Det behövs mer än bara träd för att få en grön stad

Grönska ökar vårt välmående, bidrar som skydd mot skyfall och värmeböljor och kan skapa förutsättningar för biologisk mångfald nära där folk bor och lever. Ändå är staden grå, full av bilar, buller och stress. Vi planterar träd men det räcker inte, skriver experter på klimatanpassning och samhällsplanering vid IVL i en debattartikel i Arkitekten.

Debattartikeln publicerades i Arkitekten den 18 februari 2026, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Tumregeln 3+30+300 används allt mer som målsättning för trädplantering i svenska städer. Men i den täta, befintliga staden finns sällan utrymme för omfattande trädplantering. Ofta handlar det om punktinsatser och enstaka träd som blir inkvarterade mellan bussgator, körfält, cykelbanor, gångbanor, lyktstolpar, papperskorgar och andra viktiga funktioner. Under mark krävs en rotvolym på 20–30 kubikmeter per träd vilket skapar konflikter med vatten-, avlopps-, el-och fjärrvärmeledningar.

Trots detta är inte platsbrist det egentliga problemet, utan hur vi väljer att använda den plats som finns. När målen dessutom styr mot ett alltför snävt fokus på vilka gröna inslag som får plats i gestaltningen, riskerar vi att förbise andra lösningar i skapandet av den gröna och sköna stad vi eftersträvar. I projektet 3+30+300+ Mer än träd Länk till annan webbplats. utforskar vi därför alternativa regler och arbetssätt för att uppnå en hälsosammare stad tillsammans med Malmö stad, Fojab, SLU och Göteborgs botaniska trädgård.

Vi behöver ställa oss nya frågor och formulera gemensamma visioner om stadens rum. Vilka typer av grönska fungerar bäst på platsen? Hur kan vi skapa gröna stadsrum när det finns motstridiga intressen?

En breddad palett av urban vegetation behöver övervägas vid ombyggnad av befintliga stadsrum. Buskar, perenner, klätterväxter, gröna tak och gröna fasader kan tillsammans skapa robusta ekosystem även där träd inte får plats och bidra till att uppnå de nyttor som målet 3+30+300 har som intention att uppnå. Variation kan ge fler ekosystemtjänster, öka artmångfalden och minska sårbarheten. Bara för att träden inte får plats överallt behöver vi inte ge upp den gröna staden. Snarare behöver vi förstå att vägen dit går genom en bredare palett av urban vegetation, där träd är en viktig del men inte den enda, kombinerat med nya grepp i hur vi formar och använder stadens rum.

Som arkitekter, planerare, politiker och stadsbyggare behöver vi enas om visionen för stadens mellanrum. Det handlar inte om träd eller annan grönska, utan om att se urban grönska som ett helt ekosystem av möjligheter. För nå dit krävs att vi förändrar hur vi använder och gestaltar stadens rum:

• Prioritera plats att leva, vistas och umgås: Frigör ytor till gång och cykel genom att minska plats till bilen. Skapa gröna stadsrum där människor av alla åldrar kan trivas och vistas. Koncentrera kollektivtrafiken till strategiskt placerade stråk.
• Bredda synen på urban grönska: Hela paletten av grönska behöver övervägas i gestaltningen av nya stadsrum. Det behövs yrkesmässiga ambitioner och politiska mål för att stadsbyggnadsprocesserna ska mynna ut i gröna och trygga stadsrum – inte bara trädkronor.
• Samordna under mark: Frigör ytor för rötter under mark genom att samordna ledningsdragningar och stärka relationer med ledningsägarna. I staden behöver vi både ledningar och växtlighet.

Nyckeln till en grönare stad är samarbete, gemensamma visioner och ett samlat grepp om stadens rum. Vi måste våga se förbi enstaka mål och tumregler och rikta blicken mot helheten, mot de resilienta och hälsosamma stadsrum vi faktiskt vill leva i. Det är dags att börja planera därefter.

Hugo Settergren, expert klimatanpassning, Tanja Hasselmark Mason, projektledare klimatanpassning, Faiz Mawlayi, expert samhällsplanering, Thomas Stoll, gruppchef stadsbyggnad. Samtliga vid IVL Svenska Miljöinstitutet.