Klimatanpassning är samhällsplanering – inte krishantering

Klimatförändringarna är inte längre ett framtidshot – de är en pågående verklighet som påverkar människor, samhällen och ekosystem. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av extremväder avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa vårt samhälle och i det arbetet har kommunerna en viktig roll. De behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete, skriver IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Debattartikeln publicerades den 11 september 2025, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

En kartläggning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har genomfört i Sveriges kommuner visar att beredskapen för att hantera effekterna av klimatförändringar behöver stärkas. Det är bekymmersamt att många kommuner agerar först efter att de drabbats av skador orsakade av extremväder och klimatförändring. De riskerar att behöva utföra både akuta och kostsamma åtgärder.

Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra behöver alla kommuner arbeta aktivt med att motverka effekterna av ett alltmer extremt väder. För de kommuner som ligger i framkant i klimatanpassning har politiska beslut och särskilt avsatta resurser ofta varit avgörande, eftersom det ger mandat och legitimitet att agera.

Kartläggningen visar också att det är stor skillnad i hur långt kommunerna kommit med klimatanpassningen. Framför allt är det små kommuner som ligger efter med arbetet, vilket kan vara en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens som kan driva dessa frågor. Här har länsstyrelserna en viktig roll i att samordna arbetet med klimatanpassning inom länen samt initiera, stödja och följa upp kommunernas arbete.

Alla kommuner behöver identifiera och förstå sina risker och sårbarheter. Detta är nödvändigt för att prioritera rätt åtgärder och fokusera på de områden där behoven är störst. Ta fram en konkret klimatanpassningsplan och genomför åtgärder enligt den. Planen bör tydligt ange vad som ska göras och när. Integrera klimatanpassning i befintliga kommunala planeringsprocesser – som översiktsplaner, detaljplaner, vatten- och avloppsplaner och beredskapsplaner. För att möta klimatförändringarna krävs samarbete på olika nivåer inom kommunerna.

Vår första kartläggning av kommunernas klimatanpassningsarbete genomfördes för tio år sedan. Redan då såg vi att Sveriges kommuner behövde stärka sin beredskap. Sedan dess har arbetet tagit steg framåt, men inte i den takt som krävs – något som konsekvenserna av flera extremväder de senaste åren tydligt visat i många kommuner. Årets rapport visar både positiva exempel och tydliga brister, men den övergripande bilden är att tempot i klimatanpassningen behöver öka.

Magnus Hennlock, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet
Pär Karlsson, klimatanpassningsexpert, Svensk Försäkring