAS-ämnena. Den data som samlas in kan bidra i framtida riskbedömning av PFAS-ämnen.

Identifiering av nya PFAS i komplexa prov

Ett forskningsmål är att utveckla och validera benchmarking-metoder för att samtidigt använda olika analysmetoder för att identifiera nya PFAS i komplexa prov. Två projekt kommer att ha detta som syfte och förbättra förståelsen för vilka PFAS som släpps ut från produktionsanläggningar eller från annan industri.

De sedimentprover som undersöks samlades in 2014 och 2016 i Kina längs Xiaoqing floden som är påverkad av kända fluoropolymera produktionsanläggningar. Proverna analyseras för ett brett spektrum av PFAS genom både riktad analys, analys av misstänkt förekommande ämnen, samt analys av total mängd fluor och extraherbart organiskt fluor. Den data som tas fram kommer att innefatta många PFAS och en fluor-massbalans kommer att beräknas för att identifiera andelen nya och mindre kända PFAS ämnen.

I ett annat forskningsprojekt analyseras prov från sedimentkärnor från en norsk sjö påverkad av en produktionsanläggning för pappersprodukter. Non-target data skapas för att följa trenden för PFAS över tid i olika sedimentskikt. Ytterligare högupplöst masspektrometri ska bekräfta vilka PFAS-föreningar det rör sig om.

Halveringstider för mikrobiell nedbrytning av nya PFAS

En benchmarking-metod kommer att valideras för att bestämma mikrobiell nedbrytning av halveringstider för nya PFAS. För detta ändamål extraheras vissa skikt av den norska sedimentkärnan för att använda de befintliga PFAS som startämnen i nedbrytningsexperiment. Nedbrytningen av PFAS kommer att följas över tid för att beräkna den mikrobiella nedbrytningen i form av halveringstider för nya PFAS i sediment. Nya biologiska nedbrytningsämnen kommer sannolikt att identifieras.

Bioackumulationspotential för nya PFAS

Det tredje målet med forskningsprojektet är att validera en benchmarking-metod för att bestämma bioackumulationspotentialen för nya PFAS. Karpfisk från Xiaoqing floden i Kina analyserades tillsammans med matchande ytvatten- och sedimentprover. Vävnadsfördelningskvoter och helkropps-bioackumulationsfaktorer beräknades. Metoden kan användas som ett verktyg för att bedöma potentiella risker från nya förorenande ämnen för vilka det inte finns några autentiska standarder.

Dessa projektresultat är redan publicerade, se den vetenskapliga artikeln Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..